Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-21 03:05 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/effektivt-att-ge-bistand-som-ett-stod-till-landets-budget/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Effektivt att ge bistånd som ett stöd till landets budget”

Budgetstöd leder också till minskad spädbarnsdödlighet, liksom till att fler går i skola och har rent vatten, skriver artikelförfattaren.
Budgetstöd leder också till minskad spädbarnsdödlighet, liksom till att fler går i skola och har rent vatten, skriver artikelförfattaren. Foto: Fredrik Sandberg/TT

DN DEBATT 15/10. Den form av bistånd som mottagarlandet kan använda fritt har nästan försvunnit. Frågan är varför. Min utvärdering visar att budgetstöd har varit ett mycket effektivt instrument för att bekämpa fattigdom. Resultaten är slående. Däremot finns inga belägg för att budgetstöd har ökat korruptionen, som kritikerna varnat för, skriver forskaren Geske Dijkstra.

När millennieutvecklingsmålen antogs 1999 väckte det ett förnyat intresse för frågan om biståndets effektivitet. Både givare och mottagare var överens om att mottagarländerna skulle ha ett större ”ägarskap” i biståndsinsatserna, att mer bistånd skulle kanaliseras genom de mottagande ländernas budgetar och att givarna skulle harmonisera sina biståndsförfaranden.

Eftersom budgetstöd inte är öronmärkt, utan går direkt till de mottagande ländernas nationella regeringar, ansågs det vara det bästa instrumentet för att förverkliga dessa principer, och därmed också för att göra biståndet mer effektivt. Den här biståndsformen är vanligtvis kopplad till en dialog med regeringen i mottagarlandet om rikt­linjer och policy.

I många länder har även offentliga tillsynsinstitutioner som högre revisionsorgan stärkts. Det har resulterat i att mer korruption upptäckts, både i antal och sett till omfattning – även om detta oftast (ännu) inte har inneburit att förövarna åtalas och straffas.

Vid början av 2000-talet började många givarländer, särskilt mer progressiva givare som de nordiska länderna, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Österrike, Schweiz och EU, att ge budgetstöd i stor skala.

Samfinansieringsavtal om budgetstöd undertecknades med många utvecklingsländer.

Men från och med år 2008 minskade flödena med budgetstöd i flera länder. Samma sak inträffade i Sverige och botten nåddes 2016 och 2017, då flödet av allmänt budgetstöd var i det närmaste noll.

Kritiken som funnits med redan från början har varit att budgetstöd skulle leda till sämre statsförvaltning och ökad korruption.

I likhet med flera andra givare har Sverige fortsatt med ett visst budgetstöd i form av sektorbudgetstöd. Inte heller i detta fall är resurserna öronmärkta, men policydialogen är inriktad på en särskild sektor.

I min rapport ”Budget Support, Poverty and Corruption: A review of the Evidence”, som publiceras i dag av Expertgruppen för biståndsanalys, undersöks om de minskande budgetstödvolymerna kan förklaras av att biståndsformen inte varit effektiv, eller om den haft de negativa effekter som kritiker befarat.

Målet med budgetstödet var en effektivare fattigdomsbekämpning utifrån principerna om ägarskap, användning av ländernas egna system och harmonisering mellan givarna. En första slutsats i rapporten är att även om de två sistnämnda principerna har följts så har detta skett i mycket lägre grad vad gäller ägarskap. Givare började alltmer använda budgetstödet för att försöka ändra (förbättra) mottagarens policyer, särskilt den politiska offentliga styrningen i mottagarlandet.

Min rapport utvärderar hur effektivt budgetstödet varit, både utifrån det ursprungliga målet, fattigdomsbekämpning, och utifrån det tillkomna målet om en god förvaltning och styrning. I rapporten används alla tillgängliga faktaunderlag från akademisk litteratur, tidigare utvärderingar och syntesstudier.

Resultaten är slående. Budgetstöd har varit ett mycket effektivt instrument för att bekämpa fattigdom.

Budgetstödet har lett till fler klassrum, bättre läkemedelstillgänglighet och mer personal inom utbildning och hälso- och sjukvård.

Än viktigare är att budgetstödet har bidragit till att fler går i skolan, att jämställdheten har ökat vad gäller tillgång till grundskoleutbildning och att tillgången till hälso- och sjukvård, samt vatten och sanitet har förbättrats.

I många länder har man även noterat förbättringar vad gäller immuniseringsnivåer, nivåer för spädbarns-, barna- och mödradödlighet samt andelen elever som slutför grundskolan.

Givarnas försök att förbättra policyer, politisk förvaltning eller respekten för mänskliga rättigheter har å andra sidan varit mindre framgångsrika.

Dessa krav har ofta varit oförenliga med mottagarlandets regerings strategiska eller politiska intressen och har på sin höjd resulterat i kosmetiska förändringar. Det finns dock ett viktigt undantag, nämligen området för offentlig ekonomisk förvaltning och offentlig ansvarsskyldighet.

Kombinationen av budgetstödresurser, policydialog och tekniskt bistånd har lett till förbättringar i systemen för offentlig finansiell styrning och till förbättringar både vad gäller budgetinsyn och budgetgenomförande. I många länder har även offentliga tillsynsinstitutioner som högre revisionsorgan stärkts. Det har resulterat i att mer korruption upptäckts, både i antal och sett till omfattning – även om detta oftast (ännu) inte har inneburit att förövarna åtalas och straffas.

Det finns inga belägg för att budgetstöd har ökat korruptionen, som kritikerna varnat för.

Slutsatsen i min rapport är att de minskade budgetstödvolymerna sedan 2008 inte kan förklaras med att denna form av bistånd inte är effektiv.

Budgetstöd har tvärtom tydligt lett till minskad fattigdom. Budgetstödets andra mål, en förändrad politisk förvaltning, har kommit att prioriteras vilket har medfört att budgetstöd har dragits in, både tillfälligt och definitivt, vilket därmed har minskat instrumentets effektivitet vad gäller fattigdomsbekämpning.

Prioriteringen av en förändrad politisk förvaltning beror främst på nationella ekonomiska och politiska faktorer i givarländerna, till exempel den ekonomiska krisen 2008–2009 som resulterade i en mer kritisk hållning mot utvecklingssamarbete i allmänhet och mot instrument som budgetstöd i synnerhet.

Med tanke på de positiva resultaten från min utvärdering av budgetstöd som biståndsform innehåller min rapport följande rekommendationer:

• Öka budgetstödsvolymerna till länder där givaren har ett grundläggande förtroende för policyer och förvaltning.

Återgå till det ursprungliga målet med budgetstöd, fattigdomsbekämpning. Detta innebär att givare bör använda andra kanaler för att föra en dialog om politisk demokrati eller mänskliga rättigheter.

Förläng de positiva effekterna på offentlig ekonomisk förvaltning och offentlig ansvarsskyldighet genom att låta den policydialog som åtföljer budgetstödet syfta till att förbättra institutioner inom dessa områden.

Överväg ett sektorbudgetstöd om ett allmänt budgetstöd är alltför politiskt känsligt i givarländerna, eller om risken med att använda det för att främja den politiska förvaltningen är för hög.

Bakgrund.Rapporten och EBA

EBA-rapporten ”Budget Support, Poverty and Corruption: A review of the Evidence” släpps 15/10, vid ett seminarium på Medelhavsmuseet i Stockholm.

Samtidigt publiceras underlagsrapporten ”The Rise and Fall of Budget Support in Swedish Development”, om budgetstöd som biståndsform i Sverige, av Karl-Anders Larsson.

Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) är en statlig kommitté som utvärderar och analyserar svenskt bistånd för att det ska kunna utvecklas och förbättras.

DN Debatt.15 oktober 2018

Debattartikel

Geske Dijkstra, professor i Governance and Global Development vid Erasmus University Rotterdam, Nederländerna:
”Effektivt att ge bistånd som ett stöd till landets budget”

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.