Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-18 01:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/dags-for-riksdagen-att-ta-tag-i-problemen-med-grundlagarna/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Dags för riksdagen att ta tag i problemen med grundlagarna”

Under hösten ska nu riksdagen på nytt rösta om ny statsminister och därefter om ny budget, varvid olika regler gäller för de båda omröstningarna, skriver Joakim Nergelius.
Under hösten ska nu riksdagen på nytt rösta om ny statsminister och därefter om ny budget, varvid olika regler gäller för de båda omröstningarna, skriver Joakim Nergelius. Foto: Magnus Hallgren

DN DEBATT 14/9.

Joakim Nergelius, professor i rätts­vetenskap: Snäva partitaktiska hänsyn tycks övertrumfa vikten av långsiktigt hållbara regler.

År 2018 var missnöjet med reglerna för regeringsbildning uttalat från partiföreträdare, talmän och debattörer. Trots det är riksdagspartierna nu passiva. Det måste ses som ett underbetyg åt deras intresse och engagemang för grundlagsreglerna.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Val 2018

Behovet av grundlagsändringar har på senare tid diskuterats ovanligt mycket. Bakgrunden är främst problemen med regeringsbildning efter valet 2018. Problem som återkom i annan form under sommarens regeringskris. Därtill kommer osäkerhet om stundande budget- och statsministeromröstningar nu i höst samt under coronakrisen uppdagade oklara ansvarsförhållanden mellan regering och myndigheter. Även behovet av att försvåra grundlags­ändringar har lyfts fram, mot bakgrund av den oroande utvecklingen i stater på nära håll samt att sådana är enklare att göra i Sverige än i flertalet andra länder.

Kanske kan det lite paradoxala läget sammanfattas så att ovanligt många grundlagsändringar nu behövs, samtidigt som de i framtiden helst bör bli svårare att vidta. Först några rejäla grundlagsändringar alltså, men sedan väsentligt färre och väl genomtänkta.

Gemensamt för samtliga dessa frågor är att den nuvarande svenska konstitutionella ordningen får anses ha klara brister, om än av olika slag. Frågan om formerna för grundlagsändring skiljer ut sig genom att den faktiskt utreds av en grundlagsutredning som tillsattes 2020. Den har dock meddelat att förslag i den frågan inte kommer att lämnas förrän inför valet 2026, varför ändringar kan ske först 2027 (nu­varande regler innebär ju att grundlag ändras genom två likalydande riksdagsbeslut med val emellan, varvid enkel majoritet räcker i båda fallen).

Övriga ovannämnda frågor utreds däremot inte alls, vilket är högst förvånande. Det är nämligen inte särskilt svårt att visa hur illa vissa viktiga grundlagsregler fungerat på senare år.

Övriga ovannämnda frågor utreds däremot inte alls, vilket är högst förvånande. Det är nämligen inte särskilt svårt att visa hur illa vissa viktiga grundlagsregler fungerat på senare år.

Den 134 dagar långa regeringsbildningen efter valet 2018 visade bland annat att gällande regler från 1974 är skrivna för en helt annan partipolitisk situation, med fem riksdagspartier stabilt inordnade i två block i stället för åtta med mer komplicerade inbördes relationer.

En logisk fråga att utreda är väl då till att börja med om gränsen för partiers inval i riksdagen borde höjas från 4 till 5 procent.

Vidare är det tydligt ända sedan 2014 att trots att grundlagen verkligen avser att underlätta minoritetsregeringars styre så uppnås inte längre detta mål. Kanske bör krav i stället införas på majoritetsstöd för sittande regering?

Vidare är det tydligt ända sedan 2014 att trots att grundlagen verkligen avser att underlätta minoritetsregeringars styre så uppnås inte längre detta mål. Kanske bör krav i stället införas på majoritetsstöd för sittande regering?

Regeringskrisen sommaren 2021 aktualiserade andra frågor, till exempel om så kallade rullande mandatperioder bör införas, så att nyval till riks­dagen blir enklare att ordna om ordinarie val skjuts fram. Alternativt om det som i Tyskland bör införas ett så kallat konstruktivt misstroendevotum för att förhindra att riksdagsmajoriteter, som nu i juni, röstar bort sittande regering utan att vara överens om något eget, gemensamt program för att ta över makten (Olof Petersson, DN Debatt 22/6 2021).

Under hösten ska nu riksdagen på nytt rösta om ny statsminister och därefter om ny budget, varvid olika regler gäller för de båda omröstningarna. Det är således tänkbart att en ny statsminister utses av riksdagen men att den nya regeringen sedan inte får igenom sin budget, vilket nog skulle te sig ganska märkligt.

Mer sannolikt är kanske ändå att styrkeförhållandena i riksdagen efter valet 2022 blir snarlika de nuvarande och att ännu en komplicerad regeringsbildning då står för dörren. Trots uttalat missnöje 2018 med gällande regler, både från partiföreträdare, talmän och allsköns debattörer kommer då dessa att vara de samma. Så hade förvisso varit fallet även om aldrig så många utredningar hade tillsatts 2018, eftersom ändringarna ändå inte kunnat genomföras förrän efter valet nästa år, men riksdagspartiernas passivitet i ämnet är ändå mycket anmärkningsvärd.

Snäva partitaktiska hänsyn tycks övertrumfa vikten av långsiktigt hållbara regler. Exemplen på detta är ganska många.

Ett gäller budgetreglerna. Redan 2013 stod det klart att de på 1990-talet antagna reglerna, som allmänt anses ha haft en positiv effekt på svensk ekonomi, har ett svagt konstitutionellt skydd. I grundlagen nämns de knappt alls och i riksdagsordningen har de samma status som den andra varianten av budgetförslag, nämligen så kallade utskottsinitiativ. Trots denna vetskap antog samtliga åtta riksdagspartier 2014 en ny riksdagsordning, utan att ändra denna skevhet, som går emot partiernas intentioner från 1990-talet och är huvudskälet till att regeringar numera helt eller delvis inte så lätt får igenom sina budgetar. Reglerna är komplicerade, men det står klart att delar av effekten av ändringen 1995 håller på att gå förlorade.

Detta måste ses som ett underbetyg åt riksdagspartiernas intresse och engagemang för gällande grundlagsregler, särskilt med tanke på att dessa regler ju faktiskt avgör förutsättningarna för partiernas inflytande och möjlighet att bilda regeringar framöver.

● En annan oklarhet gäller de olika omröstningsreglerna för olika former av beslut i riksdagen. Medan lagar antas med enkel majoritet bygger budget­reglerna på att det förslag som flest ställer sig bakom vinner striden. Stats­ministern blir däremot vald så länge inte majoriteten av ledamöterna, det vill säga 175, röstar emot veder­börande. Är denna ordning, där det hänt att en statsminister valts med stöd av 39 ledamöter, verkligen optimal?

Situationen på utredningsfronten är nu att den utredning som tillsattes i början av 2020, ett år efter att den nämndes i januariavtalets sista punkt, enats kring den jämförelsevis oviktiga frågan om ändringar i förenings­friheten, för att underlätta bekämpandet av redan kriminaliserat stöd till terrorgrupper, men avvaktar med den partipolitiskt egentligen ganska okomplicerade frågan om att försvåra grundlagsändringar.

Den coronakommission som tillsattes 2020 tycks inte ägna de konstitutionella frågor som krisen väckt någon stor uppmärksamhet och övriga ovan nämnda frågor utreds alltså inte alls, trots att de i närtid kan få synnerligen stor aktualitet. Detta måste ses som ett underbetyg åt riksdagspartiernas intresse och engagemang för gällande grundlagsregler, särskilt med tanke på att dessa regler ju faktiskt avgör förutsättningarna för partiernas inflytande och möjlighet att bilda regeringar framöver.

Ämnen i artikeln

Val 2018
Demokrati
Riksdagen

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt