Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-20 07:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/dags-for-en-konsneutral-familjerattslig-lagstiftning/

DN Debatt

DN Debatt. ”Dags för en könsneutral familjerättslig lagstiftning”

Familjer ska inte hamna i kläm på grund av brister i regelverken. Regeringen ska därför se över hur lagstiftningen skulle kunna göras könsneutral, skriver jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP). Foto: Stina Stjernkvist/TT

DN DEBATT 31/7. För att stärka hbtq-personers och regnbågsfamiljers rättigheter ska regeringen se över den familjerättsliga lagstiftningen. Målsättningen är att lagstiftningen ska bli mer jämlik, modern och anpassad till olika familjekonstellationer, skriver Åsa Lindhagen (MP), jämställdhetsminister med ansvar för hbtq-politiken.

Det blåser kalla och hbtq-fientliga vindar i Europa och i världen. Senast förra veckan mördades den ryska hbtq-aktivisten Jelena Grigorjeva och i EU driver länder som Ungern och Polen på för att blockera hbtq-personers rättigheter. I vissa delar av världen är homosexualitet fortfarande belagt med dödsstraff. Det är viktigare än på länge att Sverige står upp för hbtq-personers rättigheter och driver på för att utvecklingen ska gå framåt både i vårt eget land och internationellt.

Tack vare modiga hbtq-personer, ett civilsamhälle som tagit kampen för mänskliga rättigheter och politiker som lyssnat och vågat fatta beslut har Sverige kommit längre än många andra länder. I dag har samkönade par rätt att gifta sig, adoptera barn och få tillgång till assisterad befruktning. Steriliseringskravet för att få ändrad könstillhörighet har avskaffats och de som tidigare drabbats har kunnat söka ersättning. 

Regeringen arbetar med att få fram en modern könstillhörighetslagstiftning som ska komma på plats för att ge transpersoner makt över sina liv, sina kroppar och sin identitet. Förutsättningarna för föräldraskap efter en assisterad befruktning i utlandet är sedan årsskiftet desamma för alla par, oavsett kön eller sexuell läggning.

Det finns även ett förslag om könsneutral föräldraskapspresumtion på regeringens bord. Därtill är föräldrapenningen sedan några veckor tillbaka tillgänglig för fler familjekonstellationer, vilket är ett viktigt steg framåt för exempelvis barn med fler än två vuxna som tar föräldraansvar.

Varje barn ska ha en trygg familjesituation och få växa upp i ett samhälle som inte gör skillnad på familjer.

Men fortfarande har vi mycket kvar att göra innan Sverige är ett land där alla fritt kan leva sina liv som den de är och med vem de vill. Hbtq-personer lider i högre grad av psykisk ohälsa jämfört med övriga befolkningen. De drabbas av hatbrott och diskriminering. I skolan finns unga hbtq-personer som inte vågar vara öppna med vem de är av rädsla för trakasserier, våld eller hot om våld. Regeringen skärpte lagstiftningen och arbetet mot hot och hat förra mandatperioden och nu fort­sätter vi arbetet för att skapa ett starkt, tryggt och öppet samhälle för alla.

En mycket viktig fråga för att komma framåt är att utreda hur den föräldraskapsrättsliga lagstiftningen skulle kunna moderniseras och göras köns­neutral. De successiva lagändringar som har gjorts för att regleringen ska vara tidsenlig har varit nödvändiga, men har samtidigt gjort regelverket svårtillgängligt. När föräldrabalken tillkom var den så kallade traditionella kärnfamiljen den givna familjekonstellationen.

I vissa fall har detta medfört att regnbågsfamiljer har stött på problem som försvårat tillvaron. Vi behöver säkerställa att vi har en lagstiftning som tar hänsyn till att familjer kan se olika ut. Både för familjernas och barnens skull.

Därför kommer regeringen nu att se över den föräldraskapsrättsliga lagstiftningen. Det är ett viktigt steg för att stärka hbtq-personers rättigheter. Målsättningen är att lagstiftningen ska vara jämlik, modern och anpassad till olika familjekonstellationer. En självklar utgångspunkt är att lagstiftningen ska ha barnets bästa i fokus. Samtidigt ska de sakliga skälen bakom dagens regleringar kunna tillgodoses.

Utifrån de problem som så kallade regnbågs­familjer kan möta har regeringen identifierat ett antal områden som vi behöver titta närmare på:

1 En könsneutral föräldraskapsrättslig reglering. En könsspecifik lagstiftning kan indikera att vissa familjer är norm och andra inte. Det behöver ses över hur föräldraskapsrättsliga bestämmelser skulle kunna göras könsneutrala och hur regelverket kan bli mer modernt, överskådligt och ändamålsenligt.

2 Barn i familjer där fler än två vuxna tar föräldraansvar ska inte hamna i kläm. I nuläget riskerar vissa barn att inte ha rätt till alla vuxna i familjen vid exempelvis dödsfall. Behovet av åtgärder för att hantera problematiken för familjer där fler än två vuxna tar föräldraansvar behöver därför analyseras.

3 Utökade möjligheter att erkänna utländska föräldraskap i Sverige. När ett samkönat par flyttar till Sverige måste den förälder som inte har fött barnet få sitt föräldraskap fastställt på nytt för att anses som rättslig förälder till barnet. I vissa fall kan föräldern behöva adoptera sitt eget barn. Detta sätter både förälder och barn i en svår situation, där barnet under en tid kan stå utan rättslig koppling till en av sina föräldrar. Det behöver utredas om det ska införas utökade möjligheter att göra utländska föräldraskap gällande även i Sverige.

Detta är några viktiga delar som regeringen vill lyfta fram, och vi kommer att informera om hur det fortsatta utredningsarbetet ska gå till.

Utöver detta arbetar regeringen på bred front för att stärka situationen för hbtq-personer. Vi tillför extra resurser som kan sökas av kommuner och landsting för att öka hbtq-kompetensen och vi ger Barnombudsmannen i uppdrag att inhämta och sprida erfarenhet om könsidentitet och intersexvaria­tioner.

Vidare har regeringen nyligen gett Statistiska centralbyrån i uppdrag att ta fram stödmaterial som kan underlätta inkludering av binära och ickebinära transpersoner i enkäter och under­sökningar.

Sverige ska vara ett land där alla människor har friheten att leva sina liv som de vill och vara den de är. Varje barn ska ha en trygg familjesituation och få växa upp i ett samhälle som inte gör skillnad på familjer.

Vår strävan att lämna den begränsande hetero­normen bakom oss och ha en lagstiftning som tar hänsyn till att familjer kan se olika ut måste fortsätta. Att se över den föräldraskapsrättsliga lagstiftningen är ett viktigt steg på vägen.