Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-13 23:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/de-praktiska-problemen-med-lakemedelsbrist-maste-losas/

DN Debatt

DN Debatt. ”De praktiska problemen med läkemedelsbrist måste lösas”

För de praktiska problemen för patienten så har apotekskedjor och vårdgivare, personal i vården och på apotek, samt berörda myndigheter ett gemensamt ansvar, skriver Mikael Hoffman. Foto: Magnus Hallgren

DN DEBATT 24/11. Problemet att läkemedel inte kan lämnas ut direkt på ett lokalt apotek kan inte lösas genom att patienten får veta att situationen inte är värre än innan apoteksomregleringen. Här måste det finnas praktiska lösningar. Men i de fall medicinen inte kan beställas i Sverige krävs internationellt samarbete och beredskapslager, skriver läkaren Mikael Hoffmann.

I dag är det vanligt att ett eller flera av dina läkemedel saknas på det apotek du går till. Men i dag är vi inte ens överens om hur stort problemet är eller vad det beror på eftersom vi inte tolkar statistiken ur ett patientperspektiv. Att 96 procent av alla läkemedel kan expedieras direkt på apotek innebär att nästan var tredje patient med 10 läkemedel inte får ut alla sina läkemedel vid ett apoteks­besök.

Det finns två huvudsakliga skäl till att ditt läkemedel inte finns på det apotek du går till. Det ena är att läkemedlet inte finns i lager på just det apoteket. Det andra att läkemedlet inte finns att tillgå över huvud taget i Sverige. Det senare kallas att läkemedlet är rest­noterat.

1 Läkemedel som inte finns på det lokala apoteket. Att ditt läkemedel inte finns på lager vid ditt apotek är oftast en följd av att alla apotek inte kan ha alla läkemedel hemma hela tiden. Men apotekskedjorna och personalen på apotek gör ett gott arbete.

Som innan apoteksomregleringen så är det drygt 96 procent av alla recept som kan expedieras direkt trots en i dag mer komplex läkemedelsmarknad. Det visar i varje fall en till synes välgjord studie från Sveriges apoteks­förening 2015. Det är alltså inte apoteksomregleringen som är orsaken till dagens försämrade situation.

• I debatten har vi däremot generellt underskattat patienternas problem. Att nästan alla recept (96 procent) avser läkemedel som finns på lager och kan expedieras direkt är bara halva sanningen.

Varför är inte utgångspunkten när ett läkemedel inte kan expedieras att erbjuda att läkemedel som inte är restnoterade kommer hem med bud nästa eller nästnästa dag utan kostnad för patienten?

• Den andra sanningen är att 4 procent som inte expedieras innebär att det varje år är 5 miljoner recept som inte kan expedieras direkt.

• Ett tredje sätt att se på det är att var 11:e patient (8,8 procent) år 2015 inte fick alla sina läkemedel expedierade vid sitt apoteksbesök. Än värre var det för de patienter som hade många läkemedel. Mellan var 3:e och var 4:e patient (28 procent) med recept på 10 läkemedel fick inte alla sina läkemedel expedierade vid sitt apoteksbesök. De här siffrorna är alla hämtade från samma rapport från Sveriges apoteksförening år 2015.

Det är alltså inte konstigt att detta upplevs som ett verkligt problem bland patienter och deras närstående. Särskilt inte då patienter med långvarig behandling behöver gå till apoteket minst en gång i kvartalet.

Vad kan göras här och nu för att minska problemen för den patient vars läkemedel i dag inte finns i lager på det lokala apoteket?

• En första fråga är varför inte utgångspunkten när ett läkemedel inte kan expedieras är att erbjuda att läkemedel som inte är restnoterade kommer hem med bud nästa eller nästnästa dag utan kostnad för patienten? Det fungerar inte för alla läkemedel och alla patienter men skulle för många patienter innebära en enkel lösning.

• En annan fråga är varför ”guld­kunderna” med många läkemedel inte oftare erbjuds att få möta samma farmaceut igen vid ett förbokat möte. En patient med 10 läkemedel ger 10 gånger ersättningen till ett apotek, alltså avsevärt bättre betalt per möte. Ett förbokat möte innebär att läkemedel kan beställas hem i förväg. Dessutom kan mötet tas vid en tidpunkt då få andra kunder besöker apoteket.

Det finns säkert andra och smartare lösningar. Min poäng är att vi inte löser det problem som patienterna upplever genom att tala om för dem att situationen inte är värre än innan apoteks­omregleringen. För de praktiska problemen för patienten har apoteks­kedjor och vårdgivare, personal i vården och på apotek, samt berörda myndigheter ett gemensamt ansvar.

2 Läkemedel som inte finns i Sverige. Samtidigt så har andelen rest­noterade läkemedel, alltså läkemedel som inte kan beställas i Sverige ökat de senaste åren. Därför är det välkommet att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket genomfört en ny undersökning som den 2015. Denna ska rapporteras till regeringen vid årsskiftet.

Restnoterade läkemedel är ett gemensamt internationellt problem. Det beror på att det särskilt för läkemedel utan patent blivit känsligare tillverknings- och leveranskedjor. Prispress i många led har lett till underleveran­törer i flera led och otillräckliga mellanlager. Ibland kan alla läke­medelsföretag i världen som tillverkar ett läkemedel vara helt beroende av en enda underleverantör.

Hur länderna agerar påverkar också. Höga hinder för att ett annat läkemedelsföretag ska gå in på marknaden vid en brist bidrar. Hindren kan bestå av höga kostnader eller lång tid för att få marknadsföringsgodkännande och läkemedelsförmån. Prisnivåer i olika länder, olika viten samt risk för dåligt renommé kan också styra hur ett läkemedel fördelas mellan länder vid brist. Slutligen så har förstås ett land där samhället investerat i beredskapslager en bättre situation än Sverige som inte har gjort detsamma.

En från Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsförsvar och beredskap beställd rapport – ”Resursförstärkt läkemedelsförsörjning inför kris, höjd beredskap och krig” – presenterades i somras. I denna föreslogs bland annat inrättandet av en ny myndighet, Läkemedelsförsörjningsmyndigheten. I augusti gav regeringen också Läkemedelsverket ett uppdrag att samordna informationen om restnoterade läkemedel. 

Frågan om restnoteringar är i motsats till lokal lagerhållning på apotek en politisk fråga på EU-nivå, samt en nationell fråga om våra regelverk och beredskapslager. Nationellt kan vi bland annat öka lagerhållning, minska hinder för andra läkemedelsföretag att träda in på den svenska marknaden och arbeta mer med viten nationellt och regionalt. Det kan leda till höga priser men vi behöver inse att vi i dag redan betalar ett mycket högt pris för dagens situation genom de problem som det innebär för patient och vård att läkemedel inte finns tillgängliga.