Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-26 16:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/den-kinesiska-ambassaden-fortsatter-hota-kritiker/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Den kinesiska ambassaden fortsätter hota kritiker”

Utrikesdepartementet bör kalla upp ambassadör Gui Congyou efter varje hotfullt brev och offentliggöra att så har skett, skriver artikelförfattarna.
Utrikesdepartementet bör kalla upp ambassadör Gui Congyou efter varje hotfullt brev och offentliggöra att så har skett, skriver artikelförfattarna. Foto: Anders Wiklund/TT

DN DEBATT 31/8.

Tankesmedjan Frivärld: Nu offentliggörs attackerna inte längre på ambassadens hemsida, utan skribenter kontaktas i stället direkt.

Efter uppmärksamheten i fjol kring DN Debatt-artikeln om vår granskning av hur Kina försöker tysta kritiker i Sverige har den kinesiska ambassaden bytt taktik, skriver Patrik Oksanen, Gunnar Hökmark och Emanuel Örtengren.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

I fjol publicerade Frivärld rapporten ”Kinas attacker för att tysta kritiker – En genomgång av kinesiska ambassadens uttalanden under ambassadör Gui Congyou”, där vi analyserade de 67 officiella yttranden som publicerats på ambassadens hemsida juni 2018–augusti 2020. Dessa yttranden (”Spokesperson’s ­Remarks”) hade påfallande ofta formen av uppläxningar av svenska journalister, politiker och forskare.

Efter vår publicering på DN Debatt (1/9–20), som fick stor uppmärksamhet, har ambassaden i praktiken slutat lägga upp angrepp på sin hemsida. Det betyder dock inte att attackerna har upphört – tvärtom fortsätter de med oförminskad intensitet. I stället för att samla angreppen öppet på sin hemsida hör ambassaden i högre utsträckning än tidigare av sig direkt till skribenter, vilket gör påhoppen svårare att identifiera. Vad vi kan konstatera i vår uppföljande granskning i år är därför att det kinesiska kommunistpartiet har förändrat sin taktik i försöken att skapa en tystnadskultur som omdanar svensk offentlighet efter kinesiska intressen.

Vad vi kan konstatera i vår uppföljande granskning i år är därför att det kinesiska kommunistpartiet har förändrat sin taktik i försöken att skapa en tystnadskultur som omdanar svensk offentlighet efter kinesiska intressen.

För att skapa en bättre helhetsbild av ambassadens påhopp mellan september 2020 och mitten av augusti 2021 har Frivärld både gått igenom publiceringar i svenska medier samt skickat ut enkäter till redaktioner och politiker. På så sätt har vi identifierat 16 attacker som uppmärksammats i offentligheten, samt 4 brev som inte tidigare kommit till allmänhetens kännedom. Det gör att det kända antalet attacker under året uppgår till totalt 23. Bland de brev som inte publicerats offentligt återfinns till exempel ett till riksdagsledamoten Hampus Hagman (KD), som upp­manades att återkalla två motioner han skrivit om Taiwan.

Direkta personangrepp är inte ­ovanliga. Ett par fall med mer ­explicita attacker sticker ut. I ett brev till frilans­journalisten Jojje Olsson varnade ambassaden för att han ska få ”möta konsekvenserna” av sitt skrivande. Det är svårt att inte tolka brevet som ett direkt hot – särskilt med kunskap om hur Kina agerar mot andra länders medborgare, inklusive kidnappningar i tredje land.

När kinesiska ambassaden läxade upp Nerikes Allehanda för publiceringar om Taiwan var tonfallet också anmärkningsvärt grovt. Kärnvapenstaten Kina tycker sig behöva påminna om att man kommer att använda alla nödvändiga medel för att skydda sin nationella suveränitet och territoriella integritet. Detta i ett brev till en svensk redaktion som skriver om ett möjligt forskningssamarbete mellan Sverige och ­Taiwan. Dessa två fall, tillsammans med ambassadens krav till Hampus Hagman (KD), får anses vara grova angrepp på svensk pressfrihet och demokrati.

Bland de brev som inte publicerats offentligt återfinns till exempel ett till riksdagsledamoten Hampus Hagman (KD), som upp­manades att återkalla två motioner han skrivit om Taiwan.

Samtidigt har bara tre officiella yttranden publicerats på ambassadens hemsida det senaste året. Den gemensamma nämnaren för dessa yttranden är att de berör centrala kinesiska intressen i Sverige.

● Det första är från oktober 2020 och handlar om 5G-utbyggnaden och de ­kinesiska bolagen Huawei och ZTE. Icke namngivna kritiker attackeras i inlägget, och regeringen uppmanas ingripa för att säkerställa de kinesiska bolagens närvaro i det svenska 5G-nätet.

● Det andra fallet är när ”KD- och SD-politiker” (som inte heller namnges) läxas upp för att de har kritiserat Kommunistpartiet, bland annat genom att kräva att ambassadör Gui Congyou ska skickas hem efter hot mot frilans­journalisten Jojje Olsson.

● Det tredje uttalandet på ambassadens hemsida är en transkribering av en intervju med TV4, där ambassadör Gui Congyou går till attack mot forskaren Björn Jerdén vid Utrikes­politiska institutet, som har placerats på en ­kinesisk sanktionslista.

Hur många brev som förblivit okända kan vi bara spekulera i. Vi kan konstatera att det finns ett mörkertal, men inte säga hur stort det är. Studien täcker också bara skriftliga budskap och inte det som framställs muntligt i möten med olika svenska företrädare.

Resultatet visar att kinesiska ambassaden inte har förändrat sin målsättning eller strategi, bara anpassat taktiken för att uppnå sitt mål: att svensk debatt ska anpassas efter kinesiska intressen. De triggerämnen som identifierades i den förra rapporten återkommer även under det senaste året, framför allt Taiwan, Hongkong, Gui Minhai och mänskliga rättigheter i Xinjiang. Nytt i år är 5G och Huawei samt Myanmar.

Denna påverkansstrategi berör inte heller bara Sverige, utan det kinesiska kommunistpartiets målsättning är att få västvärlden att idka självcensur genom återkommande attacker på individer och institutioner som försvarar mänskliga rättigheter i Kina. Attackerna kombineras med ekonomiskt inflytande och hot om konsekvenser, som när H&M stängdes av från kinesiska näthandelsplattformar och bojkottades efter företagets ställningstagande att inte använda bomull från Xinjiangprovinsen på grund av riskerna att tvångsarbete förekommer där.

Sverige behöver visa det kinesiska kommunistpartiet att demokratier är uthålligare än diktaturer, och att attackerna är både lönlösa och kontraproduktiva.

● För att uppnå det uppmanar Frivärld branschorganisationen Tidningsutgivarna att i samtliga medlemstidningar publicera fördömanden vid varje försök till påverkan på journalister.

Dessutom behöver rege­ringen systematiskt granska hur främmande makt försöker påverka svensk demokrati genom att ge den kommande myndigheten för psykologiskt försvar i uppdrag att årligen publicera en offentlig sammanställning, som följs upp med en större offentlig utfrågning i Sveriges riksdag.

● Vi vill också att Public Service-bolagen tar ett särskilt ansvar och lägger betydligt mer resurser på att kontinuerligt granska påverkan från främmande makt, men också uppmärksamma ämnen som förtrycket mot demokratiaktivister i Hongkong och minoriteter i Xinjiangprovinsen.

Utrikesdepartementet bör kalla upp ambassadör Gui Congyou efter varje hotfullt brev och offentliggöra att så har skett. Dessutom behöver rege­ringen systematiskt granska hur främmande makt försöker påverka svensk demokrati genom att ge den kommande myndigheten för psykologiskt försvar i uppdrag att årligen publicera en offentlig sammanställning, som följs upp med en större offentlig utfrågning i Sveriges riksdag.

Regeringen och svenska Europa­parlamentariker bör också agera för att EU-kommissionen och Europaparlamentet genomför liknande aktiviteter på EU-nivå.

Regering och riksdag bör också göra mer för att stödja förtryckta demo­kratikämpar i Hongkong, Xinjiang, Tibet och övriga Kina samt utöka kontakterna med Taiwan.

Hoten som Sverige står inför på 2020-talet är mer komplexa än någon­sin tidigare. Skiljelinjerna mellan auktoritära stater och liberala demokratier är dock desamma. Länder som Kina kommer att ställa krav på att vi ska anpassa oss. Det svenska samhället får inte ge efter.

Ämnen i artikeln

Myanmar
5G
Huawei
Hongkong
Taiwan
Demokrati
Kina

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt