Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Digitaliseringen ett verktyg för en radikalare miljöpolitik”

Ett sätt att utnyttja uppvärmda bostäder effektivare är att jobba hemma tillsammans med andra via tjänster som Hoffice, skriver artikelförfattarna.
Ett sätt att utnyttja uppvärmda bostäder effektivare är att jobba hemma tillsammans med andra via tjänster som Hoffice, skriver artikelförfattarna. Foto: Cavan Images/Corbis

Ny rapport i dag. Digitaliseringens främsta potential för miljön är att den skapar möjligheter. Men all digitalisering minskar inte miljöbelastningen. Därför bör regeringen genomföra generella miljöstyrande åtgärder parallellt med att man stödjer digitaliseringen, skriver tre miljöforskare.

Sverige har ett IT-politiskt mål som säger att landet ska vara ”bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter” . Det är ett ambitiöst mål som kan ge stor effekt då samhället i dag digitaliseras i rask takt. Men vad gör vi för att verkligen leva upp till detta? Och vad menar regeringen med att ”använda digitaliseringens möjligheter”?

I samband med den fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål som pågår har vi haft i uppdrag att studera digitalisering för hållbar konsumtion. I dag publicerar Naturvårdsverket en rapport som sammanfattar detta uppdrag. I rapporten påpekar vi att det IT-politiska målet ovan är bra, men vi konstaterar också att det dessvärre inte åtföljs av några större satsningar vad gäller att använda digitaliseringen till att bidra till att uppnå miljömålen. Istället förklarar regeringen på sin hemsida:

”IT-politiken handlar om att använda och främja de möjligheter som digitaliseringen för med sig. Området omfattar bland annat reglering av IT och elektronisk kommunikation, liksom nät- och informationssäkerhet, frekvenspolitik och frågor om internets förvaltning. I området ingår också frågor om tillgång till bredband och infrastruktur för IT.”

Regeringen tycks alltså se det som att IT-politiken syftar till att föra med sig en massa bra saker, men man ser det som att dessa saker kommer av sig själva om vi bara har tillräckligt mycket digitalisering. Vi menar att det finns ett allvarligt problem med specificeringen av denna IT-politik – i själva verket handlar den inte över huvud taget om att främja digitaliseringens möjligheter, utan uteslutande om att främja digitaliseringen.

Regeringen tillsatte 2012 Digitaliseringskommissionen med uppgift att verka för att det IT-politiska målet uppfylls. I Digitaliseringskommissionens tilläggsdirektiv för 2015 finns en skrivning om att man ska se på möjligheter och utmaningar inom flera områden, bland annat miljö- och klimatområdet. Detta är hoppingivande, men har ännu inte gett så stort avtryck. Kommissionen har ”IT för miljön” som ett av 22 sakområden men det riktas helt mot IT inom myndigheter och företag, och omfattar inte privat konsumtion. Dessutom ägnar de en halv av 305 sidor åt området ”Smarta hållbara städer” i det senaste delbetänkandet. Detta är en början, men det saknas fortfarande en övergripande idé för hur man kombinerar politikområden så att digitaliseringens möjligheter används till att stödja andra samhällsmål. Än så länge ligger alltför stort fokus på själva digitaliseringen, utan tillräcklig reflektion över vad den ska användas till. Vi menar att ett huvudskäl till detta troligen är ett alltför stort stuprörstänkande.

IT-politiken behöver utformas tillsammans med till exempel Miljömålsberedningen som just nu arbetar med att ta fram ett förslag på ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och långsiktig klimatpolitik.

Det finns en närmast oöverskådlig bredd i möjliga IT-tillämpningar kopplade till hållbar konsumtion. Ett exempel är att nyttja uppvärmda ytor effektivare med tjänster som Couchsurfing, Airbnb och Hoffice. Ett annat att underlätta och skapa andrahandsmarknader för olika varor med tjänster som Blocket, Tradera och Piggybaggy.

Det är av stor betydelse att IT-tillämpningar utvecklas och används, men för att potentialen att bidra till hållbar konsumtion ska kunna nyttjas fullt ut måste användningen vara sådan att mer miljöbelastande aktiviteter, produkter eller processer undviks.


Artikelförfattarna Åsa Moberg, Greger Henriksson och Mattias Höjer.

Vi har pekat ut fyra principiella sätt att minska miljöbelastning och resursåtgång med hjälp av IT – genom att: ersätta aktiviteter, intensifiera användningen av produkter, ytor och fordon, effektivisera processer och informera om alternativa val.

Men – gemensamt för alla dessa sätt är att de visserligen kan ha positiva effekter, men var och en av dem kan leda till att annan resursanvändning istället ökar – om man till exempel får råd att bo större när det skapas nya tjänster som gör det lätt att tillfälligt hyra ut hela eller delar av bostaden, eller om man reser mer när man sparar tid och/eller pengar på annat.

Digitaliseringens möjligheter att skapa en mer hållbar konsumtion kan därför sägas vara både mycket stora och mycket små. De är mycket stora genom att digitaliseringstillämpningar kan skapas till mer eller mindre vilken aktivitet som helst, tillämpningar som underlättar för människor att leva resurssnålt. Men de är också obefintliga, eller till och med negativa, om det inte vidtas några generella miljöstyrande åtgärder som motverkar resursslöseri.

Det är alltså svårt eller omöjligt att kvantifiera miljöeffekterna av IT-tillämpningar. IT-tillämpningar representerar i stor utsträckning lösningar på problem som i dagsläget av de flesta inte upplevs som stora problem i Sverige – vi slänger mat och kläder, reser mycket och bor stort och energiineffektivt. På nationell nivå kan man samtidigt konstatera att miljöproblemen är stora. IT-tillämpningar för resurseffektivitet och mindre miljöbelastning skulle kunna användas till att minska den spänning som finns mellan individuell och nationell nivå. Med detta menar vi främst att de skulle kunna användas till att göra det politiskt möjligt att införa omfattande åtgärder för att uppnå miljömålen. Sådana stora samhällsförändringar, omställningar, kommer inte att vara enkla att göra men IT-tillämpningar skulle kunna användas aktivt till att minska negativa individuella effekter genom att tillhandahålla acceptabla eller önskvärda alternativ.

Vi menar att digitaliseringens främsta potential för miljön är att den skapar möjligheter. IT har oerhört stor potential att underlätta vardagslivet och skapa alternativ till hur vi gör saker i dag – det går att mötas på distans, vi kan köpa och återanvända produkter via internet, vi kan få information om samåkningsmöjligheter och kollektivtrafik.

Genom att stödja dessa möjligheter samtidigt som man genomför generella miljöstyrande åtgärder kan förändringarna för enskilda medborgare till och med bli positiva trots hårdare miljökrav, och därmed skapas en jordmån för en radikal miljöpolitik. Med ”radikal miljöpolitik” menar vi då en politik som syftar till att uppnå de miljömål riksdagen har fastslagit. Det finns dessvärre fog för att hävda att detta vore radikalt eftersom Sverige i dagsläget endast förväntas uppnå 14 av 16 nationella miljömål till 2020.

En sådan politik är en förutsättning för att digitaliseringens potential att bidra till hållbar konsumtion ska kunna uppnås, samtidigt som den alltså möjliggörs av digitaliseringen.

Bakgrund. Om rapporten

Artikelförfattarna har på uppdrag av Naturvårdsverket skrivit rapporten ”Digitalisering och hållbar konsumtion”.

Den publiceras i dag på Naturvårdsverkets hemsida.

Rapporten är ett underlag till den pågående fördjupade utvärderingen av miljömålen som Naturvårdsverket gör på uppdrag av Regeringen.

Läs mer. DN Debatt
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.