Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-08-09 13:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/det-sista-polisen-behover-ar-en-ny-stor-omorganisation/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Det sista polisen behöver är en ny, stor omorganisation”

REPLIK DN DEBATT 4/8. Fredrik Kärrholm, f d polis, riksdagskandidat för Moderaterna: Hotet från brottsligheten är nu av sådan art att det bör ställas lika höga krav på polischefer som generaler i krig. Verksamheten måste fungera bättre. Men det sista polisen för tillfället behöver är en ny, stor omorganisation.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

I sin debattartikel föreslår Magnus Lindgren tre åtgärder för en bättre fungerande polis: centralisera polisens utvecklingsverksamhet, skapa en ny myndighet för utredning av brott och tillåt kommuner att anställa poliser. Artikeln avslutas med en uppmaning om att göra om polisen i grunden.

För bara sju år sedan genomgick dock polisen en omfattande omorganisation. De 21 självständiga länsvis indelade polismyndigheterna ombildades till den nationella Polismyndigheten. Målen med reformen har dessvärre inte uppfyllts.

Förmågan att ingripa mot brott har inte stärkts och utredningsverksamhetens resultat har fortsatt att försämras. Polisen har heller inte blivit mer tillgänglig för medborgarna eller mer närvarande i deras vardag. Så långt är alla överens.

Frågan är vad som bör göras.

I statskontorets rapport Ombildningen till en sammanhållen polismyndighet (2018) är två av slutsatserna att det inte funnits tillräckligt med resurser i den nya Polismyndigheten och att det kan vara för tidigt att se effekterna av omorganisationen. Detta bör tas på allvar.

När jag påbörjade min poliskarriär 2009 satt en lapp med ett begrundansvärt citat i omklädningsrummet på polisstationen i Sollentuna: ”Vi övade hårt, men varje gång vi började få fram fungerande grupper skulle vi omorganiseras. Senare i livet lärde jag mig att vi är benägna att möta varje ny situation med omorganisation, och också vilken underbar metod detta är för att skapa illusionen av framsteg medan den åstadkommer kaos, ineffektivitet och demoralisering.” Citatet tillskrivs Petronius Arbiter, tjänsteman i Romarriket.

I forskarens Anders Ivarsson Westerbergs rapport Reform i uniform (2020) framhålls att polisreformen fokuserade för mycket på organisationsstrukturer och för liten hänsyn togs till kultur, sociala relationer och befintliga fungerande grupper. Det tillämpades ingen försiktighetsprincip.

Nämnda rapporter leder till slutsatsen att det vore riskfyllt med ytterligare stora omorganisationer, såsom Lindgrens förslag att inrätta kommunal polis och skapa en helt ny myndighet för brottsutredning.

Nämnda rapporter leder till slutsatsen att det vore riskfyllt med ytterligare stora omorganisationer, såsom Lindgrens förslag att inrätta kommunal polis och skapa en helt ny myndighet för brottsutredning.

Det senare – att skapa en särskild myndighet för att utreda brott – framstår som tveksamt av flera skäl. För det första startar utredningsarbetet med ingripandepolisens förstahandsåtgärder. Att dela upp denna process mellan två myndigheter är inte okomplicerat. För det andra är en grundtanke med polisreformen att möjliggöra resursförflyttningar, något som är en av få saker fungerar, men som skulle försvåras om Polismyndigheten styckades upp igen.

För det tredje är ett av polisens största problem just nu att alldeles för många medarbetare säger upp sig före pension. Avhoppen har ökat efter ombildningen 2015. Ytterligare omorganisation kan leda till att ännu fler slutar och förvärra den redan akuta bristen på poliser och kompetent civil personal.

Lindgren har dock helt rätt i att det behöver ses över hur verksamhet bedrivs, till exempel utvecklingsverksamheten. Organisationsförändringar behövs, men måste ske med försiktighet. Regeringen måste för detta ändamål ställa högre krav på polisledningen.

Hotet från den grova organiserade brottsligheten är nu av sådan art att det bör ställas lika höga krav på polischefer som generaler i krig. Verksamheten måste fungera bättre. Situationens allvar innebär också att visionära idéer bör synas hårt.

Det sista polisen för tillfället behöver är en ny, stor omorganisation.

Ämnen i artikeln

Polisen

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt