Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-20 13:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/daligt-stod-for-att-psykiska-sjukdomar-okar-bland-unga/

DN Debatt

DN Debatt. ”Dåligt stöd för att psykiska sjukdomar ökar bland unga”

Vi kanske ska tala om psykisk ohälsa på ett annat sätt – inte som en lättare form av psykisk sjukdom som ska diagnostiseras och behandlas utan som ett fenomen i tiden där trycket på ungas liv märks, skriver artikelförfattarna. Foto: Stina Stjernkvist/TT

DN DEBATT 22/5. Socialstyrelsen presenterar en katastrofal ökning av psykisk ohälsa bland unga och tolkar det som en reell ökning av psykiska sjukdomar. Vilket leder till rubriker med ord som epidemi. Men slutsatsen håller inte rent vetenskapligt. Vi måste ta signalerna från unga på allvar, men risken för en medikalisering av normala livserfarenheter är uppenbar, skriver tre forskare.

Socialstyrelsen beskriver i en ny rapport att det skett en kraftig ökning av psykisk ohälsa bland unga. I medier presenteras dessa uppgifter dagligen. Vi menar att bakomliggande data bör granskas för att visa möjliga tolkningar innan olika insatser föreslås för att förebygga och behandla problemet.

Vi ifrågasätter inte det lidande som en psykisk besvärsbild innebär. Frågan är dock vilken slags hjälp som behövs och i vilket sammanhang. Det bästa är kanske inte att få en diagnos och behandlas med läkemedel, vilket i dag är det som oftast möter unga när de söker vård.

Siffror om psykisk ohälsa baseras vanligen på den europeiska studien ”Skolbarns hälsovanor”. Frågorna handlar om trivsel med livet, hälsa, skola, mobbning samt kamrat- och föräldrarelationer. Unga svenskar rapporterar en mycket god hälsa och livskvalitet på i stort sett alla områden, särskilt vid en jämförelse med andra länder. Om det skrivs det nästan aldrig.

Unga svenskar rapporterar en mycket god hälsa och livskvalitet, på i stort sett alla områden, särskilt vid en jämförelse med andra länder. Om det skrivs det nästan aldrig.

Psykisk ohälsa baseras i studien på åtta frågor. I gruppen psykiska symtom frågas om du ”känt dig irriterad eller på dåligt humör, ”känt dig nere”, ”känt dig nervös” eller ”haft svårt att somna”. I gruppen somatiska symtom frågas om ”huvudvärk”, ”ont i magen”, ”ont i ryggen” eller ”yrsel”. Om minst två sådana symtom, mer än en gång i veckan, rapporteras klassas det som psykisk ohälsa. Det är här unga svenskar rapporterar ökande besvär.

I en studie från Linköpings universitet frågar man unga hur dessa frågor tolkas. En del säger att de har ont i ryggen om de suttit länge framför datorn, de blir irriterade för att de tjafsat med en förälder på morgonen. Nervös kan man bli om man ska prata inför klassen och ont i huvudet får man om man druckit dåligt efter träning. Men är detta psykisk ohälsa?

En avgörande fråga är om förekomsten av psykisk sjukdom också har ökat. Institute of Health Metrics and Evaluation (IHME) och Världshälsoorganisationen (WHO) sammanställer och bearbetar vetenskapliga publikationer där Karolinska Institutet lämnar de svenska uppgifterna. Enligt IHME har förekomsten av klinisk depression och ångestsyndrom varit i stort sett oförändrad bland unga i Sverige under perioden 1990–2017. Den samlade bilden talar för att siffrorna i ”Skolbarns hälsovanor” representerar något annat än psykisk sjukdom i medicinsk mening.

I den grupp som rapporterar symtom finns det de som har betydande psykiska problem som riskerar att kvarstå i vuxen ålder medan många andra rapporterar vardagserfarenheter som inte är tecken på psykisk sjukdom utan som har med vår tids livsvanor att göra.

Socialstyrelsen utgår i sin rapport från andelen unga som sökt sjukvården och fått en psykiatrisk diagnos och/eller psykofarmaka. På knappt tio år har det skett en fördubbling av diagnoser och en mer än tredubbel ökning av alla sorters psykofarmaka. Social­styrelsen tolkar detta som en reell ökning av psykiska sjukdomar. Vi menar att detta inte kan anses vara vetenskapligt säkerställt. Det faktum att fler söker barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och får en psykiatrisk diagnos och/eller läkemedel kan bero på att det inte längre är lika stigmatiserande att ha psykisk ohälsa, att det är lättare att komma till vård eller att BUP ändrat sina behandlingar.

Utvecklingen kan till stor del tillskrivas en ökad medikalisering av mänskliga problem. Vårt språk är i dag impregnerat med psykiatriska termer. Vi talar om klimatångest, politisk depression eller bokstavsbarn. Idoler och influencers berättar om psykisk ohälsa i sociala medier. Vi lever i en tid där fler vardagliga problem tolkas som psykisk ohälsa. Frågan är hur dessa personer bemöts i vården och vad vården själv bidrar med när det gäller tolkning av symtom och rubricering av problem?

Medier hakar på med rubriker om en epidemi. Politiken lovar en en köfri BUP. Skolan och socialtjänsten kräver mera av BUP. Trycket från föräldrar och brukarorganisationer ökar. Unga söker själva BUP som aldrig förr. Läkemedelsindustrin ser den kommersiella potentialen.

Många aktörer bidrar till vår tids berättelse om psykisk ohälsa. Myndigheter presenterar en katastrofal ökning av psykisk ohälsa baserat på tolkningsbara data – som vore de en enda möjlig sanning. Medier hakar på med rubriker om en epidemi. Politiken lovar en en köfri BUP. Skolan och socialtjänsten kräver mera av BUP. Trycket från föräldrar och brukarorganisationer ökar. Unga söker själva BUP som aldrig förr. Läkemedelsindustrin ser den kommersiella potentialen.

Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell föreslår att vården ska organiseras ”som för patienter med kronisk och långvarig sjukdom som diabetes, KOL och liknande sjukdomar”. Risken med ett sådant bemötande är att tidigt få en stämpel av kronisk psykisk sjukdom som kan påverka förmågan att hantera vardagliga utmaningar kring identitet, självbild och sjuklighet. Risken är att unga låses fast i en medicinsk tolkningsmodell, som är helt adekvat och rimlig för vissa, men som för andra kan ha motsatt effekt.

Vi måste ta signalerna från unga på allvar. Siffrorna visar att något håller på att gå snett i vår tid. Det viktiga nu är att klargöra orsaker och rikta samhällets insatser mot dessa och inte uppgivet stanna vid att betrakta symtomen som kroniska sjukdomar. Risken för en medikalisering av normala livserfarenheter är uppenbar.

Unga behöver mötas i sina vardagsmiljöer, framför allt i skolan, av vuxna som är angelägna om deras psykiska mående och som kan hjälpa till att utveckla sätt att förhålla sig till besvärliga situationer och perioder i livet. Detta bör ske i den miljö där unga befinner sig dagligen. Skolan måste ta sitt uppdrag om psykisk ohälsa på allvar utan att sjukförklara problemen. Elevhälsan är samhällets viktigaste verksamhet för dessa frågor.

Satsningar på lindrig psykisk ohälsa är välkommet, men inte om det medför att de med allvarlig psykisk ohälsa får en mindre del av kakan.

Uppmärksamheten ska vara hög så att de som verkligen behöver BUP:s specialkompetens får den, utan orimliga väntetider. BUP:s resurser ska främst gå till de som har omfattande problem. Vården inom BUP ska bedrivas enligt behovsprincipen där den som har störst behov av vård ska gå först i kön. En allmän vårdgaranti och löften om en köfri BUP hotar denna princip. Satsningar på lindrig psykisk ohälsa är välkommet, men inte om det medför att de med allvarlig psykisk ohälsa får en mindre del av kakan.

Vi kanske ska tala om psykisk ohälsa på ett annat sätt – inte som en lättare form av psykisk sjukdom som ska diagnostiseras och behandlas utan som ett fenomen i tiden där trycket på ungas liv märks. Vi behöver lära oss att livet innehåller både sorg och glädje, hopp och förtvivlan. Alla behöver, själva eller med hjälp av andra, utveckla redskap för att hantera denna mix av erfarenheter som är livet självt. På så sätt kan vi rädda de ändliga resurserna inom vården till de som har det allra svårast med sina liv.

Ämnen i den här artikeln:

Sjukvård
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Rätta artikel

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt