Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-25 12:16

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/domarnas-oavhangighet-bor-starkas-med-ett-domarrad/

DN Debatt

DN Debatt. ”Domarnas oavhängighet bör stärkas med ett domarråd”

Det bör vara domare som styr administrationen av domstolarna, inte tvärtom. Dessa domare bör representera hela domar­kåren och ha en god förankring i kåren, skriver artikelförfattarna.
Det bör vara domare som styr administrationen av domstolarna, inte tvärtom. Dessa domare bör representera hela domar­kåren och ha en god förankring i kåren, skriver artikelförfattarna. Foto: Henrik Montgomery/TT

DN DEBATT 8/2.

Sveriges Domareförbund: Höstens val i USA visar vikten av oberoende domare som kan stå emot påtryckningar från populister.

Den svenska domstolsadministrationen styrs av Domstolsverket som är en myndighet under regeringen. Det är en riskabel konstruktion. För att garantera oavhängigheten bör ett domarråd inrättas.

På olika ställen i vår omvärld ser vi exempel på hur demokratin och rättsstaten utmanas. Inte minst höstens val i USA visar vikten av oberoende domare som kan stå emot påtryckningar från populister. Även i flera europeiska länder är domarnas oavhängighet och därmed rättsstaten utsatt för allvarliga hot.

I bland annat Polen och Ungern har den politiska makten försökt, och försöker fortfarande, att underminera domarnas oberoende. Trots motstånd från domare som värnar sin oavhängig­het, har institutioner som skyddar denna oavhängighet delvis brutits ned. Detta har EU:s institutioner reagerat mot bland annat genom att införa en möjlighet att stoppa utbetalningar från EU:s budget till medlemsländer som inte respekterar rättsstatsprincipen.

I en demokrati och rättsstat finns opartiska och oavhängiga domare, som kan pröva enskilda medborgares rättig­heter mot staten och mot varandra. I Sverige arbetar en statlig utredning just nu med att hitta sätt att stärka domarnas oavhängighet.

I bland annat Polen och Ungern har den politiska makten försökt, och försöker fortfarande, att underminera domarnas oberoende. Trots motstånd från domare som värnar sin oavhängig­het, har institutioner som skyddar denna oavhängighet delvis brutits ned

I många rättsstater finns domarråd (judicial councils). Genom sådana råd styr domarna över domstolsadministrationen. Råden är oavhängiga gentemot de andra statsmakterna och består till största delen av domare, valda av landets domare. I domarråden finns också andra ledamöter, som representerar allmänheten och civilsamhället. Domarråden ska utgöra ett skydd för domarnas oavhängighet, så att inte den politiska makten kan påverka dömandet genom domstolsadministrationen.

I Sverige finns inget domarråd. I stället finns Domstolsverket. Detta verk har ansvar för domstolsadministrationen och är en myndighet under regeringen. Det är en riskabel konstruktion. Skyddet för rättsstaten och domarnas oavhängig­het är svagt. Domstolsverket bestämmer lön för nyutnämnda domare och domstolschefer och kan därigenom påverka individuella domares löner.

Verket kan indirekt styra domarnas möjlighet att fatta beslut genom sin makt att utforma de datasystem som används inom domstolarna. Vi har varit förskonade från otillbörlig påverkan i Sverige, men att risker finns är ett tillräckligt skäl för förändring.

Det bör vara domare som styr administrationen av domstolarna, inte tvärtom. Dessa domare bör representera hela domarkåren och ha en god förankring i domarkåren.

Riksdagen har uppmärksammat riskerna med Domstolsverkets ställning. En utredning, 2020 års grundlagskommitté, arbetar just nu med att analysera behovet av att stärka de svenska domstolarnas och domarnas oberoende på lång sikt. Domstolsverkets organisation, styrning och roll ska ses över. Kommittén ska utreda om en styrelse sammansatt huvudsakligen av domare ska inrättas för att leda Domstols­verket, eller om någon annan variant av domarråd kan vara aktuell.

Domareförbundet tycker att det är mycket bra och angeläget att Domstolsverkets roll ses över i grunden. Det bör vara domare som styr administrationen av domstolarna, inte tvärtom. Dessa domare bör representera hela domarkåren och ha en god förankring i domarkåren.

En bra utformning av den nya domstolsadministrationen kan uppnås genom en överenskommelse mellan regeringen och domstolarna. Det finns exempel på detta i England. Där slöt justitieministern och domarnas främsta representant en överenskommelse om hur administrationen av dom­stolarna ska fungera. Denna överenskommelse ses över med jämna mellanrum.

En sådan överenskommelse bör mynna ut i att det finns ett råd med en bred representation av främst domare, men även andra domstolsanställda, och representanter för allmänheten och civilsamhället. Det finns ett bra exempel på detta i Danmark. Där finns ett domarråd, Domstolsstyrelsen, med representanter för domstolar på alla nivåer, ordinarie domare och domare under utbildning, samt ledamöter som inte hör till domstolsväsendet.

Genom ett klokt utformat domarråd stärks skyddet för domarnas oavhängighet. Det blir svårare för den politiska makten att försöka under­minera domarnas oberoende. Rättsstaten står då på en fastare grund.

Alla domare ska vara lika oavhängiga i sitt dömande, oavsett om de är domstolschefer, vanliga domare eller domare under utbildning. För att markera detta är det viktigt att alla dessa typer av domare är med och styr över domstolsadministrationen. Det ska inte bara vara domstolschefer som sitter i rådet. De domare som sitter i rådet bör representera olika delar av domstolsväsendet och väljas av och bland aktiva domare.

Inget av detta hindrar att det i domarrådet också finns representanter för andra domstolsanställda än domare och för allmänheten och civilsamhället. Ledamöterna som inte tillhör domstolsväsendet är viktiga för att bevaka det allmänintresse som finns i ett effektivt och rättssäkert dömande.

Domarnas oavhängighet och opartiskhet syftar till att skydda den enskildes rätt till rättvis rättegång inom rimlig tid. Detta intresse är gemensamt för domarna och den rättssökande allmänheten. Genom ett klokt utformat domarråd stärks skyddet för domarnas oavhängighet. Det blir svårare för den politiska makten att försöka under­minera domarnas oberoende. Rättsstaten står då på en fastare grund.

Ämnen i artikeln

Populism
Demokrati
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt