”Digitalisering avgör Sveriges framtid som ledande nation” - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Digitalisering avgör Sveriges framtid som ledande nation”

Den alarmistiska syn på teknikutvecklingens effekter på sysselsättning där det tidigare hävdats att cirka 50 procent av jobben kommer att försvinna är sannolikt felaktig enligt ny forskning av bland annat OECD. Snarare rör det sig om 10–15 procent av jobben som fullt ut riskerar att ersättas av robotar och artificiell intelligens, skriver Pontus Braunerhjelm.
Den alarmistiska syn på teknikutvecklingens effekter på sysselsättning där det tidigare hävdats att cirka 50 procent av jobben kommer att försvinna är sannolikt felaktig enligt ny forskning av bland annat OECD. Snarare rör det sig om 10–15 procent av jobben som fullt ut riskerar att ersättas av robotar och artificiell intelligens, skriver Pontus Braunerhjelm. Foto: Beatrice Lundborg

DN DEBATT 12/8. Digitaliseringen är avgörande för Sveriges framtid som en ekonomisk ledande nation, men också för våra välfärdssystem. Trots det bemöts dessa frågor med total tystnad i den politiska debatten. Regeringen bör nu låta se över hur regelverk och arbetsrätt kan göras förenliga med den nya typ av företag som vi nu ser växa fram, skriver forskaren Pontus Braunerhjelm.

VAL 2018

Den globala ekonomin förändras i snabbt takt, nya forskningsrön och ny teknologi sprids och tillämpas på en rad olika områden: till exempel inom medicin, energi, miljö samt produktion av varor och tjänster. Digitaliseringen, en så kallat genomgripande teknologi, skär som en röd tråd igenom dessa förändringar och förväntas påverka samhället på nästan samtliga plan.

Redan nu märks förändringar som förväntas bli än mer omfattande och ske snabbare när digitaliseringsmognad och kunskaper ökar. Trots att digitaliseringen är avgörande för Sveriges framtid som en ekonomisk ledande nation, men också för våra välfärdssystem, bemöts dessa frågor med total tystnad i den politiska debatten.

Om det inte finns en genomtänkt strategi för att hantera teknikförändringarna riskerar allmänhetens förtroende att urholkas, ogenomtänkta lagförslag att genomföras och populistiska strömningar att uppmuntras.

I stället är det traditionella teman som vård, skola, omsorg och arbetsrätt inramat i den ”gamla” världens förutsättningar som dominerar. Detta samtidigt som det redan i dag går att blicka fram fem till tio år och peka på digitaliseringens effekter i tre kategorier: individ-, industri-/branschnivåer samt övergripande samhällsfunktioner.

1

På individplanet sträcker sig förändringarna från digitaliserade medicinska komponenter som, tillsammans med nya individbaserade läkemedel, kommer kunna förlänga liv och livskvalitet, till integritetsfrågor och nya försörjningsstrukturer. Människan ”produktifieras” genom de digitala fotspår vi efterlämnar och som blir en handelsvara. Algoritmer lär sig tolka ansiktsuttryck som i sin tur styr säljaktiviteter. Hur EU:s nya lagstiftning (GDPR) kommer att påverka integritetsfrågorna återstår att se.

Den alarmistiska syn på teknik­utvecklingens effekter på sysselsättning där det tidigare hävdats att cirka 50 procent av jobben kommer att försvinna är sannolikt felaktig enligt ny forskning av bland annat OECD. Snarare rör det sig om 10–15 procent av jobben som fullt ut riskerar att ersättas av robotar och artificiell intelligens. Arbetsuppgifterna inom olika yrken kommer dock att förändras radikalt.

Parallellt tillkommer nya jobb inom såväl industri- som utvecklingsländer, till exempel raters (Google) och content moderators (Facebook) samt uppgifter kopplade till molntjänster. Enligt till exempel Asian Development Bank har nettoeffekten av den nya teknologins intåg i Asien 2005–2015 bidragit till fler jobb.

Samtidigt underlättas egenföretagande och entreprenörskap. Möjligheterna att testa nya idéer och starta företag till låga kostnader ökar, tillgängligheten till information och kunskapsinhämtning är nästan obegränsad. Det kan förväntas leda till nya försörjningsstrukturer där den gamla modellen med tillsvidareanställning hos en eller ett fåtal arbetsgivare ersätts av allt fler ”giggers” och ”delare”. Enlig konsultföretaget McKinsey står 165 miljoner individer utanför den reguljära arbetsmarknaden varav hälften får sin dominerande inkomst från den typen av företagande. En tänkbar framtida försörjningsstruktur är att deltidsarbete blir normen vilket kombineras med deltidsföretagande. Detta kan i sin tur bestå av dels ett eget företag, dels uppdrag som förmedlas via plattformar som Offerta eller Taskrabbit.

2

På industri- eller branschnivå kommer nya krav att ställas på arbetskraftens kompetens när den ska interagera med ny teknologi (robotar, artificiell intelligens, 3D-printrar). Lokaliseringen av produktion blir mindre känslig för lönekostnader. Ett exempel är Adidas nya högautomatiserade fabrik Speedfactory i Tyskland. Produktionen lokaliseras närmare marknaden, ledtider till såväl underleverantörer som konsumenter kortas rejält. För svenska tjänsteföretag kommer konkurrensen finnas några ”klick” bort när upphandlingen sker globalt via plattformar som upwork.com.

En ytterligare aspekt handlar om fungerande konkurrens på kort och lång sikt. Hur kan balansen upprätthållas mellan entreprenörskap, innovation och de nya teknikjättarnas marknadsdominans? Facebook och Google bedöms ha attraherat 84 procent av den digitala marknadsföringen 2017. Hur kan nya företag utmana dessa bjässar om priset för en tjänst är noll och finansieras med reklamintäkter som vältras över på konsumenten?

Den existerande konkurrensrätten blir svår att tillämpa när priser inte är lika synliga och eventuella prissamarbeten sker genom algoritmer. Samtidigt har teknikjättarna genererat betydande konsumentnytta, åtminstone på kort till medellång sikt, vilket måste vägas in i ett eventuellt nytt regelverk.

3

Vad gäller nivån samhällsfunktioner innebär teknikförändringarna på individ- och branschnivå omfattande förändringar för att upprätthålla nuvarande system. En första fråga är hur socialförsäkringarnas och arbetsmarknadens regelverk står sig? Vilka effektiva skattebaser kommer att finnas? Klarar svenska lärosäten kompetensförsörjningen till näringsliv och offentlig sektor? Ett ökat egenföretagande innebär att den roll som företagen traditionellt spelat som administratörer och förmedlare av socialförsäkringssystem (föräldraledighet, pensionsinbetalningar, sjukskrivningar etcetera) upphör och läggs på individen. Ett nytt system kommer sannolikt att krävas, kanske i linje med de personkonton som diskuterats i Frankrike.

Det är i skärningspunkten mellan ekonomi och ny teknologi som de stora förändringarna sker. Dessa kommer att leda till genomgripande effekter på kompetensförsörjning, marknadsstrukturer, skattebaser och andra samhällsfunktioner, liksom för kunskapsspridning. Rimligtvis borde det speglas i debatten om hur vi vill att samhället – i en inte alltför avlägsen framtid – ska se ut.

Och hur kan vi forma förutsättningar i dag för att den nya tekniken på bästa sätt ska bidra till ett ökat välstånd och en uthållig tillväxt? I USA och Storbritannien samarbetar offentliga aktörer med företag som Lyft och Über för att minska flaskhalsar. Sådana initiativ skulle sannolikt gagna även svenska offentliga verksamheter. Så kallade big data-analyser kan också leda till effektiviseringar och välfärdsvinster samt ge vägledning kring vilken politik som fungerar bäst.

Sverige behöver en utökad version av den brittiska Taylor-rapporten (Good Work: The Taylor Review of Modern Working Practices): ett regeringsuppdrag för att se över hur regelverk och arbetsrätt kan göras förenliga med den nya typ av företag som vi nu ser växa fram. Det är sannolikt en mer fruktbar väg att gå än att försöka bromsa gig- och delningsekonomi genom EU:s sociala pelare. Men det är hög tid att agera. Om det inte finns en genomtänkt strategi för att hantera teknikförändringarna riskerar allmänhetens förtroende att urholkas, ogenomtänkta lagförslag att genomföras och populistiska strömningar att uppmuntras.

DN Debatt.12 augusti 2018

Debattartikel

Pontus Braunerhjelm, professor KTH, BTH och forskningsledare Entreprenörskapsforum:
”Digitalisering avgör Sveriges framtid som ledande nation”

Repliker

Jan Löwstedt, professor i företagsekonomi, Stockholms universitet:
”Braunerhjelm missar de centrala delarna i Taylorrapporten”

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.