Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-26 16:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/digitala-texter-mer-an-bara-en-kopia-av-tryckt-text/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Digitala texter mer än bara en kopia av tryckt text”

SLUTREPLIK DN DEBATT 16/12.

23 forskare inom it- och utbildningsområdet: Digitala läromedel kan hjälpa både svaga och starka läsare.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

I en replikvår debattartikel i DN skriver Per Kornhall att han vill rädda den tryckta läroboken. Det vill vi också, men vår omsorg gäller också elevernas kunskapsutveckling i ett alltmer digitaliserat samhälle.

Läsning av olika slags texter i olika medier kommer fortsatt att vara en central förmåga som elever behöver utveckla. Lärare har en central roll att göra det möjligt för elever att utveckla lässtrategier och att kritiskt kunna förhålla sig till olika typer av textinnehåll.

Fokus behöver flyttas till vad och hur man läser. Att lämna elever att läsa själva utan uppföljning, analys och diskussion av det de läser är inte att stötta eleverna. Därför är det viktigt hur lärarna arbetar med läsning i skolan, både då det gäller att välja texter och att följa upp läsningen av dem.

Här ser vi fördelar med att använda digitala resurser med funktioner som att förstora texter, få dem uppläst, översatta till andra språk, eller till exempel att få ordförklaringar. Analyser kan även göras av data som genereras av elevernas användning av digitala läromedel som kan informera och stötta lärarens förståelse av elevers progression för att kunna individanpassa didaktiska och pedagogiska insatser. Andra fördelar är att eleverna kan få uppdaterade läromedel, inte tio år gamla (och ofta trasiga) böcker.

Läromedelsutredningen väljer ut forskning som framför allt förespråkar pappersböcker. Men forskning visar att effekten av läsningen, för både tryckt text och digitala text, beror på bokens utformning och det stöd som elever får i samband med läsningen.

Digitala texter är mer än bara en kopia av den tryckta texten. Oftast är de en del av en större helhet med en mängd resurser som kan hjälpa både svaga och starka läsare. En analys av 26 studier i Review of Educational Research visar bland annat att sådana tillägg i kombination med samma lärarstöd som vid läsning av tryckta texter kan göra de digitala texterna mer effektiv än tryckt text.

Viktigt i sammanhanget är också att nämna att forskningsstudier inte alltid görs under samma förhållanden. Det är exempelvis inte ovanligt med studier som jämför pappersboksläsning med lärarstöd med digital läsning utan sådant stöd. Därför är det viktigt att skärskåda varje studie innan slutsatser dras.

Att samarbeta med lärare, skolledare och producenter av såväl digitala som analoga resurser ser vi som en nödvändighet för att vidare belysa användningen av lärresurser i skolan och därigenom höja kvaliteten. Just användningen av resurserna inom undervisning och lärande behöver dock ytterligare forskning bedrivas om.

Kornhall menar att det saknas en läromedelsstrategi och därom är vi eniga. En strategi framåt för hur dessa frågor skulle kunna hanteras är välkommet och utredningen pekar åt en viss riktning som vi anser gynnar den fortsatta utvecklingen. Även om digitalisering av skolan pågått länge finns det fortfarande behov av kompetensutveckling vad gäller digitala lärresurser, men också forskning om dem.

Det som behöver räddas är inte enskilda produkter som pappersböcker, utan elevernas kunskapsutveckling. Den handlar till syvende och sist om dels lärares professionella val av lärresurs, dels att eleverna får stöttning i sitt läsande så att de fortsätter utveckla sina kunskaper och sin läsförmåga, oavsett om läsningen sker på papper eller skärm.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt