Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-19 09:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/definitionen-av-antisemitism-maste-skyddas-mot-politiskt-missbruk/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Definitionen av antisemitism måste skyddas mot politiskt missbruk”

SLUTREPLIK DN DEBATT 27/1.

Ulf Bjereld och Thomas Hammarberg: Det kan inte råda någon motsättning mellan att stå upp mot antisemitism och att försvara folkrätten.

De senaste åren har sett en brant stegring i antalet hatbrott med antisemitiska förtecken i såväl Europa som USA. I kölvattnet av ett förråat samtalsklimat och framväxten av en alltmer radikal nationalism har hatiska attityder mot judar aktiverats och ökat i styrka.

Det är i detta sammanhang som statsminister Stefan Löfven ställer sig bakom IHRA:s definition av antisemitism, med påföljande exempel. Det är en allvarlig tid för judar i världen, men de ska aldrig igen känna att de står i en värld utan vänner och allierade.

I en replik till vår debattartikel kritiserar Förintelsehistorikern Amos Goldberg IHRA:s definition för att vara alltför otydlig, och vi instämmer i den kritiken. IHRA:s definition framstår redan nu som ålderstigen givet den snabba utvecklingen i samtiden. Med våra förslag på tilläggsdefinitioner vill vi inte bara bidra till ytterligare skärpa i skrivelsen, utan också erinra om att IHRA beskriver den som en arbetsdefinition och därmed inte som statisk materia. Vi välkomnar förstås att Goldberg uttrycker sig uppskattande om våra förslag.

Det är en allvarlig tid för judar i världen, men de ska aldrig igen känna att de står i en värld utan vänner och allierade.

Däremot vill vi försvara den politiska betydelsen av att ett gemensamt dokument har börjat erkännas av allt fler länder, fastän det må ha brister i ett akademiskt perspektiv. Det bör ses som en framåtsyftande avsiktsförklaring till en mer aktiv politik mot antisemitismen. Det har stor symbolisk betydelse.

Vi kan inte finna en läsning av IHRA:s text som stöder att de framförda elva exemplen skulle utgöra fristående definitioner på antisemitism. Det faller på sin egen orimlighet att kalla all kritik av Israel för antisemitism, samtidigt som det är viktigt att klargöra att somlig kritik mot Israel faktiskt kan vara antisemitisk. Det är detta senare faktum som IHRA tar sikte på genom sina definitioner.

Både Amos Goldberg och den i hans artikel omnämnda författaren till IHRA-definitionen, Kenneth Stern, varnar för att en annan tolkning av exemplen skulle kunna utnyttjas till stöd för den olagliga ockupations- och bosättarpolitiken. Det är en befogad varning. Definitionen måste vara skyddad mot politiskt missbruk. Det kan inte råda någon motsättning mellan att stå upp mot antisemitism och att försvara folkrätten. Ett avsteg från den hållningen skulle beröva kampen mot antisemitism dess moraliska legitimitet i vida kretsar.

Det är viktigt att förstå att IHRA-definitionen inte är ett juridiskt bindande dokument av folkrättslig karaktär. I slutändan kommer dess betydelse att bestämmas av hur den faktiskt brukas politiskt. Där har Sverige såsom grundare av IHRA en särskilt viktig symbolisk uppgift att visa att det både går att helhjärtat stå bakom IHRA:s definition och även stå upp för folkrätt och emot den israeliska regeringens olagliga ockupations- och bosättarpolitik.