Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-09-29 14:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/det-ar-genom-att-dela-rum-med-varandra-som-gemenskap-skapas/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Det är genom att dela rum med varandra som gemenskap skapas”

SLUTREPLIK DN DEBATT 6/9.

Två professorer i stadsbyggnad: Segregation beror på många saker – men Sverige har under lång tid byggt bort möjligheten att mötas i varandras grannskap.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Det finns väldigt lite i Goran Rashids replik (9/9-22) som vi inte håller med om men den handlar om något annat än det vi lyfter. Han beskriver hur människor tenderar att flytta och ge upphov till segregerade boendemönster. Det vi talar om är hur det byggda landskap ser ut i vilket människor flyttar och hur det förstärker eller motverkar de effekter Rashid beskriver. Naturligtvis beror segregationen på många saker: skolpolitik, arbetsmarknadspolitik, flyttmönster och mycket annat. Men det är också rimligt att söka orsaken i hur vi byggt våra städer eftersom de är den rumsliga spelplan där allt det andra äger rum.

Eftersom alla beskrivningar av segregationen i dag utgår från idén om staden som ett antal väldefinierade områden får vi för oss att även integrationen måste ske inom dessa. Men den byggda staden skapar inte bara lokala grannskap utan även samband mellan dessa grannskap. Vi menar att det är genom att nära länka grannskapen till varandra så att vi naturligt besöker varandras när vi rör oss i staden som en större gemenskap byggs upp, inte genom att eftersträva en normalfördelning inom varje grannskap.

Eftersom alla beskrivningar av segregationen i dag utgår från idén om staden som ett antal väldefinierade områden får vi för oss att även integrationen måste ske inom dessa.

När vi rör oss genom staden uppstår oräkneliga situationer där vi för en stund delar rum med andra. Det betyder inte att vi blir kompisar, startar företag eller blir förälskade (även om chansen finns), men väl att vi ser och blir varse varandra – vi får en egen erfarenhet av resten av samhället, inte bara en redigerad version från olika medier.

Men det är den erfarenheten som vi under lång tid ägnat oss åt att bygga bort. För idén om området har också blivit utgångspunkt för byggandet av staden, särskilt dess periferi, där områden ligger som öar i en arkipelag. Men dessa grannskap är inte nära länkade till varandra utan tydligt separerade och hindrar människor från att bli del av ’samma’ stad (se Marina Ferhatovic krönika, DN 13/9). Vad vi har fått är en stad där vi bara möts som skepp om natten.

Områdes-tanken är förlegad. Det vi behöver se är hur staden är ett kontinuerligt rum där vi rör oss och på vägen blir del av en lång serie situationer där samhället ständigt föds på nytt i konkreta men lågintensiva möten, bortom de selektiva möten vi styr över själva. Sådana platser uppstår av sig själva om vi tillåter områdena att länkas samman och tillsammans åstadkomma något större – ett samhälle bortom grannskapet.

Vi får inte bli blinda för hur den byggda staden sätter ramarna för och ger riktning åt mycket av det som händer i den levda staden – vilka som möts, vilka som blir osynliga, vilka som får nära till stadens service och utbud och vilka som inte får det.

Naturligtvis löser vi inte komplexa samhällsproblem enbart med stadsbyggande. Men vi får inte bli blinda för hur den byggda staden sätter ramarna för och ger riktning åt mycket av det som händer i den levda staden – vilka som möts, vilka som blir osynliga, vilka som får nära till stadens service och utbud och vilka som inte får det. Visst kan man spela fotboll på en starkt sluttande plan men spelet kommer att få en riktning som det ena laget tjänar mer på än det andra. I dagens svenska städer är den uppförsbacken ofta inte en metafor utan så konkret att vi har svårt att se den.

Ämnen i artikeln

Integration

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt