Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Det vore bra om monopolet försvann”

Gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker skulle gynna entreprenörer i hela Sverige och ytterligare sätta svensk mat- och dryckeskultur på kartan. Om gårdsförsäljning dessutom skulle bidra till att luckra upp vårt alkoholmonopol är det bra, skriver Stockholmscenterns Per Ankersjö och Helen Törnqvist i en replik.

Före detta systembolagsföreträdarna Steen och Romanus ifrågasätter på DN Debatt 23/12 förslaget om gårdsförsäljning med argumentet att svenskt alkoholmonopol undergrävs och sätts ur spel. Vi anser att det i stället är på tiden att avskaffa Systembolagets alkoholmonopol och välkomnar utredningen om gårdsförsäljning.

Gårdsförsäljning skulle gynna entreprenörer i hela Sverige. Ett gammalt hantverk, som väl tillverkning av vin och andra alkoholhaltiga drycker måste ses som, skulle uppvärderas och kunna ge tillväxt inom besöksnäring och ytterligare sätta svensk mat- och dryckeskultur på kartan.

Vi vet att människor som är alkoholpåverkade löper större risk att skada sig själv och andra eller orsakar problem för nära och kära. Men mycket i debatten handlar om att det är alkoholen i sig som är boven i dramat, vilket frånsäger människor deras eget ansvar från att gå över gränsen eller för den delen avhålla sig om man inte tål alkohol, ska köra bil eller ta det försiktigt om man har ansvar för barn. Mer verkningsfullt är om vi talar med och om människor som ansvariga för sina handlingar och deras konsekvenser.

De starkaste argumenten för ett bevarande av alkoholmonopolet verkar snarare vara historiska och att skydda alkoholsjuka människor, uppfattar vi.

Det svenska alkoholmonopolet uppstod 1955 efter att lokala alkoholmonopol slagits ihop. Motboken som hade sin grund i första världskrigets behov av ransonering av brännvin avskaffades då. Kraven på att få handla var - utöver åldersgränsen vid 21 år – att kunden var nykter och att det inte fanns misstanke om langning. Reglerna är fortfarande desamma, förutom att åldersgränsen har sänkts till 20 år.

Evidensbaserat arbete med ungdomar visar att största anledningen till att ett alkoholberoende uppstår hos unga är att de har fått smaka på alkohol i hemmet. Åldersgränsen för att köpa alkohol är alltså av största vikt, liksom att lagen om langning måste följas strikt.

Personer som är alkoholberoende får högst troligen tag på alkohol även om inte en liberalisering av alkoholpolitiken skulle ske. Viktigare är att upptäcka dessa personer i god tid, innan de har hunnit utveckla ett missbruk. Där har civilsamhället och primärvården ett stort ansvar. Ett ansvar som man i dag hänskjuter till den restriktiva alkoholpolitiken.

Gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker skulle vara såväl ett lyft för turism och regional utveckling som en naturlig utveckling i liberal riktning. Om det – vilket i sig inte är vederlagt – skulle bidra till att luckra upp vårt alkoholmonopol så tycker vi det är bra. Givetvis måste nya handlare av alkoholhaltiga drycker kontrolleras med en tillsynsverksamhet. Men detta är en chans att skapa en frihet för människor och att betona människors ansvar för sig själva, sina handlingar och sin påverkan på omgivningen. För liberala borgerliga politiker som tror på frihet torde valet vara enkelt i frågor som exempelvis gårdsförsäljning.

Per Ankersjö
distriktsordförande i Stockholmscentern

Helen Törnqvist
vice ordförande i Stockholmscentern

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.