Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-21 06:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/digitalisera-kulturarvet-for-demokratins-skull/

DN Debatt

DN Debatt. ”Digitalisera kulturarvet för demokratins skull”

I dag saknas resurser för att bevara information på tusen­tals videoband och ljudband som snart inte kommer vara läsbara, skriver artikel­författarna.
Foto: Nick Gentry/REX
I dag saknas resurser för att bevara information på tusen­tals videoband och ljudband som snart inte kommer vara läsbara, skriver artikel­författarna. Foto: Nick Gentry/REX Foto: Nick Gentry/REX/TT

DN DEBATT 4/1.

Fem institutionschefer: Digitalisera det svenska kulturarvet och den samhällsviktiga informationen hos våra arkiv, bibliotek och museer.

Det är hög tid för Sverige att genomföra en storskalig och kraftfull satsning på digitalisering. Andra länder har insett betydelsen och ligger före. Exempelvis har Norge i en stor satsning digitaliserat tryckt och audiovisuellt material vid Nasjonalbiblioteket.

Det krävs krafttag för att digitalisera kulturarvet på våra arkiv, bibliotek och museer och göra det användbart för alla medborgare. Det är ytterst en fråga om demokrati, öppenhet och tillgänglighet. Alla, oavsett bakgrund, ska kunna ta del av det kulturarv som format och formar vår samtid. Ur ett demokratiperspektiv är det angeläget att tillgången till samhällsviktig kulturarvsinformation ökar. I nuläget är endast en mindre del av samlingarna digitalt tillgängliga. Ett öppet och digitalt kulturarv är också en fråga om samhällsekonomi, forskning och innovation, samt en möjlighet att rädda information som riskerar att förloras för alltid.

Digitalt kulturarv skapar värde för många. Det sparar tid och kostnader och minskar resande för alla de hundra­tusentals besökare som i dag måste ta sig till en institution för att ta del av samlingarna och arkivmaterialet. Det används i forskning och undervisning. Ett digitaliserat kulturarv med tillgång till storskalig öppen data kan bana väg för helt nya forsknings- och undervisningsmetoder.

Ett öppet och digitalt kulturarv är också en fråga om samhällsekonomi, forskning och innovation, samt en möjlighet att rädda information som riskerar att förloras för alltid.

Därigenom öppnas dörrar till helt ny och unik kunskap, som får oss att bättre förstå vårt förflutna, vår samtid och bidrar till att finna bättre lösningar på framtidens utmaningar. Inte minst de som är kopplade till de globala målen i Agenda 2030. Digitalt kulturarv används av företag för att utveckla nya digitala produkter och tjänster. Det används också av civilsamhällets organisationer och som en meningsfull fritidssysselsättning för många engagerade privatpersoner.

Men digitaliseringen rymmer en para­dox. Samtidigt som digitaliserat kulturarv kan bidra till lägre utgifter, ökad kvalitet och innovation på många olika håll i samhället, så innebär den ökade kostnader för våra kulturarvs­institutioner. Ett digitaliserat kulturarv innebär inte att man kan göra sig av med sitt fysiska material. Museet smälter inte ned sin silverskatt när man digitaliserat den, för att ta ett drastiskt exempel. Så när digitalt kulturarv innebär vinster och kanske nya affärsmöjligheter för universitet, forskare, skolor, näringsliv, offentlig förvaltning, civilsamhälle och enskilda, så innebär det samtidigt ökade kostnader för de kulturarvsinstitutioner som ska digitalisera och förvalta kulturarvet. Det krävs en helhetssyn på kostnads- och nyttoeffekter för att för­dela samhällets resurser för en storskalig digitalisering av kulturarvet.

I dag saknas resurser för att bevara information på äldre magnetband, disketter och tidiga hårddiskar vars tekniska livslängd för länge sedan passerats. De kommer snart inte att vara läsbara.

Digitalisering är inte bara en fråga om att göra information mer tillgänglig. Utan en snabb och säker digitalisering riskerar samhällsviktig information att förstöras. I dag saknas resurser för att bevara information på äldre magnetband, disketter och tidiga hårddiskar vars tekniska livslängd för länge sedan passerats. De kommer snart inte att vara läsbara. Det samma gäller tusentals videoband och ljudband. Tekniken som krävs för att spela banden fasas ut och magnetismen på banden avtar.

Ett exempel är det så kallade Kevin-fallet. Där kunde oskyldigt utpekade personer rentvås tack vare att ett ålderstiget VHS-material fortfarande var spelbart och öppnade för en ny utredning. Tänker vi oss ett annat rättsfall 20–30 år tillbaka som ska granskas är det högst osäkert om motsvarande videoinspelningar skulle vara spelbara. Exemplet visar att digitalisering av samhällsviktig information även kan vara en garant för rättssäkerhet.

Internationellt sett ligger Sverige långt fram inom det digitala området. Men den senaste tiden har den offentliga förvaltningen tappat mark enligt internationella undersökningar. Sverige placerades sist bland över 30 länder i OECD Digital Government Index 2019. OECD rekommenderar Sverige att lägga större kraft på tillgängliggörande av myndigheters data i syfte att främja datadriven innovation.

Andra länder har insett betydelsen och ligger före. År 2019 satsade till exempel Norge på att digitalisera tryckt och audiovisuellt material vid Nasjonalbiblioteket genom att skapa ett sjuttiotal nya tjänster. Man tilldelades även tekniska resurser för att digitalisera material.

Det är hög tid för Sverige att genomföra en storskalig och kraftfull satsning på digitalisering av det kulturarv och den samhällsviktiga information som förvaltas vid våra arkiv, bibliotek och museer.

Ämnen i artikeln

Demokrati
Bibliotek
Museer
Riksarkivet
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt