Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-09 15:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/det-har-ar-inte-den-sista-viruspandemin/

DN Debatt

DN Debatt. ”Det här är inte den sista viruspandemin”

Vi är nu mitt inne i en kamp som främst handlar om akuta nödåtgärder. Ändå bör vi redan nu förbereda oss på att nya, liknande situationer kan uppstå inom en snar framtid, skriver artikelförfattarna. Bilden är tagen på ett sjukhus i Italien häromdagen.
Vi är nu mitt inne i en kamp som främst handlar om akuta nödåtgärder. Ändå bör vi redan nu förbereda oss på att nya, liknande situationer kan uppstå inom en snar framtid, skriver artikelförfattarna. Bilden är tagen på ett sjukhus i Italien häromdagen. Foto: Piero Cruciatti/TT

DN DEBATT 20/3.

Fyra virusforskare: Trots att vi kämpar med akuta nödåtgärder bör vi redan nu förbereda oss på liknande situationer i en snar framtid.

WHO har varnat för risken för en pandemi orsakad av ett okänt virus – sjukdom tio. Ändå har vi missat tåget för att effektivt bekämpa den. Sedan 2018 har WHO uppmanat världens länder, forskningsråd och företag att prioritera virusorsakade infektioner. Nu måste vi agera så att vi lyckas bättre med sjukdom elva, tolv, och tretton.

WHO har under de senaste elva åren utlyst globalt nödläge vid sex tillfällen. Varje sådant nödläge har orsakats av ett virus. För att uppmärksamma problemet listade WHO år 2018 tio infektionssjukdomar som utgjorde allvarliga hot mot folkhälsan på grund av avsaknad av läkemedel. Nio av tio orsakades av virus. Den tionde infektionssjukdomen kallades ”disease X” (sjukdom tio), som orsakades av ett smittämne som då var okänt men som skulle kunna orsaka en pandemi.

Två år senare har vi namnet på sjukdom tio: covid-19, som orsakas av ett virus som fått namnet sars-coronavirus 2. Vi är nu mitt inne i en kamp som främst handlar om akuta nödåtgärder. Ändå bör vi redan nu förbereda oss på att nya, liknande situationer kan uppstå inom en snar framtid.

När kan vi förvänta oss att sjukdom elva, tolv och tretton dyker upp? Framtidens pandemier behöver inte orsakas av influensavirus eller coronavirus. Raden av nya möjliga smittämnen är närmast oändlig och skulle kunna inkludera mässlingsvirus eller poliovirus, som förändrats så att befintliga vacciner inte fungerar. Med stor sannolikhet väntar även spridning mellan män­niskor av helt nya virus från djurvärlden. Vi har en bristfällig kunskap om sådana smittämnen i naturen och vi saknar antivirala medel mot nästan alla virus. Beredskapen mot framtida virus-orsakade pandemier är därför mycket begränsad.

Hur kan vi förbereda oss så att vi inte behöver återuppleva det som nu drabbar världen? Övervakning av virus som cirkulerar hos djur i olika ekologiska miljöer är av stor vikt. Internationella nätverk av bland annat biologer, veterinärer och läkare behövs för att stringent och långsiktigt inventera kända virusgrupper och även för att leta efter nya virus som skulle kunna orsaka pandemier. När förekomsten av sådana virus ökar hos någon djurart, inklusive hos människa, skulle smittförebyggande åtgärder snabbt kunna sättas in. Preventiva åtgärder blir alltid långt billigare än att motverka effekterna av en pandemi.

Vi har en bristfällig kunskap om smittämnen i naturen och vi saknar antivirala medel mot nästan alla virus. Beredskapen mot framtida virusorsakade pandemier är därför mycket begränsad.

Vacciner, som hittills varit vårt bästa vapen för att förhindra virusinfektioner, tar ofta många år att få fram till användarledet och fungerar bara mot virus som redan är kända. Det går således inte att förvänta sig att vacciner ska finnas tillgängliga mot virus som vi inte ännu känner till. Som komplement till vacciner vill vi därför bidra till utveckling av nya antivirala läkemedel som kan användas i förebyggande syfte och för att behandla infekterade patienter.

Tjugo år innan svininfluensan bröt ut upptäcktes en ny typ av läkemedel mot influensavirus, så kallade neuraminidashämmare. Om läkemedlet ges tidigt vid en infektion bromsas sjukdoms­utvecklingen och smittsamheten minskar. Sådana antivirala läkemedel kan, förutom att rädda livet på människor som tillhör riskgrupper för allvarlig infektion, också fungera som profylax hos de som är smittade men ännu inte insjuknat. Tillgången till antivirala läkemedel bidrog till att göra svininfluensan till en mindre allvarlig infektion än vad som först befarades.

Vad kan vi dra för lärdom av den aktuella pandemin inför framtiden? Virus som liknar varandra, till exempel olika typer av coronavirus, har ofta en gemensam angreppspunkt. Om vi hade haft tillgång till en arsenal av antivirala läkemedel mot de vanliga typer av coronavirus som orsakar förkylningsepidemier under vinterhalvåret hade flera av dessa läkemedel troligen också fungerat mot det nya coronaviruset. Utbrottet hade därmed kunnat kvävas i sin linda, och allvarliga effekter av infektionen hade kunnat förhindras. Och, i förlängningen: om vi får tillgång till läkemedel mot andra ”vanliga” mänskliga virus, så skulle de med stor sannolikhet även fungera mot sina okända släktingar, det vill säga sjukdom elva, tolv, tretton ...

Den 1 februari skrev vi en artikel på DN Debatt med rubriken: ”Svensk satsning på forskning om virus kan förändra världen”, med uppmaningen om att vi, i linje med WHO:s rekommendationer, bör öka beredskapen mot vanliga och allvarliga virusinfektioner som inte kan förebyggas eller behandlas. Undertecknade höll dessförinnan (november 2019) ett seminarium för sällskapet riksdagsledamöter och forskare (Rifo), med rubriken: ”Virusinfektioner – ett ökande hot mot samhället”. Vi informerade om ohälsa och dödlighet och om den börda som virusinfektioner utgör för sjukvården och för det övriga samhället.

Regeringen beslutade för några dagar sedan att sjösätta ett omfattande stödpaket om 300 miljarder kronor för att ”rädda svenska företag” från följderna av den pågående viruspandemin. Tillgång till effektiva antivirala läkemedel hade med stor säkerhet kraftigt minskat samhällets kostnader för den nu aktuella pandemin såväl som för kommande pandemier.

Under föregående sekler har bakterier dominerat som infektiösa hot mot folkhälsan. Utvecklingen av antibiotika under andra halvan av 1900-talet tillhör mänsklighetens stora medicinska landvinningar. Tidigare regeringar har på goda grunder initierat genomtänkta satsningar på forskning om antibiotika­resistens för att säkerställa att dessa läkemedel fungerar även i fortsättningen. Antibiotika fungerar inte mot virusinfektioner, men satsningen kan genom sin långsiktighet tjäna som förebild för andra, liknande strategier för infektionsbekämpning. Ett sådant mål är att utveckla en heltäckande uppsättning av antivirala läkemedel, för att kunna bekämpa virus lika effektivt som vi i dag behandlar bakteriella infektioner.

Panoramat av infektioner har under senare år förändrats till förmån för snabb och global spridning av virus. Bidragande orsaker är med stor sannolikhet ökad urbanisering och en exponentiellt ökande flygtrafik. Virussjukdom elva, tolv, och tretton kan stå på tröskeln vilken dag som helst. Men det finns ändå skäl till optimism – forskning under de senaste decennierna har lett till omfattande kunskap om hur virus fungerar och hur de kan bekämpas. Därmed har vi goda förutsättningar att utveckla effektiva läkemedel mot framtida virusinfektioner.

Läkemedelsutveckling, såväl mot virus som mot andra hälsohot, kräver uthållighet, långsiktighet och samarbete mellan flera aktörer såsom forskare, forskningsfinansiärer och läkemedelsindustri. WHO har sedan 2018 uppmanat världens länder, forskningsråd och företag att prioritera virusorsakade infektioner. Det är dags att agera i WHOs anda – vi har redan förlorat nog med tid.

 

Ämnen i artikeln

Sjukvård
WHO
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt