Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Den avgiftsfria högskolans tid är över”

Reformer för att korta studietiden och öka kontakten med arbetsmarknaden riskerar att bli tandlösa. Det som behövs är tydliga incitamentsstrukturer och ökade resurser. Den högre utbildningens avgiftsfrihet har spelat ut sin roll, skriver Alexandra Ivanov på Fria moderata studentförbundet.

Bo Becker har med sitt inlägg (DN 23/9) öppnat dörren för en nödvändig diskussion. Vi måste börja tala om att införa studieavgifter inom den högre utbildningen. Många vänder sig emot detta, men för den svenska högskolans framtid är det dags att släppa de ideologiska skygglapparna.

Det finns vägar som är värda att undersöka förutom avgifter. Både en kortad studietid och ökad kontakt med arbetsmarknaden är viktiga byggstenar för en mer kvalitativ utbildning. Dessa förändringar kommer dock inte att räcka för ensamma lösa dagens problem utan bör kompletteras med starkare incitament för att slutföra sin utbildning och ställa högre kvalitetskrav.

Svenska studenter är bland de äldsta inom OECD. Vi tar examen cirka tre år senare än snittet för OECD-länderna. Det belastar både högskolan och studenten som får vänta tre år med att träda in på arbetsmarknaden. För högskolan blir kostnaderna högre, för studenten den förväntade livsinkomsten lägre. Det som behövs är att studenterna får ta ansvar för längre studier. För att möjliggöra det krävs tydliga incitament, något som helt saknas i dag.

En modell som många tyska universitet använder sig av är att studenter får betala en avgift om de överstiger sin förväntade studieperiod eller tar en paus. Samtidigt skulle en mindre avgift skapa ett liknande incitament: den som investerar 10.000 kronor av sina egna pengar per termin blir mer mån att klara av den terminen.

Det höjs ofta röster om att studieavgifter skulle drabba dem med svagare socioekonomisk bakgrund. Men vågar man se bortom de traditionella ideologiska ståndpunkterna blir det tydligt att påståendet saknar grund. Om vi tittar på våra europeiska grannländer finns det ytterst lite som pekar på att endast privilegierade grupper skulle studera på universitetet om man införde ett system där studieavgifter – enligt den kontinentaleuropeiska modellen – togs ut. Som nationalekonomen Andreas Bergh noterat har också länder med studieavgifter som USA, Kanada och Japan högst andel högskoleutbildade i arbetskraften av alla OECD-länder. Den sociala snedrekryteringen är också liten i internationell jämförelse, mindre än i Sverige.

Den högre utbildningen i Sverige börjar allt mer påminna om ett minne från forntida dagar. Vi måste höja kvaliteten, föra in ett ansvarstänkande bland våra studenter och skapa förutsättningar för en utbildning i världsklass. Den avgiftsfria högskolans tid är över.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.