Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-15 15:49 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/dn-debatt-jag-anmaler-mig-sjalv-till-advokatsamfundet/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

DN Debatt: ”Jag anmäler mig själv till advokatsamfundet”

Foto: Sven Erik Röd

Thomas Quicks advokat bryter tystnaden: Anklagelserna mot mig måste utredas skriver Claes Borgström på DN Debatt.

Det handlar om förtroendet för advokatkåren och det svenska rättsskipningssystemet. Jag har under lång tid anklagats för att allvarligt ha åsidosatt mina skyldigheter som försvarare för Sture Bergwall (som då hette Thomas Quick). Det har bland annat sagts att jag känt till bevismaterial som skulle visat att Bergwall var oskyldig till de mord han erkänt och att jag accepterat att polisen vid rekonstruktioner instruerat Bergwall hur han skulle hitta en viss plats.

Kritiken är obefogad och jag vill nu få till stånd en objektiv och intellektuellt hederlig utredning rörande frågan om jag har misskött uppdraget som Bergwalls försvarare under 1990-talet. Jag uppmanar därför Sveriges advokatsamfund att göra en disciplinär prövning, skriver Claes Borgström.

Öppet brev till styrelsen för Sveriges advokatsamfund

 I inledningen av de vägledande reglerna om god advokatsed sägs bland annat att en advokats främsta plikt är att visa trohet och lojalitet mot klienten. Advokaten ska som en oberoende rådgivare företräda och tillvarata klientens intressen. Advokaten får inte låta sitt handlande påverkas av tanke på egna fördelar eller obehag eller av hänsyn till andra ovidkommande omständigheter. En advokat får inte främja orätt.

Enligt Sveriges advokatsamfunds stadgar ska styrelsen för advokatsamfundet utöva tillsyn över advokatväsendet och tillse att advokater uppfyller de plikter som åvilar dem. Om styrelsen genom medier eller på annat sätt får information om att en ledamot av advokatsamfundet bryter mot de etiska reglerna kan styrelsen väcka frågan om disciplinärt ingripande mot advokaten. En utredning genomförs då av samfundets disciplinnämnd. De påföljder som kan drabba en advokat som brutit mot etikreglerna är, beroende på allvaret i överträdelsen, uteslutning ur advokatsamfundet, varning med eller utan straffavgift och erinran.

Under lång tid har journalister, jurister, psykologer, och fria debattörer uttalat att jag under många år i slutet av 1990-talet allvarligt åsidosatt mina skyldigheter som försvarare för Sture Bergwall (som då hette Thomas Quick). Enligt vissa har det inte bara rört sig om flagranta förbiseenden och misstag utan om medvetna åtgärder eller underlåtenheter till skada för Bergwall under förundersökningar och rättegångar gällande sex mord. Några personer har uttalat att jag uppsåtligen eller i vart fall genom allvarlig försummelse medverkat till att min klient blev oskyldigt dömd för sex mord. Det har sagts att jag känt till bevismaterial som skulle visat att Bergwall var oskyldig till de mord han erkänt, att jag utan att protestera deltagit i en stor mängd polisförhör där Bergwall varit kraftigt neddrogad och att jag utan invändningar accepterat att polisen vid rekonstruktioner instruerat Bergwall till exempel hur han skulle hitta en viss plats.

Bergwall har för egen del uttalat att jag helt svikit honom under mitt uppdrag och att mitt förhållningssätt i vart fall delvis måste ha berott på att jag ville tjäna pengar. Samma påstående har även andra gjort. Bergwalls nuvarande försvarare hävdar att jag ingick i en sekt tillsammans med åklagaren, utredaren och psykologen. Jag har kritiserats för att jag inte åberopat bevisning, till exempel vittnesmål, som skulle visat att Bergwall var oskyldig. Några har anmärkt på att jag inte överklagat de fällande domarna till hovrätten. Ytterligare påståenden om att jag grovt åsidosatt mina skyldigheter som Bergwalls försvarare har förekommit under åren.

Frågan uppkommer varför inte Sveriges advokatsamfund har reagerat på de förmodligen allvarligaste anklagelser som någonsin riktats mot en ledamot av samfundet. Advokatsamfundets passivitet kan kanske förklaras av att de fel jag påstås ha begått inträffade under min förra period som ledamot av samfundet. År 2000 utträdde jag ur samfundet i samband med att jag utnämndes till jämställdhetsombudsman och jag återinträdde i september 2007. Advokatsamfundet skulle därför kunna hävda att det inte finns någon anledning att nu inleda ett disciplinärt förfarande. Disciplinnämnden är dessutom inte skyldig att pröva en anmälan som gäller omständigheter som ligger mer än tre år tillbaka i tiden.

Sådana invändningar har ingen tyngd. En ledamot av advokatsamfundet som gjort sig skyldig till sådana fel och överträdelser som jag påstås ha gjort bör inte tillåtas fortsätta att verka som advokat. Det finns flera skäl till den ståndpunkten. Enligt de vägledande reglerna ska en advokat utöva sin verksamhet med integritet och på ett sätt som främjar det goda rättssamhället så att förtroendet för advokatkåren upprätthålls. De disciplinära reglerna syftar också till att skydda klienter från advokater som missköter sina uppdrag så att klienterna gör rättsförluster. Att bli oskyldigt dömd för mord får anses vara en av de största rättsförluster som en människa kan lida.

 Jag har tidigare valt att inte kommentera att Bergwall återtagit sina erkännanden och att han så här långt beviljats resning i ett mål. Därmed har jag också avstått från att försvara mig mot de anklagelser som riktats mot mig. Mitt ställningstagande har föranlett flera personer att kritisera mig för brist på civilkurage. Andra har tagit min tystnad till intäkt för ett medgivande till att jag begått alla de fel jag beskylls för.

Skälet till att jag inte tagit till orda är den lojalitetsplikt som jag anser gäller i förhållande till min tidigare klient. Jag vill inte göra uttalanden som kan vara till nackdel för Bergwall i hans strävanden att nu bli frikänd för de mord som han erkände och dömdes för när jag var hans försvarare. Därför är jag förhindrad att i sak försvara mig mot den kritik som riktas mot mig. Det enda jag kan säga är att kritiken är obefogad.

Enligt de etiska reglerna finns ett utrymme för en advokat att exempelvis göra undantag från den tystnadsplikt och diskretionsplikt som gäller i förhållande till klienten om det krävs för att advokaten ska kunna värja sig mot klander som riktas mot henne eller honom. Klienten kan också själv lösa advokaten från tystnadsplikten. Det hindrar inte att advokaten ändå själv till sist måste göra bedömningen om hon eller han kan agera på ett sätt som kan skada den enskilde klienten eller vara till nackdel för ett bredare klientkollektiv. En advokat som i eget intresse vänder sig mot en tidigare klient underminerar snarast förtroendet för advokatkåren.

Min principiella inställning att inte uttala mig på ett sätt som kan skada Bergwalls sak i kommande rättsliga prövningar kvarstår oförändrad. Det hindrar inte att jag vill understryka att jag inte anser att jag begått några fel när jag var hans försvarare. Jag har utfört mitt uppdrag på samma sätt som andra advokater skulle ha gjort under de omständigheter som då gällde.

För att få till stånd en saklig och allsidig prövning av frågan om jag åsidosatt mina förpliktelser som försvarare för Bergwall krävs en utredning som är objektiv och intellektuellt hederlig.

Jag uppmanar därför Sveriges advokatsamfund att inleda en disciplinär prövning rörande frågan om jag misskött mitt uppdrag på det sätt som många hävdar. Att de påstådda förseelserna ligger långt tillbaka i tiden utgör inte något hinder mot en sådan utredning med hänsyn till det synnerligen stora intresse som saken har för förtroendet för advokatkåren och för allmänhetens förtroende för det svenska rättsskipningssystemet i sin helhet.

Om advokatsamfundet har uppfattningen att beskyllningarna är uppenbart ogrundade krävs ingen utredning. I sådant fall har det samma allmänintresse att advokatsamfundet på lämpligt sätt informerar om att det inte finns några sakliga skäl till att inleda ett disciplinärt förfarande.

Stockholm i april 2010

Claes Borgström

Tidigare på DN Debatt

19/7 2009: ”Tourettes syndrom kan förklara fallet Quick”
Läkaren och psykoterapeuten Rigmor Robèrt.

9/3 2010: ”Thomas Quick fälldes av en otillförlitlig benanalys”
Osteologen och experten på brända ben Ylva Svenfelt.

17/3 2010: ”Material som kunde fria Quick gömdes av polisen”
Journalisten på SVT:s ”Dokument inifrån” Hannes Råstam.

Läs artiklarna på DN.se/debatt – sök på författarnamnen.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.