Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-16 06:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/domstolarnas-resursbrist-kan-sanka-polissatsningen/

DN Debatt

DN Debatt. ”Domstolarnas resursbrist kan sänka polissatsningen”

Den hittillsvarande målökningen och den ökade komplexiteten av brottmålen har inte lett till annat än mycket begränsade anslagsökningar för domstolarna, skriver de fyra domstolscheferna. Foto: Henrik Montgomery/TT

DN DEBATT 18/6. Den hittillsvarande målökningen och den ökade komplexiteten av brottmålen har inte lett till annat än mycket begränsade anslagsökningar för domstolarna. Det kan leda till att de stora satsningar på främst polisen, men även på åklagarna, går till spillo på grund av resursbrist i domstolarna, skriver domstolscheferna vid fyra av de största tingsrätterna.

Sveriges domstolar befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge vilket gör oss djupt bekymrade. Vi är nu tvungna att genom­föra budgetneddragningar som får stora konsekvenser för vår verksamhet. Undertecknade är domstolschefer för fyra av Sveriges största tingsrätter och våra domstolar bedriver en omfattande verksamhet av väsentlig betydelse för lagföring och brottsprevention bland annat gällande grov brottslighet.

Förutom att hantera grova brottmål omfattar vår verksamhet också ett stort antal brottmål som rör lindrigare brott och så kallad vardagsbrottslighet. Vi avgör dessutom varje år ett stort antal tvistemål inklusive familjemål.

Vi ser med stor oro på den utveckling som nu sker när det gäller de ekonomiska förutsättningarna för oss att bedriva en effektiv och rättssäker verksamhet.

Brottmål som rör mindre allvarliga brott och familjemål, till exempel mål om vårdnad och umgänge med barn, kommer inte att kunna avgöras inom en rimlig tid vilket riskerar att få stora negativa konsekvenser för de inblandade parterna.

Om domstolarna inte tillförs ytterligare resurser kommer våra domstolar bland annat att stå inför följande utmaningar:

1 Undanträngningseffekter. Under de senaste åren har olika samhällsförändringar gett domstolarna nya förutsättningar och nya utmaningar vilket märks tydligt i vår verksamhet. Den grova organiserade brottsligheten och gängskjutningarna har ökat. Brottmålen i domstolarna tenderar att bli mer komplexa och rättegångarna blir allt längre vilket innebär att handläggningen drar ut på tiden för de inblandade personerna.

Det mycket stora antalet brottmål med häktade personer innebär att vi fram­över kommer att behöva lägga en stor andel av våra resurser på att avgöra målen inom de tidsfrister som uppställs i lagstiftningen och lägga andra mål åt sidan. Målen har blivit alltmer omfattande och tidskrävande. I många av våra domstolar har de dessutom ökat i antal.

Med bristande resurser kommer det att uppstå undanträngningseffekter för andra typer av mål när vi behöver styra om en stor del av resurserna till att hantera ett stort antal mål med frihetsberövade personer. Brottmål som rör mindre allvarliga brott och familjemål, till exempel mål om vårdnad och umgänge med barn, kommer inte att kunna avgöras inom en rimlig tid vilket riskerar att få stora negativa konsekvenser för de inblandade parterna. 

Inte minst gäller detta för brottmål där brottsoffer kommer tvingas att vänta på att bli kallade till rättegångar och få sina skadeståndskrav rättsligt prövade. Det svåra budgetläget innebär att det inte finns tillräckligt med personella resurser för att kunna bedriva en effektiv verksamhet som innebär att medborgarna får de efterfrågade avgörandena inom en rimlig tid.

2 Bristande säkerhet. Domstolar avgör ett mycket stort antal mål varje år. En viktig förutsättning för våra domstolar är att parterna i olika mål känner sig trygga när de besöker oss. Det är dessutom en viktig förutsättning för vår verksamhet att vi som arbetsgivare kan erbjuda våra medarbetare en trygg och säker arbetsmiljö.

Av dessa anledningar har många domstolar en permanent säkerhetskontroll för att förhindra att till exempel olika vapen och narkotika förs in i domstolarnas lokaler. Kraven på säkerheten i domstolarna ökar i takt med att brottmålen blir allt grövre och mer omfattande. Inte sällan är det ett stort antal inblandade parter och besökare som närvarar vid rättegångarna.

För att kunna upprätthålla en fullgod säkerhetsnivå, men också för att kunna bedriva preventivt säkerhetsarbete, krävs det att det finns tillräckliga resurser för säkerhetsarbetet. Att göra avkall på säkerheten riskerar att leda till att förtroendet för domstolarna minskar och att säkerheten äventyras vilket vore mycket bekymmersamt.

3 Försämrat bevisläge. En process som tar lång tid innebär att åtalade, målsäganden och vittnen får svårare att minnas vad de varit med om. Bevisning är många gånger en färskvara och det finns många exempel på att bevisläget avsevärt försämrats när lång tid förflutit från det att ett brott inträffat tills rättsprocessen avslutats. En lång väntan på en rättegång leder också till stort mänskligt lidande för de inblandade parterna. Om domstolarna inte får tillräckliga resurser riskerar kvaliteten på bevisningen i domstol att försämras.

4 Minskade möjligheter för utvecklingsarbete. Domstolarna arbetar intensivt med att på olika sätt effektivisera verksamheten. Inom Sveriges domstolar har tre domstolar, bland annat Solna tingsrätt, sedan 2018 bedrivit ett projekt om snabbare lagföring. I korthet innebär projektet att det genom en samverkan mellan ett stort antal myndigheter skapats en modell för att på ett snabbt och effektivt sätt lagföra till exempel rattfyllerier, ringa stölder och andra brott som är förhållandevis enkla att utreda. Projektet har hittills varit framgångsrikt och kommer inom kort att spridas till fler domstolar.

När budgetläget nu försämrats kommer domstolarnas kärnverksamhet värnas, det vill säga den dömande verksamheten. Möjligheten att utveckla verksamheten och delta i utvecklingsarbete som nämns ovan försämras när omprio­riteringar behöver ske för att fokusera på den dömande verksamheten.

5 Ytterligare utmaningar. Från såväl riksdag som regering finns en rad exempel på initiativ som syftar till att öka tryggheten i samhället genom att till exempel utöka det kriminaliserade området, införa strängare straff, kräva snabbare och effektivare lagföring. Från politiskt håll har inriktningen varit tydlig när det gäller att satsningar ska göras för att komma tillrätta med grov organiserad brottslighet, gängkriminalitet, ungdomsbrottslighet samtidigt som lagändringar införts som innebär skärpta påföljder viss typ av grov brottslighet som till exempel grovt vapenbrott.

En logisk följd av dessa prioriteringar har varit att polis och åklagare tillförts betydande medel. Målinflödet av grova brottmål till domstolarna har ökat och som nämnts har målen blivit alltmer omfattande och komplexa. Vi ser framför oss att den här trenden består.

Den hittillsvarande målökningen och den ökade komplexiteten av brott­målen har inte lett till annat än mycket begränsade anslagsökningar för domstolarna. Vi befarar att detta kommer att leda till olyckliga konsekvenser inom rättsväsendet om det inte finns en budgetmässig balans mellan domstolar, åklagare, polis och kriminalvård.

Om det inte finns en balans blir konsekvensen att medborgarna riskerar att inte få tillgång till den rättvisa de har rätt att kräva. Vi ser en uppenbar risk att de mycket stora satsningar som gjorts på vissa myndigheter, främst polisen men även på åklagarna, riskerar att gå till spillo på grund av resursbrist i domstolarna.