Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-08-05 19:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/darfor-gick-jag-emot-liberalernas-linje-och-rostade-gult/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Därför gick jag emot Liberalernas linje och röstade gult”

Att rösta gult innebär att tolerera, men även att stå fri i opposition, skriver Nina Lundström (L).
Att rösta gult innebär att tolerera, men även att stå fri i opposition, skriver Nina Lundström (L).

DN DEBATT 7/7.

Nina Lundström (L): L lovade inför valet 2018 att inte samarbeta eller regera med stöd av SD. Det var ett mycket viktigt budskap till väljarna.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Liberalerna gav inför valet 2018 tydliga löften om att inte samarbeta eller regera med stöd av Sverigedemokraterna. Detta var ett mycket viktigt budskap till väljarna även sett till mina egna värderingar. Väljarna ställde kontrollfrågor i valstugorna om vallöftet verkligen kunde hållas.

Det blev ett svårt parlamentariskt läge efter valet 2018 där Sverige stod utan regering i 134 dagar. Utgången i valet 2018 gjorde det omöjligt att uppfylla vallöftet om en borgerlig regering. De fyra partierna fick inte tillräckligt stöd. Att regera med stöd av Sverigedemokraterna var uteslutet för oss liberaler utifrån det vallöfte vi givit. Lösningen blev januariavtalet mellan Liberalerna, Centerpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Avtalet har resulterat i många viktiga socialliberala reformer.

Vallöftet 2018 grundades på värderingar. Alla kunde med oro följa utvecklingen i världen och Europa. Orbán i Ungern agerade och agerar mot främlingar, judar, muslimer och hbtq-aktivister. I stark kontrast till liberaler har sverigedemokrater hyllat Orbán som en framstående ledare och förebild.

Hans ser som sin värsta fiende den ”liberala eliten” dit han räknar de flesta av politikerna i EU. Det som händer i Ungern visar vilken roll värderingar och ideologi spelar. Medborgarnas frihet minskar i rask takt när ett auktoritärt ledarskap får ökad makt. För liberaler är en levande demokrati med kulturell frihet och mångfald centralt. Samhället behöver ge utrymme för idéer, vetenskap samt skapande och vi måste själva få ta ställning, reflektera och göra de val som är viktiga för oss. I liberala demokratier finns fria medier. Rättsstaten värnas. Identiteten bestäms av individen själv. Kampen för kvinnors frihet är central.

Jag kommer att fullfölja denna mandatperiod i riksdagen och arbeta för de vallöften som gavs i valet 2018. I nästa val, valet 2022, kommer Liberalerna att söka ett mandat från väljarna för en borgerlig regering som kan samtala och söka stöd av alla inklusive Sverigedemokraterna, enligt partiets beslut på partirådet 2021. En ideologisk liberal profil i nästa val som innebär att liberalerna öppnar för att samarbeta och för samverkan med Sverigedemokraterna skulle medföra att jag inte ser det möjligt att kandidera till riksdagen 2022.

En ideologisk liberal profil i nästa val som innebär att liberalerna öppnar för att samarbeta och för samverkan med Sverigedemokraterna skulle medföra att jag inte ser det möjligt att kandidera till riksdagen 2022.

Vad innebar en röst i riksdagens omröstning? Det finns historisk praxis kring hur partier har agerat vid tidigare statsministeromröstningar. Liberalerna röstade nyligen gult i misstroendeomröstningen som väcktes av Sverigedemokraterna. Liberalerna har röstat gult i de flesta statsministeromröstningarna med undantag för när Liberalerna själva har varit del av regeringen eller när andra lösningar för regeringsbildning inte prövats fullt ut. Liberalerna har tolererat socialdemokratiska statsministrar samt i röstförklaringar påtalat att den gula knappen inte innebär att man står bakom regeringens politik. Man tolererar regeringen när ingen annan parlamentarisk lösning finns i sikte. Alla de fyra allianspartierna röstade gult till Stefan Löfven efter valförlusten 2014. Men praxis kan ändras.

Misstroendeförklaringen mot statsminister Stefan Löfven resulterade i nya talmansrundor. Ulf Kristersson (M) konstaterade i sitt sonderingsuppdrag snabbt att han inte tolereras av en majoritet i riksdagen. Talmannen föreslog därför att sittande statsminister Stefan Löfven prövas i kammaren. Det är bara drygt ett år kvar till nästa val. Ett extraval bör kunna undvikas.

Vallöften har engagerat många genom tiderna. Den liberale partiledaren Karl Staaff gav i valet 1911 tydliga löften, men ändrade inställning under mandatperioden. I sitt berömda tal i Karlskrona 1913 presenterade han sin nya politiska linje. Han förklarade samtidigt att han ansåg sig bunden av vad partiet hade sagt i valrörelsen, och att partiet därför ville avvakta till efter valet innan nya beslut kunde fattas:

”Själva det demokratiskt-representativa statsskicket kräver oundgängligen, att politiska löften givas. Och när löften givits, skola de ock hållas.”

Att rösta gult innebär att tolerera, men även att stå fri i opposition. Jag hedrar det vallöfte vi ställde ut i valet 2018. Därför röstade jag gult.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt