Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

"Det är dags för EU att prioritera klimatet"

Sverige bör axla sin ledarroll på miljö- och klimatområdet genom att driva på för en högre klimatambition i Europa, skriver Marita Ulvskog (S) tillsammans med övriga socialdemokratiska Europaparlamentariker.
Sverige bör axla sin ledarroll på miljö- och klimatområdet genom att driva på för en högre klimatambition i Europa, skriver Marita Ulvskog (S) tillsammans med övriga socialdemokratiska Europaparlamentariker. Foto: Andrey Kuzmin/Alamy

DN DEBATT 6/8. Det Gröna Folkhemmet bör uppdateras till ett Hållbart och grönt Europa, skriver Marita Ulvskog (S) tillsammans med övriga socialdemokratiska Europaparlamentariker. Bland annat vill de undersöka möjligheterna att förbjuda subventioner av fossila bränslen och att energibeskattningsdirektivet ses över, speciellt undantaget som gäller för flyget. De vill också att sjöfarten tar ett större ansvar för sina utsläpp.

Klimathotet känner inga nationsgränser. Lika lite som enskilda individer kan lösa problemet med den globala uppvärmningen, lika lite kan ett enskilt land göra det. Därför måste klimatdimensionen lyftas fram och ges en prioriterad plats i EU-samarbetet. Det handlar om alltifrån vissa länders subvention av fossila bränslen och flygets generella undantag från beskattning, till arbetet med en ny jordbrukspolitik inom EU. Även sjöfarten måste ta sitt ansvar.

Vi vet alla vad det handlar om; polar­isar som smälter, havsytan som stiger, permafrosten som tinar och glaciärer som är på tillbakagång. Men kanske har sommarens ihållande värmebölja och omfattande skogsbränder fått fler att på allvar fundera över vad klimathotet faktiskt innebär.

Extremväder med värmeböljor och skyfall är bara en del. Får utsläppen av växthusgaser fortsätta som i dag, till storlek och ökningstakt, så beräknas den globala uppvärmningen öka fyra grader till slutet av seklet. Ska vi klara Parisavtalets mål på högst två graders temperaturökning, och helst max en och en halv grad, är det hög tid att vi vidtar åtgärder nu.

Medan världens ledare träter om vad som behöver göras bestämde vi svenska socialdemokrater i Europaparlamentet oss för att ta en titt på vilka utsläpp vi själva förorsakar i arbetet. Trots koldioxidneutral energiförbrukning, 100 procent återvunnet kontorspapper, komposterat köksavfall och sopsortering på alla nivåer i Europaparlamentet, visade analysen att vi fem parlamentariker och våra anställda bara i tjänsten släpper ut lika mycket varje år som en genomsnittlig svensk släpper ut sammanlagt under ett år, närmare tolv ton koldioxid per person.

Ska vi klara Paris­avtalets mål på högst två graders temperatur­ökning, och helst max en och en halv grad, är det hög tid att vi vidtar åtgärder nu.

För oss liksom för samhället i övrigt är transporterna en stor utsläppskälla. Därför utvecklar vi nu vår resepolicy och satsar på att klimatkompensera och välja de mest hållbara alternativen där flygresor är ett måste, att ta tåget framför bil eller flyg där så är möjligt och ordna skype- eller videokonferenser där personlig närvaro inte krävs.

Andra självklara klimatåtgärder vi vidtar är att prioritera vegetariska alternativ och närodlat, genomföra en miljöutbildning för hela delegationen och införa en årligt återkommande uppföljning av delegationens klimatavtryck.

Detta är dock inte mer än vad alla förväntas göra och vad många, såväl privatpersoner som företag och myndigheter, redan har gjort. För att tydligare illustrera och öka alla svenskars medvetenhet om det samband som råder mellan dagens livsstil och behovet av nya klimatsmarta lösningar, skulle exempelvis Naturvårdsverket på motsvarande vis varje år redovisa vårt svenska klimatavtryck i ett utskick direkt till hushållen. Ett slags ”grön klimatredovisning” riktad direkt till medborgarna.

Men lika lite som enskilda individer kan lösa den globala uppvärmningen, lika lite kan ett enskilt land göra det. Där har det europeiska samarbetet en alldeles särskild roll att spela.

När EU i en opinionsundersökning i våras frågade medborgarna vilken som var den viktigaste frågan för unionen, svarade nära sju av tio svenskar – 66 procent av de tillfrågade – miljön och klimatet.

Därför vill vi att vårt parti, Social­demokraterna, uppdaterar sin vision om det Gröna Folkhemmet till ett Hållbart och grönt Europa.

Begreppet det Gröna Folkhemmet lanserades första gången av dåvarande statsministern Göran Persson i mitten av 90-talet. Med det avsågs Sverige som det första ekologiskt hållbara sam­hället. Ett samhälle att lämna över till kommande generationer där de stora miljöproblemen var lösta.

Förutom genomslag för förnybara energislag som sol, vind och vattenkraft innebar det också ett nytt helhetstänkande för hela livsmiljön; bostäder, integration, stadsplanering, klimat och transporter.

Satsningar på spetsteknik och energieffektivitet för att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle är lika viktigt i dag som det var då. Sverige är redan ett föregångsland på miljö- och klimatområdet. Nu är det dags att Sverige axlar den ledarrollen och går före i arbetet, genom att driva på för en högre klimat­ambition i Europa.

För oss socialdemokrater i Europaparlamentet har miljö och klimat varit prioriterade frågor under hela mandatperioden och vägledande i lagstiftningsarbetet. Nu tar vi ytterligare steg och kommer att driva på för att:

  • Vid nästa översyn av EU:s statsstödsregler särskilt beakta klimatdimensionen och undersöka möjligheterna att förbjuda de subventioner av fossila bränslen som i dag förekommer i medlemsländerna.
  • EU-kommissionen ser över det befintliga energibeskattningsdirektivet och i synnerhet det generella undan­taget som gäller för flyget.
  • Sjöfarten tar ökat ansvar för sina utsläpp. EU bör utveckla klimatlagstiftningen för sjöfarten om inte FN:s internationella sjöfartsorganisation IMO visar tydliga framsteg som minskar sjöfartens utsläpp senast år 2023.
  • EU omprioriterar i budgeten så att fler investeringar görs i järnvägsnätet: Det kan handla om ytterligare satsningar på höghastighetsbanor i Europa men framför allt bättre förbindelser mellan EU-länderna som gör tågresor enklare.
  • Medel frigörs för särskilda satsningar på elektrifiering av transportnätet och utbyggnaden av elstolpar längs Europa­vägarna.
  • I uppdateringen av EU:s strategi för bioekonomi tillvarata skogens potential, både genom att neutralisera koldioxid i luften men också genom att fossila produkter kan ersättas av material från skogen.
  • Arbetet med minskade klimat­utsläpp samt förnybar och effektiv energi fortsatt stärks. EU:s lagar om utsläppshandel, förnybar energi och energi­effektivisering har nyss reviderats, men målen kommer att behöva skruvas upp senast 2023 för att läggas i linje med Parisavtalet.

Vi kommer också att i översynen av EU:s jordbrukspolitik och jordbruksstöd – CAP – som just påbörjats, ytter­ligare driva på för principen att närodlat och ekologiskt jordbruk premieras, i syfte att minska utsläppen och gifterna i miljön. Det nya regelverket bör även omfatta incitament för satsningar på biobränslen.

CAP

CAP (Common Agricultural Policy) är grunden för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Målen för den gemensamma jordbrukspolitiken enligt fördraget är:

Att göra jordbruket effektivare.

Att garantera en rimlig levnads­standard för lantbrukarna.

Att stabilisera marknaderna för jordbruksprodukter, det vill säga att minska effekterna av variationer i utbud och efterfrågan.

Att se till att befolkningen har till­räckligt med mat.

Att se till att konsumenterna får jordbruksprodukter till rimliga priser.

Källa: Jordbruksverket

 

DN Debatt.6 augusti 2018

Debattartikel

Sveriges fem socialdemokratiska Europaparlamentariker:

"Det är dags för EU att prioritera klimatet"

 

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.