Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Därför ställer ett förnyat Junilistan upp i EU-valet”

Tvärpolitisk vallista. För väljare som vill uttrycka kritik mot vart EU är på väg saknas ofta demokratiska alternativ. Därför ställer vi nu upp med nio kandidater som har gedigen erfarenhet från olika sektorer. Vi kräver bland annat att kronan fridlyses och att EU-avtalet omförhandlas, skriver Junilistans tre toppnamn.

När en majoritet av svenska folket i november 1994 röstade ja till EU var det ett ja till ett i huvudsak mellanstatligt samarbete. Genom att underlätta rörligheten över nationsgränserna och främja handeln mellan medlemsländerna skulle det europeiska samarbetet stärka konkurrenskraften, höja tillväxten och skapa nya jobb. I dag, tjugo år senare, har det europeiska samarbetet förändrats markant. EU har vuxit i antal medlemmar, som avsikten var, men har samtidigt också omvandlats alltmer till en federal stat. Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 har EU:s politiska makt kontinuerligt vidgats och den sträcker sig numera över alltifrån ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom EU till rättsväsende, polis, försvar och säkerhetspolitik.

Nu står vi inför en ny våg av maktförskjutning från Sverige till Bryssel. I spåren av den ekonomiska krisen och problemen med valutaunionen kräver EU också inflytande över medlemsländernas finanspolitik, det vill säga skatter och offentliga utgifter. Finanspolitiken är en central del av det nationella självbestämmandet och betraktas därför som en nyckel i den fortsatta politiska integrationsprocessen. Många av EU:s ivrigaste förespråkare, senast EU-kommissionär Viviane Reding, talar numera öppet och passionerat om visionen om ett ”Europas förenta stater” som kan mäta sig med USA och Kina på världsarenan.

En överväldigande majoritet av svenska folket säger nej till sådana europeiska stormaktsdrömmar. Bara en av nio svenskar, 11 procent, anser att ”Sverige bör verka för att EU utvecklas till ett Europas förenta stater” enligt den nationella SOM-undersökningen 2012 som valforskarna i Göteborg presenterade i somras. Undersökningen visade dessutom att en starkt övervägande del av svenskarna var negativa till EU-medlemskapets påverkan på Sveriges ekonomi, den sociala tryggheten och vår nationella självständighet. Detta massiva motstånd till trots syns inga tecken på att de etablerade partierna tagit till sig kritiken.

En följd av den ekonomiska krisen, i kombination med det europeiska politiska etablissemangets tondövhet mot folkviljan runtom i EU, är att väljarna visar växande benägenhet att stödja allsköns främlingsfientliga, rasistiska och fascistiska partier för att kunna uttrycka sin kritik av vart EU nu är på väg. Det saknas oftast demokratiska alternativ och när de finns är det ofta fråga om partier som har nyliberala, socialistiska eller tillväxtfientliga program som flertalet medborgare inte vill stödja.

Därför ställer Junilistan upp i valet till EU-parlamentet den 25 maj. De nio kandidater vi ställer upp med har tillsammans en gedigen erfarenhet från näringslivet, den offentliga sektorn, akademin och politiken. I likhet med tidigare är vallistan tvärpolitisk med kandidater som betecknar sig som socialdemokrater, liberaler, kristdemokrater och allmänborgerliga. Det innebär att väljarna kan kryssa för en EU-kritiker utan att behöva frångå sin ideologiska tillhörighet.

Junilistan går till val med följande tre budskap;

1 Fridlys kronan och kräv undantag från euron. Svenska folket sa kraftfullt nej till euron i folkomröstningen 2003. Det var ett klokt beslut som har tjänat oss väl. Men vi är fortfarande formellt bundna av EU-fördragen att byta kronan mot euron. Junilistan vill därför att Sverige, i likhet med Storbritannien och Danmark, beviljas ett permanent undantag för att inte, i strid med folkviljan, kunna tvingas in i eurosystemet.

2 Kräv nytt EU-avtal som ska godkännas i folkomröstning. Bläcket på Lissabonfördraget hade inte ens hunnit torka förrän röster höjdes för att EU också borde få styra över medlemsländernas socialpolitik, arbetsmarknadspolitik och finanspolitik. I enlighet med närhetsprincipen är detta dock frågor som ska beslutas om i Sverige. Junilistan vill därför att Sverige tillsammans med meningsfränder i andra länder kräver en omförhandling av medlemskapet i syfte att få till stånd en nytt begränsat fördrag som återför delar av den politiska makten till de nationella parlamenten.

3 Ge folket EU-veto före varje maktflytt till Bryssel. Den svenska grundlagens första paragraf lyder: ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”. Vi väljer vår riksdag för att ledamöterna ska styra landet åt oss, inte för att de ska lämna bort makten till andra institutioner och organ. Junilistan vill därför att Sverige ska lagstifta så att riksdagen inte kan lämna över beslutanderätten till något annat organ utan att först låta väljarna ta ställning till frågan i en folkomröstning.

Våra förslag bör ha starkt stöd hos svenska folket enligt samstämmiga opinionsmätningar. Men också på andra håll i Europa finns en växande insikt om att EU undergräver demokratin. Så sent som i höstas inför det tyska valet lyfte Tysklands förbundskansler Angela Merkel frågan om återtagande av maktbefogenheter från Bryssel. I Nederländerna, ett av EU-samarbetets första medlemsländer, har den blocköverskridande regeringen lagt fram en lista med 54 punkter på områden där de vill att EU:s makt ska begränsas eller att beslutanderätten ska återföras till Haag. I Storbritannien har premiärminister David Cameron öppnat för en folkomröstning om ett nytt och mer begränsat föredrag.

Junilistan stödjer friheternas Europa och ett fortsatt svenskt EU-medlemskap men motsätter sig att Sverige fortsätter att sitta tyst på läktaren medan makten bit för bit försvinner till Bryssel. Det gör oss unika i årets EU-val. Det är på tiden att Sverige tillsammans med likasinnade i andra medlemsländer ställer krav på omfattande reformer som tar medborgarnas växande kritik mot EU:s utveckling på allvar. Europa förtjänar ett bättre och mer demokratiskt EU.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.