Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-23 05:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/de-har-lagarna-behovs-for-att-fa-ordning-pa-elsparkcyklarna/

DN Debatt

DN Debatt. ”De här lagarna behövs för att få ordning på elsparkcyklarna”

När man nästan blir påkörd, eller snavar sig fram på trottoaren är elsparkcykeln för många inte en lösning på ett problem utan ytterligare ett. Men elsparkcykeln har en viktig roll, tillsammans med poddtaxi och elmopeder i den framtida allt mer fossiloberoende staden, skriver Daniel Helldén (MP). Foto: Stina Stjernkvist/TT

DN DEBATT 11/9. Kommuner måste själva kunna reglera elsparkcyklarna. Vi kan inte förlita oss på välvilja från de kommersiella aktörerna. Jag lyfter nu därför en rad förslag på hur lagstiftningen och trafikförordningen bör ändras och hoppas att infrastrukturminister Tomas Eneroth genomför dessa skyndsamt, skriver Daniel Helldén (MP), trafikborgarråd i Stockholm.

Elsparkcyklar. Just nu Stockholms mest hatade trafiklösning? När man nästan blir påkörd, eller snavar sig fram på trottoaren är elsparkcykeln för många inte en lösning på ett problem utan ytterligare ett. Jag har stor förståelse för alla som irriteras, stressas och bävar för detta nya trafikslag. Inte minst för personer med olika funktionsnedsättningar är detta ett stort problem.

Men jag ser också möjligheter. För elsparkcykeln har en viktig roll, tillsammans med poddtaxi och elmopeder i den framtida alltmer fossiloberoende staden. Nya innovativa trafikslag utgör ett viktigt steg mot lösningen. Men lagar och regleringar behöver styras upp. I dag har en enskild kommun ingen möjlighet att själv bestämma över nya trafikslag. Det är de kommersiella aktörerna som har makten. Jag är säker på att acceptansen för elsparkcyklarna bland de som ännu inte själva använder dessa skulle öka med tydligare regleringar.

Elsparkcyklarna är i dag inte en fråga enbart för huvudstaden utan finns även i bland annat Göteborg, Malmö, Uppsala och Helsingborg. I Stockholm har vi gått före och i samarbete med elsparkcykelbolagen antagit en avsiktsförklaring. Detta har bland annat inneburit parkeringsförbud på platser där många rör sig, hastighetsbegränsningar på gågator och ett åtagande från bolagens sida att samla in felparkerade fordon inom 120 minuter. Det har inneburit tydliga förbättringar, men det räcker inte.

Vi måste ha rätt att sätta upp en skylt om parkeringsförbud specifikt för elsparkcyklar på platser där många människor rör sig och det lätt blir rörigt.

Både Stockholms stads egna jurister, Polisen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har gjort bedömningen att nuvarande lagstiftning inte tillåter kommuner att utfärda specifika regleringar eller tillståndskrav varken när det gäller elsparkcykelbolagen eller elsparkcyklarna. Vi har därför hittills behövt förlita oss till ett gott samarbete med elsparkcykelbolagen.

Som trafikborgarråd tycker jag inte att angelägna trafikregleringar ska bygga på en potentiell välvilja hos kommersiella aktörer. Kommuner måste själva kunna reglera elsparkcyklarna. Därför vill jag nu lyfta en rad förslag på hur lagstiftningen och trafikförordningen borde ändras:

1 Lagen om vägtrafikdefinitioner (paragraf 2) måste ändras. I dag definieras elsparkcyklar, segways och liknande färdmedel som cyklar, inte som ett eget fordonsslag. Ändras detta skulle kommuner kunna införa parkeringsförbud för elsparkcyklar på platser där man så anser önskvärt, utan att för den sakens skull vara tvungna att samtidigt införa parkeringsförbud för vanliga cyklar. Vi måste med andra ord ha rätt att sätta upp en skylt om parkeringsförbud specifikt för elsparkcyklar på platser där många människor rör sig och det lätt blir rörigt.

2 Trafikförordningen (1 kapitlet, paragraf 4) reglerar även att eldrivna fordon utan trampor, som exempelvis elsparkcyklar, ska räknas som gående när de framförs i gångfart. Den regleringen gör det omöjligt för kommuner att reglera att elsparkcyklarna enbart ska framföras på cykelbanor och inte på trottoarer och gångbanor. Den här regeln skapar konfliktpunkter mellan gående och elsparkcyklister i en tid där en stor del av trafikpolitiken både i Stockholm och i andra städer syftar till att minska konfliktpunkterna mellan olika trafikslag. Elsparkcyklarna bör kunna hänvisas till cykelbanor och gator där så är rimligt, till exempel vid hårt trafikerade platser eller i tät stadsmiljö där trottoarerna är smala.

Vår bedömning är att det inte är sannolikt att samma reglering skulle fungera i hela landet. Även i Stockholm skiljer sig trafiksituationen mellan olika stadsdelar när det kommer till elsparkcyklar och liknande nya innovativa trafikslag. Därför bör staten ge kommunerna utrymme att reglera dessa frågor genom lokala trafikföreskrifter, snarare än att försöka hitta en nationell reglering som skulle vara tvungen att kunna fungera lika väl i såväl Tensta eller i Ystad som i Stockholms innerstad.

3Vid sidan av ändringar av lagstiftningen för att möjliggöra lokala parkeringsförbud och begränsa möjligheten att köra på trottoarer borde regeringen göra det möjligt för kommuner att kräva tillstånd av kommersiella aktörer som vill göra affärer genom att ställa ut ett större antal elspark­cyklar eller liknande fordon på offentlig plats. I dag är det inte möjligt att kräva i Sverige. Detta eftersom elsparkcyklar ses som cyklar, och cyklar får placeras ut i stort sett var som helst i 24 timmar. Trafikförordningen gör ingen skillnad på om det är ett stort företag eller en privatperson som äger det fordon som ställts ut.

Blir denna verksamhet tillståndspliktig enligt lag kan kommuner kräva att aktörerna uppfyller ett antal kriterier för att få och behålla sitt tillstånd, det blir alltså ett slags licens för att få bedriva elsparkcykelverksamhet.

Exempelvis skulle kommunen kunna kräva att företagen själva tar ansvar för felparkerade fordon och ställa krav på var de ställs ut så att elsparkcyklarna inte är i vägen. En licens skulle också innebära att kommuner ges möjlighet att begränsa antalet elsparkcyklar och antalet uthyrningsaktörer som får finnas i en stad.

Liknande reglering finns exempelvis i Köpenhamn men är inte möjligt enligt nuvarande lagstiftning, enligt den bedömning både SKL, Polisen och Stockholms stads egna jurister gjort.

4 Nyligen gick Polisen i Stockholm ut med att de kommer utföra fler kontroller av elsparkcyklister, för att exempelvis bötfälla de som kör mot rött eller agerar oaktsamt i trafiken och kör direkt trafikfarligt. Det är bra, och gäller så klart alla i trafiken. Såväl bilister, cyklister, gående som elsparkcyklister ska följa både lagar och trafikvett. Samtidigt har vi i dag en hårt belastad polis med begränsat med resurser, resurser som behövs för att till exempel bekämpa skjutningar.

Därför borde de kommunala parkeringsvakterna inte enbart övervaka och bötfälla parkering utan även ges mandat att övervaka andra brott i trafiken oavsett trafikslag.

Ny teknik och nya transportslag ställer nya krav på regleringen av trafiken. Jag hoppas att infrastrukturminister Tomas Eneroth genomför dessa förändringar skyndsamt – något som skulle bidra till bättre ordning i trafiken och skapa ett tydligt regelverk när transportsystemet fortsätter förändras och vi ser än fler nya innovationer på gatorna.

Morgondagens trafik är något helt annat än gårdagens. Från att ha byggts med den egna bilen som utgångspunkt så förändras städer runt om i världen i rasande fart. Motorvägsdrömmar ersätts av visioner om ett fossilfritt samhälle där allt fler väljer cykeln eller kollektivtrafiken när de tar sig till jobbet, fritidssysselsättningen eller för att lösa vardagsärenden. Detta handlar inte bara om en övergång från bil till cykel och kollektivtrafik, utan även om att göra plats för nya trafikslag i stadsmiljön. Något framtiden och mänskligheten är i stora behov av.