Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-29 14:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/den-kinesiska-ambassaden-forsoker-skramma-till-tystnad/

DN Debatt

DN Debatt. ”Den kinesiska ambassaden försöker skrämma till tystnad”

Vår rapport visar att ambassaden kontinuerligt och organiserat följer den svenska debatten och attackerar uppfattningar som kritiserar Kina, skriver artikelförfattarna. Bilden: den kinesiske ambassadören Gui Congyou.
Vår rapport visar att ambassaden kontinuerligt och organiserat följer den svenska debatten och attackerar uppfattningar som kritiserar Kina, skriver artikelförfattarna. Bilden: den kinesiske ambassadören Gui Congyou. Foto: Jonas Ekströmer/TT

DN DEBATT 2/9.

Gunnar Hökmark och Patrik Oksanen: I en ny studie visar vi hur den kinesiska ambassaden försöker tysta försvaret av mänskliga rättigheter.

Om inte varje angrepp mot det fria ordet bemöts riskerar vi att redaktioner, debattörer, forskare och politiker väljer bort ämnen eller accepterar att brotten mot mänskliga fri- och rättigheter är en intern kinesisk angelägenhet.

Under lång tid har den svenska säkerhetspolitiska debatten handlat om risken för väpnade angrepp på vårt lands territorium. Även begränsade militära operationer och hot om kärnvapen skulle kunna tvinga Sverige till underordning. De här hoten har blivit alltmer verkliga ju sämre säkerhetsläget har blivit. Men till den traditionella hotbilden, som kommer från Ryssland, behöver vi lägga till så mycket mer i dag.

I en gråzon mellan krig och fred utsätts i dag hela det svenska samhället för angrepp på vår motståndskraft och suveränitet. Det handlar om cyberkrigföring, hackningar för att få tag på information, desinformation, subversion, industrispionage, ekonomisk utpressning, köp av strategisk infrastruktur och politisk påverkan. I denna gråzon av krigföring har Ryssland nu fått sällskap av Kina.

I en studie som tankesmedjan Frivärld gjort visas hur den kinesiska ambassaden försöker tysta försvaret av mänskliga rättigheter. Det sker genom hätska utfall mot enskilda personer, såväl som mot medier och andra organisationer. Även den svenska regeringen som helhet och enskilda ministrar attackeras.

Kritik mot övergrepp som folkmordet av uigurer, brott mot internationella avtal som i fallet Hongkong, ockupationen av Tibet och fängslandet av utländska medborgare är inget som skulle förekomma i Sverige om det kinesiska kommunistpartiet fick bestämma.

Utfallen är alltför brutala och vulgära för att ge omedelbar framgång, men Kinas horisont sträcker sig fram till att bli den världsledande stormakten 2050. Den långsiktiga effekten av attackerna riskerar att bli en växande känsla av att det är obekvämt och även fel att kritisera kommunistpartiet i Kina.

De grövsta och mest ihärdiga attackerna har skett mot den svenske medborgaren Gui Minhai, och mot de som på olika sätt drivit på för att uppmärksamma kidnappningen och fängslandet av bokförläggaren.

Vår rapport visar att den kinesiska ambassaden kontinuerligt och organiserat, följer den svenska debatten och attackerar uppfattningar som kritiserar Kina. Det kan handla om nedsättande och aggressiva formuleringar, föraktfulla hånfullheter, outtalade hot, liksom uttalade hot om nekad visering.

Agerandet går långt bortom vad som kan anses vara normalt för en utländsk ambassad. Det syftar till att skrämma till tystnad, skapa passivitet och att få inhemska aktörer att vända sig mot kritik som ”kan skada svenska intressen”.

Ambassaden började med attackerna under rubriken ”Spokesperson’s remarks” 2018.

Frivärld har gått igenom de 67 yttranden som postats fram till mitten av augusti i år. Gui Minhai nämns 19 gånger och 41 gånger attackeras kritik mot Kinas brott mot mänskliga rättigheter.

Utöver de här 67 utfallen mot enskilda och organisationer så mejlar ambassaden återkommande påhopp till dem man vill påverka. Det finns ingen sammanställning om antalet, och mörkertalet av det som inte kommit ut i offentligheten kan vara stort. Bland de som fått mejl finns Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch och journalisten Ola Wong efter sitt sommarprat i P1. Minst en tidning som skrev om sommarpratet fick också mejl från ambassaden.

Kina kombinerar de här verbala hoten med andra verktyg. Tillhör du den kinesiska diasporan kan släktingar drabbas av konsekvenser, är du en forskare eller journalist som har behov av att kunna resa till Kina kan indraget visum vara förödande och så har Kina ytterligare ett trumfkort, världens största marknad. De ekonomiska konsekvenserna av yttrandefriheten i Sverige kan bli kännbara för individer, företag och kommuner.

Förhoppningen är säkerligen inte att på kort sikt uppnå tystnad och passivitet för att på den vägen skapa en upplevd legitimitet för kommunistpartiets förtryck av Kina. Utfallen är alltför brutala och vulgära för att ge omedelbar framgång, men Kinas horisont sträcker sig fram till att bli den världsledande stormakten 2050. Den långsiktiga effekten av attackerna riskerar att bli en växande känsla av att det är obekvämt och även fel att kritisera kommunistpartiet i Kina.

Agerandet för att tysta och styra debatten sker inte bara mot Sverige. I vårt närområde har Norge drabbats med strypt handel efter att dissidenten Liu Xiabo fick Nobels fredspris 2010. Fär­öarna hotades i fjol med skrotat handelsavtal om inte Huawei fick uppdraget att bygga 5G på ögruppen. Exempel finns också från Storbritannien, Australien, Kanada och många andra ställen.

I grunden är det enkelt att möta denna taktik genom det öppna samhället. Svenska medier bör omedelbart publicera hoten och ställa ambassaden till svars. Regeringen bör systematiskt följa upp hur främmande makt försöker påverka svensk demokrati genom att uppdra åt den kommande myndigheten för psykologiskt försvar att årligen publicera en offentlig sammanställning av attackerna.

Varje angrepp mot det fria ordet måste mötas för att inte riskera en utveckling där droppen urholkar stenen, där redaktioner, debattörer, forskare och politiker väljer bort ämnen eller helt enkelt accepterar den kinesiska linjen att förtrycket och brotten mot mänskliga fri- och rättigheter är en intern kinesisk angelägenhet.

En sådan utveckling är i sig farlig, men kommer också att leda till än större krav på anpassning av det svenska samhället. Hoten som Sverige står inför på 2020-talet är mer komplexa än någonsin tidigare i historien.

Ämnen i artikeln

Gui Minhai
Kina
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt