Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-10 10:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/dodsfall-och-sjukdomar-nar-extremvadret-blir-allt-vanligare/

DN Debatt

DN Debatt. ”Dödsfall och sjukdomar när extremvädret blir allt vanligare”

Sommarens höga temperaturer i Sverige och andra delar av Europa understryker vikten av snabbt agerande, skriver artikelförfattarna.
Sommarens höga temperaturer i Sverige och andra delar av Europa understryker vikten av snabbt agerande, skriver artikelförfattarna. Foto: Magnus Hallgren

DN DEBATT 1/12. Den extremvärme som världen allt oftare upplever skadar människors hälsa, hotar och tar liv och belastningen på sjukvården ökar alltmer. Det visar en ny rapport från tidskriften The Lancet. Risken ökar för dödsfall och ökad sjuklighet. Allvarliga sjukdomar som denguefeber kan på sikt etableras i Europa, skriver åtta experter på miljö och hälsa.

Rätta artikel

Världen blir varmare och perioder av extrem hetta allt vanligare. Värmeböljan i Sverige i somras beräknas ha orsakat flera hundra dödsfall.

Kunskapen om klimatförändringens hälsokonsekvenser har funnits i många år men effekterna har visat sig vara långt mycket allvarligare än vad vi tidigare förstått. Den hotar hälsa och liv, särskilt bland sårbara grupper som äldre och de som lider av kronisk sjukdom som hjärtkärlsjukdom, diabetes och lungsjukdom.

Den 29 november publicerades “The Lancet Countdown on health and climate change” i den medicinska tidskriften The Lancet. Rapporten ger en årlig uppdatering av hur klimatförändringen påverkar folkhälsan i världen fram till år 2030. Där understryks att den extremvärme som världen allt oftare upplever skadar människors hälsa, hotar och tar liv och belastningen på sjukvården ökar alltmer. Andelen sårbara för hetta ökar i världens alla regioner.

Utan klimatåtgärder hotas 50 år av medicinska framsteg av de ökande hälsoproblem, flyktingströmmar och fattigdom som klimatförändringen bidrar till.

Värmestress är en tidig och allvarlig effekt av klimatförändringen. Det blir vanligare, och vi och de hälsosystem vi litar på, är dåligt rustade för att klara den nya situationen.

Ökande omgivningstemperaturer utsätter sårbara grupper för ökade risker i alla delar av världen. I Europa och länder vid östra Medelhavet är mer än 40 procent av människor över 65 år sårbara för värmeexponering. Det är en högre sårbarhet jämfört med den som ses i Afrika och Sydostasien och den förklaras med en äldre befolkning som bor i stadsmiljöer.

Värmen förvärrar luftföroreningar kraftigt i städer. Kombinationen av värme och skadliga luftföroreningar som ozon och partiklar ökar ytterligare risken för dödsfall och ökad sjuklighet.

Förra året utsattes 157 miljoner fler människor i sårbara grupper för en värmebölja jämfört med år 2000, och 18 miljoner fler jämfört med 2016.

Sommarens höga temperaturer i Sverige och andra delar av Europa understryker vikten av snabbt agerande vad gäller minskade utsläpp och skyddande anpassningsåtgärder. I Sverige ger hög utomhustemperatur ofta betydligt högre inomhustemperaturer vilket bidrar till dödsfall och ökad risk för till exempel stroke, hjärtinfarkt, och luftvägsbesvär. Problemen blir större ju högre den framtida globala temperaturen blir. Det brådskar.

Klimatförändringen påverkar spridning av infektionssjukdomar, små förändringar i temperatur och regn kan ge stora förändringar för vektor- och vattenburna sjukdomar.

Denguefeber är en subtropisk myggburen infektionssjukdom som har störst spridning i världen och enligt Världshälsoorganisationen är den allvarligaste. För att denguefeber ska spridas till nya områden krävs en kombination av rätt sorts myggor, virus, årstid, temperatur och regnförhållanden. Första utbrottet i Sydeuorpa kom 2010. Med fortsatt klimatförändring kan sjukdomen inom 50 år etableras helt i södra Europa, med möjliga utbrott i norr. Något som förväntas hända under vår, våra barns och barnbarns livstid. Enligt Lancet Countdown har denguemyggornas förmåga att sprida viruset ökat med tio procent sen 50-talet, med 2016 som toppår.

Högre vattentemperaturer ökar tillväxten av vibriobakterier som vanligen sprids till människor vid bad i bräckta vatten som Östersjön. När ytvattentemperaturen går över 16 grader är förhållandena för bakterietillväxt gynnsamma och den relativa risken att smittas ökar med 14 procent per grad. Risken för allvarlig sårinfektion och blodförgiftning är särskilt stor bland äldre och immunsvaga personer och dödligheten kan vara hög. Enligt Lancet Countdown så ses en tydlig trend globalt med fler kustområden som passar vibriobakterien. I två områden, Östersjön och nordöstra USA, har gynnsamheten ökat med 24 och 27 procent under 2010-talet, jämfört med 80-talet, med en 5 veckor längre riskperiod för smitta.

Det handlar också om ekonomi. Under 2017 förlorades enligt Lancet Countdown 153 miljarder arbetstimmar på grund av värme, en ökning med mer än 62 miljarder timmar sedan år 2000. De direkta effekterna av klimatförändringarna sträcker sig också bortom värmen omfattande extremt väder. År 2017 resulterade totalt 712 klimatrelaterade extrema väderhändelser i sammanlagt 326 miljarder amerikanska dollar i ekonomiska förluster under året, nästan tredubbelt så mycket som jämfört med de totala förlusterna året innan.

Mer än hälften av de undersökta städerna i Lancet Countdown förväntar sig att klimatförändringarna allvarligt kommer att äventyra infrastrukturen för hälso- och sjukvård, antingen direkt genom extremt väder eller indirekt genom överbelastning på grund av en större sjukdomsbörda. De trender vi ser visar på oacceptabelt höga risker för människors hälsa i dag och i framtiden.

Lancet Countdowns årsredovisningar kan hjälpa oss att förstå priset för passivitet, och användas för att driva ambitiösa ansträngningar för övergången till en fossilfri framtid. Forskning om folkhälsa och klimatförändringen bidrar med både kunskap och motivation för genomförande av nödvändiga omställningsåtgärder.

Det handlar om effekterna av klimatförändringen på människors hälsa men också om hur mer hälsosamma samhällen och livsstilsval kan ha en positiv effekt på såväl människors hälsa som vårt klimat. Många av de åtgärder som behövs för att bekämpa klimatförändringen är till omedelbar nytta för folkhälsan. Lokala luftföroreningar orsakade av fossila bränslen i städer dödar närmare tre miljoner människor årligen i världen, varav 500 000 i Europa, enligt Lancet Countdown. Att lösa växthusproblemet kommer att ge en samtidig vinst med renare luft och bättre folkhälsa.

Lancet Countdown uppmanar regeringar att stärka nationella hälsosystem så att de kan klara av eller förebygga hälsoeffekter av extrem värme. Det finns dock gränser för hur mycket även de starkaste system kan minska hälsorisker genom anpassning, om för lite görs för att minska orsaken, det vill säga växthusgasutsläppen.

Utan klimatåtgärder hotas 50 år av medicinska framsteg av de ökande hälsoproblem, flyktingströmmar och fattigdom som klimatförändringen bidrar till. Det liv vi lever i dag och den värld som vi känner den i dag står på spel. De vetenskapliga bevisen får inte längre ignoreras. Det brådskar.

Sverige är ett föregångsland i globala hälsofrågor och kan också vara en stark förebild då det gäller att måna om klimatet. Låt effekter på hälsan bli den alarmklocka som får konsekvenserna av klimatförändringen att bli en lika angelägen fråga hemma vid köksbordet som vid klimatförhandlarnas bord i Katowice.

Klimatförändringen kan jämföras med en ”medicinsk nödsituation”. Det är en allvarlig diagnos, men den goda nyheten är att om vi agerar rätt kan det visa sig vara det viktigaste som görs för global hälsa i vår tid och vi känner till botemedlet.

Ämnen i den här artikeln:

Hälsa
Klimatet
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Peter Byass, professor, epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, gruppledare och medförfattare till ”The Lancet countdown on health and climate change” Bertil Forsberg, professor i yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet, Svenska nationalkommittén för globala miljöförändringar, Kungl. vetenskapsakademien Peter Friberg, föreståndare för Swedish institute for global health transformation (Sight) vid Kungl. Vetenskapsakademien, professor Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Elisabet Lindgren, docent i hållbarhetsvetenskap, läkare. Maria Nilsson, docent, epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, gruppledare och medförfattare till ”The Lancet countdown on health and climate change”, Sight-fellow Anders Nordström, ambassadör för global hälsa, utrikesdepartementet Joacim Rocklöv, professor i yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet, gruppledare och medförfattare till ”The Lancet countdown on health and climate change” Göran Tomson, senior rådgivare vid Sight, senior professor internationell hälsosystemforskning, Karolinska institutet

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt