Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-24 06:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/dokumentationskraven-kan-fa-4-av-10-larare-att-sluta/

DN Debatt

DN Debatt. ”Dokumentationskraven kan få 4 av 10 lärare att sluta”

Så många som 4 av 10 lärare har sällan eller aldrig tid att följa upp sin dokumentation och bara drygt 1 av 10 hinner göra det regelmässigt, skriver Johanna Jaara Åstrand. Foto: Lotta Härdelin

DN DEBATT 9/4. Dokumentationen av elevernas lärande stjäl värdefull tid från planering av skolundervisningen. Den används i liten utsträckning för uppföljning. I stället dokumenterar lärare av rädsla för att bli ifrågasatta av elevernas föräldrar. Regeringen måste nu rensa upp i dokumentationsbördan, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Rätta artikel

Svensk skola genomsyras av en osund dokumentations­kultur. Det visar en ny undersökning som Lärarförbundet genomfört i samarbete med Novus.

Situationen har eskalerat så långt att nära 4 av 10 lärare uppger att de överväger att lämna yrket på grund av dokumentationskraven. Det är absurt att svensk skola byråkratiserats så till den grad att konsekvensen riskerar bli ytterligare lärarbrist. Redan i dag fattas 65.000 lärare och förskollärare.

Dokumentation av elevernas lärande ska utgöra en liten del av vad lärare använder sin arbetstid till. Men i dag stjäl dokumentationen värdefull tid från planering av undervisningen och har blivit ett allvarligt arbetsmiljöproblem. 6 av 10 lärare anser att lägre dokumentationskrav är den viktigaste åtgärden för att minska arbetsbelastningen.

Förutom att ge ett skriftligt omdöme om elevers måluppfyllelse ska dokumentation också kunna hjälpa läraren att få svar på frågor som: Har eleverna lärt sig tillräckligt inom de aktuella områdena? Ledde de valda arbetssätten till önskade resultat?

Men så många som 4 av 10 lärare har sällan eller aldrig tid att följa upp sin dokumentation och bara drygt 1 av 10 hinner göra det regelmässigt. Dokumentationen har med andra ord begränsad betydelse när lärare utvecklar sin undervisning.

36 procent av lärarna uppger att de måste upprätta en individuell utvecklingsplan även för elever som får betyg, trots att lagkravet avskaffats för flera år sedan.

I stället handlar en betydande del av den dokumentation som i dag görs om att hålla ryggen fri och att gardera sig i sin yrkesutövning. Det visar sig att drygt 6 av 10 lärare dokumenterar mer än de behöver av rädsla för att bli ifrågasatta av elevernas föräldrar. Det är ett uppseendeväckande resultat.

Mycket tyder på att föräldrar är mer ifrågasättande än tidigare. Det kan finnas flera orsaker till det, men det torde ha betydelse för vårdnadshavares attityd att skolan befinner sig i en marknadsliknande situation med fritt skolval. Föräldrar har börjat uppföra sig som kunder.

Det är väl belagt i forskning att relationen lärare och elev samt föräldrars engagemang i lärandet spelar stor roll för elevers kunskapsresultat. Lärare är medvetna om detta. Om föräldrar och lärare hamnar i konflikt kan elevens motivation minska och därmed öka risken att kunskapsresultaten försämras. Lärare vill givetvis undvika ett sådant scenario. Lösningen blir att ha omfattande dokumentation som stöd för sina bedömningar för att parera eventuella konflikter med vårdnadshavarna.

Även nuvarande betygssystem, med ett antal kunskapskrav som ska vara uppfyllda för ett visst betyg, leder till att lärare känner sig tvungna att i detalj kunna redovisa för föräldrar vad som är uppfyllt respektive inte uppfyllt. Det för med sig en betydligt mer omfattande dokumentation än vad som behövs för att vara funktionellt för elevers lärande.

Till det ska läggas att antalet anmälningar till Skolinspektionen ökar. År 2016 inkom 4.792 anmälningar, 2017 inkom 5.013 och 2018 hela 5.090. I vår undersökning uppgav 43 procent av lärarna att de dokumenterar mer än vad som behövs på grund av risken att bli anmäld till Skolinspektionen.

Vidare är det förvånande att 36 procent av lärarna uppger att de måste upprätta en individuell utvecklingsplan även för elever som får betyg, trots att lagkravet avskaffats för flera år sedan. Det finns heller inget författningskrav på att dokumentera extra anpassningar för elever som får betyg. Trots det uppger 9 av 10 av lärarna på högstadiet att måste dokumentera sådana anpassningar.

Det är inte ovanligt att huvudmän ställer högre krav på dokumentation än vad statens styrdokument anger, men det är olämpligt. Få lärare har en så hanterbar arbetsbelastning att de hinner dokumentera mer än vad som krävs i författningarna.

9 av 10 grundskolelärare och 8 av 10 gymnasielärare uppger att de skulle vilja använda tid som i dag tas i anspråk av dokumentation till planering av undervisningen. Det vittnar om att lärare måste få mer tid till att genomföra välplanerade lektioner, göra anpassningar till den aktuella gruppen och till de elever som behöver extra stöd.

En meningsfull dokumentation i rimlig mängd kan naturligtvis vara ett verktyg som ger vägledning för lärandet. Men 82 procent av lärarna svarar att omfattningen av dokumentationen i dag gör dem stressade. Hela 77 procent anser att kraven bidrar till att minska arbetsglädjen. Siffrorna är alarmerande och visar att dokumentationen i skolan har blivit ett självändamål.

Lärarprofessionens behov måste få forma system och rutiner, inte tvärtom. Det är dags för politiker på både nationell och kommunal nivå att börja rensa i den omfattande dokumentationsflora som i dag är lärarnas vardag.

Lärarförbundet kräver:

1 Att regeringen tillsätter en utredning i syfte att rensa i skolans lagar och styrdokument så att kraven på dokumentation reduceras till ett minimum. Till exempel bör antalet obligatoriska utvecklingssamtal minska till en gång per läsår och i övrigt ge läraren rätten att bedöma om fler är nödvändiga.

2 Att anmälningssystemet till Skol­inspektionen i ett första steg ändras, så att en anmälan alltid ska hanteras av huvudmannen först. Endast om anmälaren inte är nöjd får anmälningen därefter gå vidare till Skolinspektionen. I ett andra steg bör Skolinspektionens uppdrag ses över i grunden. Det uppdrag som i dag gäller är för snävt inriktat på kontroll och regelefterlevnad. Med en mer tillitsbaserad styrning kan myndigheten få i uppdrag att peka på goda exempel och ha en mer stödjande roll i relationen till huvudmännen. Då blir det också ändamålsenligt med en regionaliserad myndighetsstruktur.

3 Att samtliga skolhuvudmän ser över de lokala dokumentationskraven i syfte att ta bort sådant som inte återfinns i statens regelverk. Skärp ansvarsfördelningen mellan staten och huvudmännen så att ingen huvudman får ställa ytterligare krav på dokumentation än den som föreskrivs i lagar och andra statliga författningar.

För snart ett år sedan överlämnande Tillitsdelegationen sitt huvudbetänkande till regeringen. Delegationen konstaterar att styr- och ledningsformer för offentligt finansierad verksamhet från 1980-talet och framåt har medfört ökad styrning och kontroll, med följden att professionella yrkeskårer som exempelvis lärare fått mindre rådighet över sitt arbete.

Delegationen argumenterar – med starkt forskningsstöd – för mer eget handlingsutrymme för lärarkåren. Regeringen har inte redovisat hur eller om den tänker går vidare med delegationens slutsatser. Ett viktigt första steg borde vara att regeringen rensar upp i den osunda dokumentationsbördan. Det vi lärare behöver är mer tillit och mindre tvång så att vi kan lägga tiden på det som är det bästa för våra elever.