Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Det är konkurrensen i sig som ger bättre resultat”

Det stämmer inte, som Åke Sandberg skriver, att den friskolepositiva studie vi refererade till bara handlar om katolska skolor. Men huvudpoängen är att det tycks vara konkurrensen mellan olika skolor, inte de fristående huvudmännens motiv, som ger bättre skolresultat, skriver Gabriel Heller Sahlgren, Philip Booth och Henrik Jordahl.

I en artikel på DN Debatt (13/1) kritiserar vi OECD:s Pisarapport och idén att enskilda hög- och lågpresterande länders särdrag säger något om hur vi bör reformera skolan. I en replik (20/1) väljer Åke Sandberg att fokusera på ett av våra exempel där forskningen motsäger OECD-rapporten: friskolekonkurrensens effekter. Sandberg menar att vår artikel missar helheten och att den enskilda studie vi anför inte utgör något ”alexanderhugg”. Trots dess snäva fokus på ett av våra exempel välkomnar vi Sandbergs replik eftersom den är konstruktivt formulerad och ger oss tillfälle att diskutera frågan ytterligare. 

Först och främst beror inte den positiva friskoleeffekten i den refererade studien, som vi för övrigt noterade inte är invändningsfri, endast på katolska skolor, vilket Sandberg antyder. Katolikernas krav runt 1900-talets början gav nämligen upphov även till andra slags friskolor. Viktigast är dock att den positiva effekten inte har att göra med friskolorna som sådana. Den är nämligen lika stark bland elever i offentliga skolor. Det verkar alltså vara konkurrensen, inte de fristående huvudmännens motiv, som producerar bättre resultat.

Är detta då bara en enskild studie? Nej. I en litteraturgenomgång visar Eric Hanushek och Ludger Woessmann att andra studier om friskolekonkurrensens påverkan på elevers resultat i internationella undersökningar konsekvent finner positiva effekter. Anledningen till att vi betonade just West och Woessmanns studie är att vi, liksom Hanushek och Woessmann, anser att den är starkast.

De länderjämförande studierna stämmer samtidigt överens med forskning om friskolekonkurrens i Sverige. Anders Böhlmark och Mikael Lindahl har visat att vinstdrivande och icke-vinstdrivande skolor har lika stor positiv påverkan på de svenska elevernas resultat i ett kort- och långsiktigt perspektiv. Detta på grund av att kommunala skolor utsätts för konkurrens, inte att fristående skolor är bättre. I en färsk uppdatering finner författarna även att resultaten i Timss, en annan internationell kunskapsundersökning, har sjunkit minst i kommuner med högst andel elever i fristående skolor.

Till detta kan tilläggas att en av oss (Heller Sahlgren) har skrivit boken Incentivising Excellence, där i princip all forskning om skolval över hela världen diskuteras, alltså inte bara de studier som fokuserar på Sverige eller på internationella undersökningar. Slutsatsen där är att skolval och konkurrens antingen har positiva eller inga effekter på skolresultaten – det finns ytterst få metodologiskt övertygande studier som finner en negativ påverkan.

Det finns alltså en hel del forskning som kan ligga till grund för slutsatser kring Sveriges situation – och för vår tolkning av den studie som vi använde som exempel.

Det anmärkningsvärda är därför inte att vi påstår att friskolekonkurrensen – trots de problem som existerar i det svenska skolvalssystemet – har bidragit till bättre resultat, utan snarare att Sandberg och andra debattörer ger sken av att konkurrensen har en negativ inverkan, utan att anföra något egentligt stöd för detta.

Avslutningsvis beklagar vi vad Sandberg uppfattar som en nedlåtande ton i vår artikel. Vi anser oss dock ha en poäng: forskningen är märkligt frånvarande i den intensiva svenska skoldebatten och varken debattörer eller politiker verkar i allmänhet se skillnad på bra och dåliga studier. Att Jan Björklund dagen efter vår artikel på DN Debatt lanserar en skolkommission från OECD, och explicit nämner att vi bör lära av enstaka högpresterande länders särdrag, är ett ironiskt exempel på detta.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.