Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-19 12:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/darfor-ar-sfi-undervisning-bade-dyr-och-ineffektiv/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Därför är SFI-undervisning både dyr och ineffektiv”

Snarare än att fösa omotiverade elever tillbaka in i systemet borde vi göra det lättare att avsluta utbildningsinsatsen för elever som inte är aktiva i sina studier, skriver artikelförfattarna.
Snarare än att fösa omotiverade elever tillbaka in i systemet borde vi göra det lättare att avsluta utbildningsinsatsen för elever som inte är aktiva i sina studier, skriver artikelförfattarna. Foto: Fredrik Sandberg/TT

DN DEBATT 30/9.

Fyra komvuxlärare: För lite tid ges till läxläsning och för mycket tid går till att motivera elever som inte vill.

Inget underlag finns för att utbildningar fungerar där vård och svenska kombineras. Och utbildningsanordnare har ett incitament att behålla elever i systemet även när de borde underkännas.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

I inget annat land torde den nyanlände mötas av en sådan mängd ömsesidigt motverkande åtgärder. Det här blir dyrt för skattebetalarna. Men framför allt blir det dåligt och ineffektivt: för den enskilde och för Sverige. Och den som får bära skulden är inte svenska myndigheter utan invandraren själv.

Här listar vi några anledningar till varför undervisningen i svenska för invandrare, SFI, och därmed integrationsprocessen fungerar så dåligt.

1 Etableringslagen ger Arbetsförmedlingen huvudansvaret för att få in den nyanlände i samhället. Lagen säger att etableringsfasen ska ske på heltid, vilket enligt Arbetsförmedlingen innebär 40 timmars ”sysselsättning”. Därför anser sig AF behöva fylla på med aktiviteter under de timmar som individen inte studerar svenska.

Men därmed försvinner också tiden som hade behövts för läxläsning. Barn lär sig språk utan att behöva ”plugga”. För vuxna är detta inte möjligt. Språkstudier innebär ett tidsödande nötande av vokabulär, för örat och munnen obekanta språkljud och i före­kommande fall helt nya skrivtecken. Görs inte detta kan man inte kalla det språkstudier.

Språkstudier innebär ett tidsödande nötande av vokabulär, för örat och munnen obekanta språkljud och i före­kommande fall helt nya skrivtecken. Görs inte detta kan man inte kalla det språkstudier.

Man skulle därför kunna säga att vi skattebetalare betalar dubbelt: först för språkundervisningen, sedan för aktiviteter inköpta av AF – aktiviteter som dessutom kan äga rum samtidigt som eleven har sina svensklektioner.

2 Den enskilde har i dag många rättig­heter när det gäller svenskstudier – men få skyldigheter. KSA – kommunalt språkansvar – ålägger kommunerna att söka upp och motivera elever att slutföra sin SFI-utbildning. Detta kan låta behjärtansvärt och rimligt ända tills man påminner sig – det är ju vuxna människor vi talar om här. Man skulle kunna tro att det handlar om barn. Vi måste sluta behandla nysvenskar som barn.

All god undervisning innefattar stödjande och motiverande insatser. Ju mer tid och pengar som läggs på att ”motivera” vuxna som inte kan eller vill läsa, desto mindre har vi att lägga på de som kan och vill. SFI är ingen sysselsättningsåtgärd. Det är eller borde vara en högkvalificerad språkutbildning. Snarare än att fösa omotiverade elever tillbaka in i systemet borde vi göra det lättare att avsluta utbildningsinsatsen för elever som inte är aktiva i sina studier.

Ju mer tid och pengar som läggs på att ”motivera” vuxna som inte kan eller vill läsa, desto mindre har vi att lägga på de som kan och vill. SFI är ingen sysselsättningsåtgärd.

I dag kan eleven (enligt skollagen) dyka upp var tredje vecka. Det räcker med att eleven visar sig för att det ska räknas som närvaro.

Är det då omöjligt att avbryta svenskundervisningen för en elev? Nej, men det är mycket svårt och tidsödande. Med nuvarande system blöder SFI och överliggande kurser pengar eftersom det inte spelar någon roll hur många avbrott en elev gör eller hur hög frånvaro denna har. Eleven ligger kvar i systemet och kostar pengar.

Vi måste våga prioritera de elever som faktiskt vill och har förutsättningar för att studera. Den nyligen framlagda Kliva-rapporten tar inte upp betydelsen av elevens egen insats. Det är hela tiden någon annan som står för bristerna. I rapporten heter det således att kommunen måste söka upp de som avbrutit sina studier för att ”få ökad kunskap om målgruppens upplevelser och … utveckla och anpassa verksamheten.”

3 Barnskötare, vårdbiträde och undersköterska är i dag bristyrken. Dessutom är de samhällsviktiga yrken. I dag kan en elev utan avslutad grundskoleutbildning gå en sådan utbildning. Ibland saknas skolbakgrund helt.

I Sverige tycker våra beslutsfattare att dessa elever kan hoppa över de första skolåren och direkt börja läsa gymnasiekurser på svenska i exempelvis psykologi, akutsjukvård och naturkunskap. Det här upplägget kallas kombinations­utbildningar eller språkstödsutbildningar. Tanken är att de elever som antas till en sådan utbildning ska få stöd i språket för att klara studierna.

Men en del elever kommer med ett svenskt ordförråd motsvarande ett barn på lågstadie- eller till och med förskolenivå. Dessa elever får mot allt sunt förnuft dessutom mindre undervisning i ämnet svenska som andraspråk än elever som läser ämnet som enstaka kurs.

Varför är det ingen som protesterar? Ja, det kan bero på att alltför mycket redan har investerats, i såväl prestige som pengar.

Varför är det ingen som protesterar? Ja, det kan bero på att alltför mycket redan har investerats, i såväl prestige som pengar. I våras gjordes en extra utbetalning från statligt håll på nästan en miljard kronor. I höst kommer ytterligare ett par hundra miljoner att betalas ut.

Enligt skollagen ska utbildning grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet. Så är emellertid inte fallet här. Det saknas ett riksomfattande under­lag på vad eleverna som genomgått dessa utbildningar faktiskt kan när utbildningen är slut. Vi vet heller inte hur stor andel elever som genomgår en hel sådan utbildning men som i slutändan ändå inte får ut någon examen eftersom de inte klarar kurserna i svenska.

4 Det finns i dag alla skäl för utbildningsanordnare att behålla elever i systemet. Från politiskt håll till förvaltning och ända ner till lärarnivå finns en press: hellre godkänna än underkänna. Och hellre underkänna än avbryta elevens studiegång då detta genererar intäkter till skolan.

Utbildningsföretag har på grund av sina krav på affärsmässighet en större anledning att behålla elever i systemet än kommunens egna skolor har.

Utbildningsföretag har på grund av sina krav på affärsmässighet en större anledning att behålla elever i systemet än kommunens egna skolor har. Det stora antalet företag verksamma på skolmarknaden i dag gör det också olönsamt för respektive skola att investera i exempelvis dyr teknik som digitala språklabb eller metodrum för vårdutbildningar.

Med eleverna uppsplittrade på många olika anordnare blir det också svårt eller omöjligt för varje skola att göra optimala gruppindelningar efter elevernas kunskaper och utbildningsbakgrund – alltså den individualisering som efterfrågas.

Det här bör göras:

● De nyanlända som kan och vill bör studera svenska på heltid (naturligtvis med anpassning till utbildningsbakgrund). Med heltid menar vi att den nyanlände inte ska göra något annat under tiden.

● De nyanlända som av någon anledning inte kan eller vill studera hänvisas till arbetsförmedlingen.

● Skollagen måste skrivas om och ”treveckorsregeln” avskaffas.

● Det vansinniga experimentet med kombinationsutbildningar måste avbrytas. Upplägget gör kunskaperna i såväl yrkesämnen som svenska i bästa fall sämre, i värsta fall helt otillräckliga.

● Den stora mängd anordnare av utbildning som i dag finns måste minska kraftigt och verksamheten helst återgå i kommunernas egen regi.

Ämnen i artikeln

Integration
Skolan

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt