Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-09-29 12:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/efter-atta-forlorade-ar-vill-vi-ge-polisen-en-rivstart/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Efter åtta förlorade år vill vi ge Polisen en rivstart”

Om polisen ska ha en chans att skydda laglydiga medborgare krävs inte bara nya verktyg utan också en ny regering, skriver Ulf Kristersson.
Foto: Alexander Mahmoud

NÄTEXTRA DN DEBATT 1/9.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson: Den socialdemokratiska regeringen har misslyckats med att bekämpa grov kriminalitet. Nu behövs ett stort reformarbete som ger Polisen helt nya förutsättningar. Vi vill öka polistätheten till EU-nivå, men också minska den vildvuxna floran av arbetsuppgifter och snabba på de kriminaltekniska analyserna.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
VAL 22

Medan rekryteringen till gängen ökar år för år, har allt fler duktiga och erfarna poliser valt att hoppa av sitt yrke. Bara sedan 2015 har dåliga förutsättningar att göra jobbet lett till att 2 500 poliser har sökt sig från polisyrket.

Personer inom myndigheten vittnar om att utredningen av grova brott inte har fungerat så här dåligt på 20 år. Den andel av polisens ärenden som bedöms ha en chans att leda till fällande dom – och som därför går vidare till åklagare – har minskat med nästan 30 procent sedan den socialdemokratiska regeringen tillträdde 2014. Jämför man med Norge och Danmark så är läget katastrofalt i Sverige.

Men det här är ingen slump. Justitieminister Morgan Johansson (S) har under hela sin regeringsperiod varit betydligt mer intresserad av att bekämpa politiska motståndare på Twitter, än av att bekämpa grov kriminalitet. Han har systematiskt låtit bli att ge Polisen de ekonomiska, organisationsmässiga och lagstiftningsmässiga förutsättningar som krävs för att kunna bekämpa dessa grova brott.

För att säkra rekryteringen krävs förbättringar av polisers villkor i form av höjda löner och betald utbildning.

På vår sida av politiken är vi naturligtvis inte överens om allt. Men vi är överens om att tryggheten och säkerheten är statens främsta uppgift. En regering som jag leder efter valet kommer att fokusera på att poliserna är för få, och att polisens uppgifter är alldeles för spretiga.

Under en ny regerings första 100 dagar kommer vi påbörja arbetet med att rusta Polisen så att den kan lyckas bättre med sitt viktiga arbete. Det handlar om ett stort reformarbete med tydliga mål:

1. Fler poliser. Sverige har i dag Europas grövsta våldsbrottslighet samtidigt som vi ligger långt under snittet i polistäthet. Sverige har lika låg polistäthet nu som vi hade för tio år sedan – långt under det europeiska snittet och trots att den grova brottsligheten har eskalerat under samma tidsperiod.

Moderaterna vill att Sverige ska ha minst samma polistäthet som genomsnittet i EU, vilket innebär 10 000 fler poliser till 2028. För att säkra rekryteringen krävs förbättringar av polisers villkor i form av höjda löner och betald utbildning.

2. Poliser ska utföra riktigt polisarbete. Polisen har i dag en vildvuxen flora arbetsuppgifter. Det fick många svenskar som behövde ett pass före sommaren erfara. Att flytta resurser för att få passhanteringen att fungera var helt nödvändigt, men innebar också att andra, livsnödvändiga kärnuppgifter fick stå tillbaka.

Vi vill att polisen ska fokusera på sitt huvuduppdrag: att bekämpa, utreda och förebygga brott. Andra aktörer bör ta över sidoverksamheterna. Passhanteringen kan till exempel tas över av Skatteverket, transportverksamheten kan i än högre utsträckning skötas av Kriminalvården och polisens delgivningsverksamhet kan tas över av Kronofogden. Hittegodshanteringen kan tas över av kommunerna, alternativt läggas ut på entreprenad, och såväl hanteringen av felparkeringsavgifter som många tillståndsärenden som i dag sköts av polisen kan tas över av kommunerna. Låt en polis vara polis!

3. Definiera polisens uppdrag. I dag finns det inga politiskt satta kvantitativa eller kvalitativa mål för polisens verksamhet. Det innebär att det är nästan omöjligt att utvärdera om polisen sammantaget löser sin uppgift på ett bra sätt. Vi vill också att Polismyndigheten ska ha lokala verksamhetsplaner där motsvarande mål kan ställas upp. På det sättet kan ansvar utkrävas också av lokala och regionala polischefer.

4. Stärka styrningen av polisen. Polismyndigheten är en av Sveriges största och viktigaste myndigheter, och den har ansvar för landets inre säkerhet. Detta talar för att regeringen, genom regleringsbrev och instruktioner, bör ta ett fastare grepp om polisens organisation än i dag. Till exempel vill vi att huvuddragen i polisens regionala och lokala organisation ska beslutas av regeringen.

5. Stärka den kriminaltekniska undersökningsverksamheten. I många år har Nationellt forensiskt centrum (NFC) varit en flaskhals. Det har till och med förekommit att misstänkta har blivit släppta ur häktet för att den kriminaltekniska analysen dragit ut på tiden. Erfarenheter från USA har visat att ett effektivt sätt att korta handläggningstiderna för kriminaltekniska undersökningar är att decentralisera verksamheten. Med andra ord att föra den närmare där brotten begås och där brottsutredningarna bedrivs.

När NFC bildades 2015 ledde det till att antalet kriminaltekniska laboratorier minskade från 24 till 8. Detta har bidragit till dagens långa handläggningstider. Vi vill, i dialog med myndigheten, återinrätta flera av de nedlagda lokala laboratorierna.

6. Stärka kriminalunderrättelsetjänsten med stöd av FRA. Den grova brottsligheten blir alltmer organiserad. I vissa avseenden börjar gängen få alltmer karaktär av inhemsk terrorism. Det kräver ett nytt tänkande kring bland annat hemliga tvångsmedel och kriminalunderrättelseverksamhet.

Försvarets Radioanstalt (FRA) bedriver i dag signalspaning i huvudsak för säkerhetspolitiska ändamål. Vi anser att en utredning bör få i uppdrag att överväga i vilken utsträckning FRA:s signalspaning också kan inriktas på grov organiserad brottslighet. Ett kärnvärde i ett sådant arbete skulle vara att värna en rimlig balans mellan integritet och effektivitet.

Slutsatsen efter åtta förlorade år är uppenbar: nu krävs riktig förändring. Och förändring är också möjlig! Om polisen ska ha en chans att skydda laglydiga medborgare från dödsskjutningar, våldtäkter, sprängningar och förnedringsrån, krävs inte bara nya verktyg och en helt ny kriminalpolitik. Då krävs också en ny regering som vet vad den vill och kan samla sig till att fatta beslut.

Ämnen i artikeln

Val 2022
Polisen
Gängvåld

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt