Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Digitalmomsen behöver sänkas så snart som möjligt”

Mediernas affärsmodeller utmanas när en allt större del av annonsintäkterna hamnar hos nya aktörer, som Google och Facebook, skriver artikelförfattarna.
Mediernas affärsmodeller utmanas när en allt större del av annonsintäkterna hamnar hos nya aktörer, som Google och Facebook, skriver artikelförfattarna. Foto: Fredrik Sandberg TT

Regeringen verkar aktivt för att EU snarast ska införa en möjlighet till lägre moms för digitala tidningar och tidskrifter, tidningssajter och e-böcker. Så snart det blir verklighet kommer regeringen att lägga fram ett förslag om att sänka momsen från 25 till 6 procent, skriver statsråden Magdalena Andersson (S) och Alice Bah Kuhnke (MP).

För den som vill ha en stark demokrati är det lika självklart med en lokal journalist som en lokal polis. En fri och oberoende journalistik granskar makthavarna, även de folkvalda. Den berättar om det som händer där du själv bor och verkar, oavsett om det är Strömsund eller Stockholm. Den är en av det demokratiska samhällets främsta väktare.

Läget för den svenska journalistiken är i dag ytterst allvarligt, inte minst för den lokala bevakningen utanför våra storstadsområden. Enligt Institutet för mediestudiers årsbok för 2016 saknar var tredje kommun dagstidning, och 35 kommuner utan bevakning kategoriseras som vita fläckar på mediekartan. Mellan 2004 och 2014 har var tredje lokalredaktion tvingats lägga ned. Cirka 1.000 journalister har fått lämna yrket de senaste tre åren enligt tidningen Journalistens senaste sammanställning.

Vi kan redan i dag se vad som händer i de vita fläckarna när journalistiken tvingas dra sig tillbaka. I samma utrymmen tar andra intressen för sig. Förklädda till nyhetsmedier sprider exempelvis högerextrema och populistiska sajter rykten, falsk information och hat. På många platser i vår omvärld ser vi samtidigt hur journalistikens frihet begränsas, inte sällan av folkvalda. Utan en fri press är manegen krattad för populismens splittrande påverkan på samhället.

Vi kan redan i dag se vad som händer i de vita fläckarna när journalistiken tvingas dra sig tillbaka. I samma utrymmen tar andra intressen för sig. Förklädda till nyhetsmedier sprider exempelvis högerextrema och populistiska sajter rykten, falsk information och hat.

I vår egen närhet ser vi hur public service oberoende begränsas och krav ställs på att journalistiken ska tjäna nationalistiska syften i stället för att vara en oberoende aktör i allmänhetens tjänst. Konsekvenserna ser vi sprida sig runt omkring oss. Faktaresistens har gått från att vara ett nyord i vårt språk till något brett förekommande. Fler och fler blandar ihop faktakunskap med åsikter.

Den fria journalistiken fyller en helt oumbärlig funktion i ett demokratiskt samhälle. Alla ska kunna ha tillgång till allsidig nyhetsförmedling så att var och en, oavsett var i landet man bor, kan bilda sig en uppfattning om samhället utifrån fakta och kunskap. Journalistiken fungerar också som en renhållningsmekanism mot maktmissbruk och korruption. Journalistiken är därmed en sorts demokratisk försäkring, som inte kostar mycket, men som ger väldigt mycket tillbaka till oss alla. Det är ett hot mot demokratin när vi får stora områden i vårt land som inte granskas eller berättas av fri, oberoende press.

Bakom utvecklingen på mediemarknaden ligger en ekonomisk verklighet där intäkterna för den tryckta pressen sjunker drastiskt samtidigt som de inte ersätts av intäkter i den digitala verkligheten. Mediernas affärsmodeller utmanas när en allt större del av annonsintäkterna hamnar hos nya aktörer, som Google och Facebook.

Denna verklighet kan inte komma som en överraskning för någon ansvarig politiker. Med den kunskapen följer ett ansvar för att bedriva en politik som stärker journalistikens ställning och förutsättningar.

Efter åtta års stiltje i mediepolitiken, då de borgerliga partierna hade regeringsmakten, har därför den rödgröna regeringen valt att genomföra en rad olika reformer för att stärka journalistikens förutsättningar, i synnerhet lokaljournalistiken:

  • Avskaffad reklamskatt. Vid årsskiftet inledde regeringen avskaffandet av reklamskatten för medier. Detta är något som riksdagen krävt av tidigare borgerliga regeringar, nu har vi tagit ett viktigt steg för att stärka de ekonomiska förutsättningarna för kommersiella medier.
  • Modifierat presstöd har införts. I bred politisk enighet har justeringar i det existerande presstödet antagits i syfte att mer pengar ska komma tidningarna till del, och efter att EU-kommissionen lämnat klartecken är nu regelförändringarna på plats. Kriterierna för att få presstöd är nu något mer generösa, det särskilda storstadsstödet har avvecklats och i stället har tidningarna generellt fått högre stödnivåer.
  • Digitalt utvecklingsstöd införs. Inom ramen för presstödet finns det sedan 2016 ett utvecklingsstöd. Stödet, som syftar till att förbättra förutsättningarna för tryckta nyhetstidningar att utveckla elektroniska publiceringstjänster, uppgår till högst 50 miljoner kronor för 2017.
  • Medieutredning presenterad. Den 7 november 2016 överlämnades medieutredningen med bland annat förslag på ett nytt mediestöd. Betänkandet är nu ute på remiss och regeringen beräknar att kunna överlämna en proposition till riksdagen under 2018.

Utöver dessa insatser har det hela tiden funnits ett sorgebarn i mediepolitiken: de skilda momssatserna mellan tryckta tidningar och digitala publikationer, som är en konsekvens av gällande EU-rätt. Det är en märklig anomali att om mediebolagen trycker en nyhet på papper betalar de bara 6 procent i moms, men om den ges ut digitalt så måste de betala 25 procent. Vem som helst kan begripa att detta snarare motverkar än gynnar den digitala omställningen.

Det har under en längre tid funnits ett tryck på EU-kommissionen att föreslå att medlemsstaterna ska kunna införa samma momssats på digitala publikationer som på papper. Ett par medlemsländer valde att försöka kringgå direktivet, en strategi som innebar att de drogs inför EU-domstolen, där de förlorade. Den svenska regeringen har valt en annan väg, att tillsammans med de likasinnade driva på inom samarbetet i enlighet med de spelregler som vi gemensamt satt upp, en strategi som visat sig framgångsrik.

Den 1 december kom till slut förslaget från EU-kommissionen om att tillåta medlemsländer att själva besluta om en sänkt momssats för digitala, tidningar, tidskrifter och böcker. En process har nu inletts inom EU-samarbetet för att den nya lagstiftningen ska kunna beslutas och genomföras.

Regeringen har därför beslutat om att inom EU aktivt verka för att mervärdesskattedirektivet snarast ska ge möjlighet för medlemsstaterna att tillämpa reducerad moms för e-böcker och andra digitala publikationer.

Blir EU-kommissionens förslag verklighet avser regeringen att därefter så snart det är möjligt lägga fram förslag om en sänkning av momsen för digitala publikationer som är journalistiska eller litterära produkter (digitala tidningar och tidskrifter, tidningssajter och e-böcker) till 6 procent.

Regeringen vill på detta sätt kraftigt förbättra branschens förutsättningar. Vi menar allvar med principen om att de fria, oberoende och granskande mediernas framtid är avgörande för en levande demokrati.

DN Debatt. 25 januari 2017

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.