Astra Zeneca är i dag den sista sammanhållande noden i en tidigare blomstrande svensk läkemedelsindustri med både forskning och produktion. Möjligen bevittnar vi nu sista akten i utfasningen av denna kunskaps- och forskningsintensiva industri som tidigare ansetts vara en svensk framtidsbransch.
Betydelsen av en nedmontering av Astra Zenecas forskning i Sverige kan knappast överskattas. De långsiktiga förutsättningarna för inte endast läkemedelsindustri utan också för hela biotekniksektorn och andra näraliggande branscher i Sverige påverkas markant av hur och i vilken omfattning Astra Zeneca finns kvar i Sverige. Genom sina forskningssamarbeten och nätverk, liksom sin betydelse för rekrytering av utexaminerade forskare, spelar Astra Zeneca en avgörande roll för utvecklingen av hälso- och sjukvårdsforskningen i landet.
I en mycket ingående analys av Astra Zeneca (”Multinationals in the knowledge economy. A case study of Astra Zeneca in Sweden”, 2008) framkom bland annat följande:
• Astra Zeneca står för över 80 procent av Sveriges totala export av läkemedel och omkring 5 procent av totalt exportvärde. Det är också en av de branscher som har de absolut högsta nettoexporttalen.
• Astra Zenecas forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) i Sverige generar dessutom ungefär en fjärdedel av totala exportintäkter i form av royalties och licensintäkter, cirka 10 miljarder kronor.
• Astra Zeneca svarar för cirka 15 procent av industrins totala forskningssatsningar.
• Astra Zenecas FoU-enheter svarar för cirka 20 procent av det totala antalet disputerade som är sysselsatta i privat FoU-verksamhet i Sverige.
• Astra Zeneca sysselsätter forskare i Sverige på ungefär samma nivå som KTH eller Karolinska institutet.
Listan kan göras betydligt längre. Rapporten visade också att Astra Zenecas finansiering av forskning och utbildning vid svenska universitet, högskolor och institut uppgår till omkring två tredjedelar av forskningsvolymen på en representativ regional högskola. En icke alltför djärv gissning är att den finansieringen och dessa samarbeten kommer att minska radikalt när forskning avvecklas i Sverige och det därmed saknas samarbetspartner inom företaget.
Storleksordningen på ovanstående siffror illustrerar tydligt Astra Zenecas strategiskt viktiga roll i Sveriges innovationssystem. Företaget är dels finansiär och samarbetspartner med universitet, högskolor och så kallade forskningsbolag, dels den dominerande mottagaren av utexaminerade forskare på läkemedelsområdet.
Forskning visar att förekomsten av stora FoU-intensiva företag, så kallade ankarföretag, bidrar till att kompetens och kunskaper som annars inte efterfrågats och utvecklats faktiskt blir tillgängliga i de lokala ekonomier där de är lokaliserade. Likaså pekar internationell forskning på att företag som Astra Zeneca spelar en viktig roll som ”inkubatorer” för nya företag som sedan knoppas av. Dessa är ofta mer framgångsrika än andra nyetableringar och stärker branschens utveckling. Sådana avknoppningsprocesser ligger ofta bakom framväxten och uthålligheten i kända kluster som till exempel Silicon Valley i USA.
Det är viktigt att komma ihåg att Sveriges starka nyckeltal som kunskaps- och forskningsnation till stor del beror på att den absoluta majoriteten av landets privata FoU-investeringar sker i ett fåtal multinationella koncerner. Vad händer om ytterligare fyra eller fem stora, forskningsintensiva och högförädlande företag väljer att omlokalisera viktiga verksamheter till andra länder? Bolag strukturerar löpande om sin verksamhet men var deras verksamheter förläggs styrs också av de förutsättningar som den ekonomiska politiken skapar.
Strategiska beslut om FoU hos dessa stora företag som verkar i en global konkurrens kan få mycket stora konsekvenser för ett litet land som Sverige. Företag är i regel betydligt bättre informerade om förutsättningarna i andra länder än våra beslutsfattande politiker. Sverige måste utvecklas till en attraktiv nod i en global ekonomi där lokaliseringsmönster är alltmer föränderliga och allt snabbare. För att behålla sin position som en ledande kunskaps- och forskningsnation måste Sverige utvecklas till en ”sticky place in a slippery slope”. Detta ställer självklart krav på utformningen av svensk politik. Utvecklingen understryker vikten av att – precis som hävdades i Globaliseringsrådet – ha en beredskap för en hårdnande och global konkurrens om investeringar, talang och företagslokaliseringar som omfattar allt fler länder.
Åtgärder för att stärka Sveriges attraktivitet för kunskapsintensiv verksamhet måste innefatta flera områden som utbildning, forskning, arbetsmarknad, förutsättningar för näringsliv och ägande. Besluten tas allt längre bort från Sverige. Entreprenörskapsforums förslag om ett innovationspolitiskt ramverk – motsvarande det finanspolitiska ramverket – är ett steg i den riktningen för att skapa långsiktiga förutsättningar för forskning, innovation och företagande. En starkare kunskaps- och forskningsbas måste kombineras med välutvecklade kanaler till existerande, växande och nya företag som väljer att stanna kvar och utvecklas i Sverige.
Varför har det varit så tidsödande och krångligt med expertskatt i Sverige? Varför faller Sverige tillbaka som forskningsnation? Varför skiftas det svenska ägande ut i så hög omfattning? Övergripande måste regeringen utforma en offensiv näringspolitik som inte utgår från enbart statsfinansiella och fiskala hänsyn. Det är hög tid att sätta innovation, entreprenörskap och kunskapsdriven tillväxt i fokus för den ekonomiska politiken.
Pontus Braunerhjelm, vd Entreprenörskapsforum och professor KTH
Martin Andersson, professor Circle, Lunds universitet
