Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Debatten om dödshjälp har varit alltför svartvit”

Det som gör frågan om dödshjälp till en etisk utmaning är att dödshjälp kan tänkas påverka en lång rad olika samhälleliga värden och mål, skriver artikelförfattarna.
Det som gör frågan om dödshjälp till en etisk utmaning är att dödshjälp kan tänkas påverka en lång rad olika samhälleliga värden och mål, skriver artikelförfattarna. Foto: Alexander Mahmoud

I takt med att fler länder infört laglig dödshjälp har kunskapsbasen växt markant. Vår nya rapport visar att det inte går att svara på vilka konsekvenserna blir utan att man preciserar vilken modell man talar om. Vi hoppas att minskad oenighet om fakta gör att debatten nyanseras, skriver företrädare för Statens medicinsk-etiska råd.

Laglig dödshjälp finns i dag i ett drygt tiotal länder och delstater runtom i världen. En rad parlament behandlar för närvarande förslag om att införa liknande lagstiftning, däribland flera amerikanska delstater, delstaterna Victoria och New South Wales i Australien, Nya Zeeland och Portugal.

Även i Sverige pågår sedan lång tid en debatt för och mot att införa dödshjälp. På senare tid har debatten tagit ny fart, där många förespråkare har lyft fram den så kallade Oregonmodellen som en lämplig modell för Sverige. Modellen introducerades 1997 i delstaten Oregon i USA och tillåter assisterat döende (se bakgrundsruta) till patienter som bedöms ha högst sex månader kvar att leva. År 2009 följde grannstaten Washington efter och sedan dess har ytterligare fyra delstater infört modellen.

Det som gör frågan om dödshjälp till en etisk utmaning är att dödshjälp kan tänkas påverka en lång rad olika samhälleliga värden och mål. För att påståenden om denna påverkan ska bli mer än gissningar och spekulationer krävs emellertid faktakunskap. De senaste decennierna har tillgången på sådan kunskap blivit allt större i takt med att mer forskning och statistik kommit från länder och delstater som tillåter dödshjälp. Detta har markant ökat förutsättningarna för en fördjupad och nyanserad debatt kring dödshjälp.

Statens medicinsk-etiska råd (Smer) har som ett av sina uppdrag att stimulera samhällsdebatten i medicinsk-etiska frågor. Det är mot denna bakgrund som rådet tagit fram den rapport om dödshjälp som publiceras i dag. Rapporten är en ren kunskapssammanställning och tar inte ställning till om dödshjälp bör införas i Sverige. I rapporten redovisas forskningsresultat och offentlig statistik från länder och delstater som tillämpar dödshjälp. Utifrån denna genomgång analyseras vilket stöd som finns för några av de vanligaste argumenten i den svenska debatten. Tonvikten ligger på Oregonmodellen, som diskuteras mest i Sverige, men även de modeller som tillämpas i Schweiz och i Beneluxländerna har granskats.

Mindre oenighet om fakta kan i bästa fall leda till att fokus förskjuts till att mer handla om den avvägning mellan olika i sig eftersträvansvärda mål och värden som ligger inbyggd i ställningstagandet till dödshjälp. Det är dags att sätta etiken i förgrunden i dödshjälpsdebatten!

Rapporten visar att det inte går att svara på vad som blir konsekvenserna av att införa dödshjälp utan att man preciserar vilken modell man talar om. I Belgien och Nederländerna, som tillåter eutanasi (se faktaruta) men inte har något krav på att patienten ska ha en dödlig sjukdom (kravet är att man ska ha ett outhärdligt lidande som inte kan lindras på annat sätt), är frekvensen av dödshjälp tio gånger så hög som i Oregon och Washington, som enbart tillåter assisterat döende och ställer krav på att patienten ska vara döende. I Schweiz, där de enda legala kraven är att patienten är beslutskompetent och att den som medverkar i assisterat döende inte har någon vinning av det, är andelen kvinnor, äldre och patienter utan dödlig sjukdom betydligt högre än i andra länder med legaliserad dödshjälp.

När det gäller vilket stöd som forskningen ger för olika argument i debatten följer här några av rapportens slutsatser:

1

Ett argument för att införa Oregonmodellen i Sverige är att den palliativa vården, trots betydande framsteg, fortfarande inte alltid sägs klara att kontrollera smärta, ångest, andnöd och andra symtom på ett tillfredsställande sätt i livets slutskede. Men forskningen visar att för de patienter som avlider genom assisterat döende i Oregon och Washington är sjukdomsrelaterade symtom av detta slag mindre framträdande skäl. De motiv som dominerar är i stället fruktan för att förlora värdighet och oberoende och få en oacceptabelt låg livskvalitet i livets slutfas. Samtidigt finns det tecken på att Oregonmodellen inte är så väl lämpad att hantera fall där det sker en snabb stegring av symtomen mot slutet av livet.

2

Vetskapen om att dödshjälp finns som en utväg om man har en dödlig sjukdom som riskerar att medföra svåra symtom eller värdighetsförlust skulle enligt en del förespråkare kunna ge en känsla av kontroll och därmed göra det lättare att ta vara på den tid man har kvar. Forskning från Oregon bekräftar att många patienter som begär dödshjälp inte gör det på grund av problem de upplever i stunden, utan för att föregripa framtida problem. Det finns också uppgifter om att en del patienter sparar läkemedlen för framtida bruk och att de uttrycker att läkemedlen ger en känsla av kontroll i en osäker situation.

3

Ett argument mot dödshjälp är att utvecklingen av den palliativa vården skulle bli lidande om dödshjälp införs. Men i Oregon och Washington ökar tillgången på palliativ vård och ligger på samma nivå som i delstater i USA där assisterat döende inte praktiseras. Även Beneluxländerna har fortsatt att bygga ut den palliativa vården och ligger i Europatopp när det gäller resurser för palliativ vård.

4

Ett annat argument mot dödshjälp är att en begäran om dödshjälp i många fall är uttryck för en depression. Det finns stöd i forskningen för att patienter som begär dödshjälp oftare är deprimerade än andra patienter. Men samstämmiga forskningsresultat från både Oregon och Nederländerna pekar på att en majoritet av de patienter som efterfrågar dödshjälp inte är deprimerade. Däremot upplever många av dem en känsla av hopplöshet, oavsett om de är deprimerade eller inte.

5

Något som ibland anförs mot dödshjälp är att en del patienter skulle välja dödshjälp för att de inte vill vara en börda för sin omgivning. Det är väl belagt att detta för många patienter är ett av flera skäl för att begära dödshjälp, både i Oregon och Washington och i andra länder.

6

En farhåga som lyfts fram av motståndare är att personer ur sårbara grupper oftare skulle välja dödshjälp. I Oregon är dock vita, yngre och högutbildade överrepresenterade bland de patienter som avlider genom assisterat döende, medan könsfördelningen är jämn.

7

Ibland anförs att dödshjälp skulle kunna leda till en förändrad människosyn i samhället, där det inte längre är självklart att alla människor, oberoende av förutsättningar, ska ha rätt till det stöd de behöver för ett bra liv. Någon forskning som belyser den frågan har inte hittats, vare sig i Oregon/Washington eller på annat håll.

Enligt Smer är ett av de största hindren för en fördjupad debatt kring dödshjälp tendensen att framställa frågan som svart eller vit. Som framgår av dessa exempel (fler finns i rapporten) är detta en förenklad bild. I verkligheten finns hållbara argument på båda sidor.

Med den rapport som publiceras i dag vill Smer lägga grunden för en gemensam kunskapsbas för den fortsatta svenska debatten om dödshjälp. Mindre oenighet om fakta kan i bästa fall leda till att fokus förskjuts till att mer handla om den avvägning mellan olika i sig eftersträvansvärda mål och värden som ligger inbyggd i ställningstagandet till dödshjälp. Det är dags att sätta etiken i förgrunden i dödshjälpsdebatten!

Bakgrund.Dödshjälp

Dödshjälp kan definieras som insatser i vården som ges efter ett uttryckligt önskemål från patienten och där avsikten är att insatsen ska orsaka patientens död.

Eutanasi är dödshjälp som sker genom att patientens läkare utför den handling som leder till patientens död.

Assisterat döende är dödshjälp där patienten själv utför den avgörande handlingen, vanligtvis genom att inta en dödlig dos läkemedel som skrivits ut av läkare.

Källa: Artikelförfattarna

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.