Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-06 01:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/distansarbete-ar-inte-enbart-av-godo/

DN Debatt

DN Debatt. ”Distansarbete är inte enbart av godo”

Förutsättningarna för distansarbete skiljer sig åt – den som bor trångt eller med familj har sämre förutsättningar än välbetalda äldre medarbetare, skriver Nina Wormbs.
Förutsättningarna för distansarbete skiljer sig åt – den som bor trångt eller med familj har sämre förutsättningar än välbetalda äldre medarbetare, skriver Nina Wormbs. Foto: Martina Holmberg / TT

DN DEBATT 30/7.

Nina Wormbs, professor i teknikhistoria: Coronapandemin har gjort att arbetsgivare och lärosäten snabbt har ställt om till digitalt distansarbete. Det faktum att tekniken fungerat på många håll tas som intäkt för att öppna kontorslandskap nu kan ersättas med hemarbete. Men bilden att ny teknik alltid är bättre än gammal är felaktig.

De som vurmar för digitalisering har förnöjt betraktat pandemins återverkningar när det gäller distansarbete. När Folkhälsomyndigheten deklarerade att vi befann oss i en pandemi och senare att smittspridningen var allmän gick flera arbetsgivare ut med dekret om att de anställda skulle arbeta hemma om så var möjligt. Många branscher ställde om och Spotify – ikon för den nya digitala ekonomin – fick stor uppmärksamhet.

Den svenska universitets- och högskolesektorn ställde som helhet om mycket snabbt till både hemarbete och distansundervisning. Svårigheterna har varit många och inte minst innebar tentamen på distans utmaningar eftersom många lärare, förstås, inte hade kunnat anpassa sin pedagogik och examination i förväg utan försökt göra salstentamina digital.

Situationen påminner oss om det som ofta händer med ny teknik, näm­ligen att vi försöker ta den i bruk för redan existerande verksamheter, snarare än att anpassa efter vad tekniken klarar av. Resultatet är inte sällan att verksamheten blir lidande.

Det finns nu många vittnesmål från ett stort antal sektorer om hur vårens distansarbete fungerat i praktiken. I en serie artiklar har DN presenterat resultat från en statistisk undersökning av Ipsos som ger oss vissa siffror. Det verkar som om tekniken har fungerat för många, även om denna slutsats inte är uppdelad i verksamhetsområde. Detta stöds också av Post- och telestyrelsen, PTS. Å andra sidan anser ungefär hälften att ensamheten är mest besvärlig och att det inte är så lätt att vara chef på distans. Zoomfatigue – den trötthet som uppstår vid oavbrutna skärmmöten, förklaras av amerikanska forskare med att vi bland annat inte är vana vid att se oss själva hela tiden, att inte kunna möta andras blickar, eller att andras ansikten på så nära håll ger adrenalinpåslag. Vad bristen på rörelse gjort för folkhälsan återstår väl att se.

Den övergripande slutsatsen att det går att arbeta mycket på distans har emellertid fått olika aktörer att trendspana och återigen förutspå nära före­stående förändringar av arbetslivet. Det faktum att tekniken har fungerat på många håll tas som intäkt för att det nu är fritt fram för inte bara det pappers­lösa samhället utan även för att avskaffa arbetsplatsen och övergå till hemarbete. Öppna kontorslösningar har givit plats för ambulerande arbetsplatser som nu kan avskaffas helt.

Den svenska digitala strategin kan vara meningsfull om fokus flyttas från ”bäst” till ”möjligheter” och kopplar dessa till konkreta och ideologiska mål

Men vi bör vänta på fler utvärderingar och också ta tillvara den kunskap som faktiskt visar att även om vissa saker kan göras digitala så gäller det inte allt. Och även när det gäller det som kan göras digitalt är bilden inte entydig, vissa saker fungerar bättre och andra sämre. Det gäller även studier, en del studenter klarar sig bättre med distansundervisning och för andra är det precis tvärt om, de kan i några fall få komplettera med sommarkurser. Detta tycks gälla på alla nivåer.

På arbetsmarknaden kommer ett ökat hemarbete som drivs av föreställningar om effektivitet som enda mål att skapa en ny segregering och påverka de anställdas möjlighet till ett gott arbetsliv. Många kan visserligen få större frihet, men det kommer att slå olika.

I akademin har det varit tydligt under våren. Doktorander, postdoktorer och gästforskare i små lägenheter har helt andra förutsättningar än den professor med en stor våning som redan innehåller ett arbetsrum. Även de som bor lite större men i familjer med eller utan barn kan bevisligen ha svårt att skapa goda möjligheter för samtidiga ostörda videomöten. Denna demografi gäller sannolikt även i andra branscher där välbetalda äldre medarbetare har andra förutsättningar än unga och barnfamiljer.

Distansarbete kräver också bredband som visserligen är relativt väl utbyggt, även om regeringen enligt PTS fortfarande inte når upp till sina egna mål, men lätt blir en kostnad för den enskilde arbetstagaren, inte för arbetsgivaren. Listan kan kompletteras med övrig utrustning och ergonomi. Hemarbetet reser frågor om vad som är arbetsgivarens respektive arbetstagarens ansvar.

Sveriges digitala strategi är att vi ska bli ”bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”. Det är ett problematiskt mål eftersom det är relativt, vilket riskerar att reducera våra digitala satsningar till en tävling, i stället för att ställa frågan när det verkligen är ny teknik vi behöver. Alltför länge har debatten genomsyrats av en idé om den digitala tekniken som alltid bättre, just för att den är digital och ny. Denna syn på ny teknik som alltid bättre än gammal är felaktig och bygger på en selektiv, obalanserad och ohistorisk rapportering och diskussion av teknik i samhället.

Jag har tidigare kallat detta rop på digital teknik för sin egen skull för ”det digitala imperativet” och det är överlag en obruten företeelse sedan lång tid. Detta trots tydliga bakslag som till exempel journalhantering i vården, skolplattformar som inte levereras eller fungerar, eller Cambridge Analytica och dess konsekvenser för demokratin på vissa håll.

Men den svenska digitala strategin kan vara meningsfull om fokus flyttas från ”bäst” till ”möjligheter” och kopplar dessa till konkreta och ideologiska mål. Regeringen har på senare tid också lyft fram nödvändigheten av att digitaliseringen genomförs hållbart. Det är bra. Tvärtemot retoriken omkring digital teknik så drar denna sektor mer och mer energi och utmanar jordens resurser i sin jakt på exempelvis rara jordartsmetaller. För konsumenten är hållbarheten i flera av våra elektroniska produkter fortfarande alldeles för låg och livslängden för kort, det gäller både maskin- och programvara.

Digitalisering som en samhällelig process har länge varit en ideologi i paritet med framsteget självt och den som ifrågasätter satsningar på digital teknik har blivit betraktad som en bakåtsträvare. Det är dags att inse att allmänna rop på digitalisering avpolitiserar satsningar som faktiskt får ideologiska konsekvenser.

Digital teknik? Visst! Men först ett svar på frågorna varför, till vilket pris och med vilka konsekvenser. Det gäller även arbetslivet och distansarbete.

Ämnen i artikeln

Arbetsmiljö
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt