Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-11-28 04:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/djupt-oforstandigt-att-folja-forfattarnas-rad-och-minska-covidtestningen/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Djupt oförståndigt att följa författarnas råd och minska covidtestningen”

REPLIK DN DEBATT 18/11.

Sex infektionsöverläkare: Debattörernas huvudbudskap om att testning för covid-19 bör skäras ned är direkt felaktigt och riskerar att orsaka stor skada.

Vi håller med Oskar Ekelund och medförfattare om att det är viktigt att ta hänsyn till undanträngningseffekter och en hållbar arbetsmiljö i all planering och i alla åtgärder som genomförs för att hantera den pågående pandemin. Vi instämmer i att bästa tillgängliga kunskap, och inte ”överbudspolitik” skall ligga till grund för de åtgärder som vidtas.

Men vi anser samtidigt att det huvudbudskap som författarna framför om att testning för covid-19 bör skäras ned är direkt felaktigt och riskerar att orsaka stor skada. Vi vill därför nyansera och modifiera den bild som debattörerna ger uttryck för.

God tillgång till tillförlitliga tester för covid-19 är absolut nödvändigt för att hantera pandemin. I första hand för att ge rätt vård och omhändertagande till akut sjuka. Alla människor i samhället har rätt att veta om de har covid-19 och att få diagnos så tidigt som möjligt i förloppet. Det ger dem möjlighet att vara uppmärksamma på försämring under den kritiska perioden dag sju till tio efter insjuknandet. Testning är också viktigt för att hindra smittspridning på sjukhus och i samhället.

När det gällde att skala upp och förkorta svarstider har laboratorienätverken och regionerna i de flesta fall misslyckats. Man har inte utnyttjat perioden mellan maj och oktober när smittspridningen var låg för att rätta till misstagen.

Det stämmer att de mikrobiologiska laboratorierna i Sverige snabbt ställde om och satte upp PCR-test för covid-19 tidigt under pandemin, men när det gällde att skala upp och förkorta svarstider har laboratorienätverken och regionerna i de flesta fall misslyckats. Man har inte utnyttjat perioden mellan maj och oktober när smittspridningen var låg för att rätta till misstagen.

Det finns förstås undantag, till exempel lyckades det mikrobiologiska laboratoriet i region Stockholm redan tidigt under pandemin ställa om genom att förbättra insamling och transport av prover och öka öppettider på laboratoriet. Den dygnetrunt-verksamhet man etablerade alla dagar i veckan ökade kapaciteten och förkortade svarstiderna på ett mycket ändamålsenligt sätt.

Men i de flesta regioner i Sverige var under mars, april och maj tillgången till testning dålig, och svarstiderna långa, vilket medförde att patientvården ibland äventyrades. I många fall fick ansvariga läkare gissa om en patient kunde vårdas tillsammans med andra smittsamma patienter när PCR-svaret dröjde. Tillgången till testning i öppenvård var dessutom så låg att det inte gick att följa smittspridning i samhället och genomföra smittspårning.

Att ställa diagnos tidigt är avgörande för att ge rätt behandling och för att minska smittspridning och för detta krävs testning. Personer som får sin covid-19-infektion bekräftad med ett positivt test följer de råd som ges bättre och deras anhöriga och närkontakter får snabbare rätt information och kan isolera sig från andra. Det är också av stor vikt att tiden från provtagning till svar är kort. Den bör enligt internationella rekommendationer understiga 24 timmar. Att som författarna hävda att det tas för mycket prover när andelen positiva prov i exemeplvis Stockholm är större än 15 procent är anmärkningsvärt. Vi anser att det skulle vara djupt oförståndigt att följa författarnas råd och minska testningen.

Att regeringen förlitar sig på samverkan med Sveriges kommuner och regioner (SKR), som är en intresseorganisation och inte en myndighet, är den troligaste orsaken till den bristande samordningen.

Många andra länder har lyckats mycket bättre med att skala upp testkapaciteten. I Danmark beslutade regering och regioner i april att etablera ett samarbete och skapa Testcenter Danmark. Testcenter finns etablerade i hela landet och proverna transporteras sedan till Statens Serum Institut för analys i stora automatiserade maskiner, i nuläget har man kapacitet att analysera drygt 79.000 prover per dygn, och svarstiderna är korta. Man har gjort sig oberoende av kommersiella aktörer och internationell konkurrens genom att framställa egna reagenser. Genom nationell samordning och genom att separera covid-19 diagnostik från övrig diagnostik minskar man dessutom undanträngningseffekter och onödig belastning på befintlig personal.

Vi föreslår att en liknande nationell samordning och utökad kapacitet skyndsamt upprättas i Sverige och att antigentest (så kallade snabbtest) införs i öppenvård.

Den underliggande orsaken till att vi inte lyckats bättre i Sverige är sannolikt organisatorisk. Att regeringen förlitar sig på samverkan med Sveriges kommuner och regioner (SKR), som är en intresseorganisation – i likhet med exempelvis Svenskt Näringsliv – och inte en myndighet, är den troligaste orsaken till den bristande samordningen. Det är också tydligt att decentraliseringen med 21 regioner inte är ändamålsenlig för att skapa en nationell samordning och jämlik vård.

Sammanfattningsvis är omfattande testning för covid-19 helt avgörande för att hantera pandemin och ta hand om patienter på bästa sätt. Sverige bör skyndsamt separera covid-19-diagnostik i öppen vård från övrig diagnostik och utöka kapacitet för testning och smittspårning.

Ämnen i artikeln

Sjukvård
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt