Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-24 04:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/ekologiskt-jordbruk-en-nyckel-for-klimatet/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Ekologiskt jordbruk en nyckel för klimatet”

REPLIK DN DEBATT 4/10.

Anders Kumlander, ordförande i Vidarstiftelsen: Utveckla ett regelverk som gör ekologiskt kretsloppsjordbruk lönsamt för jordbrukare.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

I måndagens DN Debatt-artikel med krav på en tvärpolitisk klimatallians nämns jordbrukets roll i klimatomställningen bara i en bisats. I själva verket är odlingsmarkerna en nyckel i klimatfrågan. Sverige har skrivit under den del av Parisavtalet som handlar om jordbruket och det så kallade 4-promillemålet, men våra politiker agerar som om avtalet inte existerar.

Naturens förmåga att binda kol ger oss ramarna för hur mycket tärande verksamhet vår planet tål. Tydligt är att radikala förändringar är nödvändiga.

I jordarna finns mer kol bundet än i all växtlighet och i atmosfären tillsammans. Gröna växter kan genom fotosyntesen återställa balansen mellan det kol vi släpper ut genom förbränning och det kol vi långsiktigt kan binda i växtlighet och mark.

Mull, markens organiska substans, består till mer än hälften av kol. Ambitionen med 4-promilleinitiativet är att öka mängden inlagrad kol i världens jordar med så mycket per år. Enligt beräkningar finns globalt cirka 1 500-2 400 miljarder ton kol bundet i världens jordar, i all växtlighet 350–550 miljarder ton och i atmosfären 830 miljarder ton kol.

Genom människans påverkan ökar i dag atmosfärens kolhalt med i storleksordningen 4 miljarder ton per år, det vill säga närmare 5 promille. Detta är problemet vi har att hantera. Vi behöver ett ekologiskt kretsloppsjordbruk utan mineralgödsel, importerade fodermedel och bekämpningsmedel där kväveförsörjning baseras på vallar med kvävesamlande växter.

Gödsel och grödor ingår i ett kretslopp. Gårdarna har inte mer djur än de kan föda med eget foder eller genom en ekologisk samverkan mellan gårdar med utbyte av foder och gödsel. Flera olika grödor odlas i växelbruk och utarmande monokulturer utesluts.

Gräs och klöver odlas i fleråriga vallar, som binder kol och bygger upp mullhalten. Studier visar på 50 procent större biologisk mångfald i ekologisk odling jämfört med konventionell.

Vallodling med gräs och baljväxter i växtföljd på all åkermark och kretslopp med både växtodling och djurhållning i jordbruket skulle innebära en massiv ökning av den organiska substansen och kolinlagringen i marken. Därmed skapas kolsänka.

Det är avgörande att 4 promilles ökad kolinlagring systematiskt förverkligas genom ändrade jordbruksmetoder över hela världen. Det är direkt genomförbart och varje land och varje plats på jorden har möjlighet att lokalt öka mull- och kolhalten i odlingsjorden anpassad till de lokala förutsättningarna.

Långliggande försök med ekologiskt kretsloppsjordbruk har genomförts av docent Artur Granstedt på den biodynamiska försöksgården Skilleby i Sörmland.  Kolhalten ökade här med 7 promille, eller 400 kilo kol per hektar och år i matjorden. Det är nästan dubbelt så mycket som 4-promillemålet. Motsvarande resultat finns från andra försöksplatser i Sverige och andra länder.

En ökning av mullförrådet på all världens åkermark på cirka 1,5 miljarder hektar räcker inte för att stoppa hela den globala uppvärmningen. En global omställning av såväl jordbruk som skogsbruk och övrig markanvändning måste kombineras med övriga åtgärder vad gäller minskad klimatbelastande konsumtion.

Uppgiften nu är att utveckla ett regelverk och åtgärder som befrämjar och gör ekologiskt kretsloppsjordbruk lönsamt för den enskilde jordbrukaren och på det sättet på riktigt bidra till att återställa balansen i klimatet.

Ämnen i artikeln

Jordbruk
Klimatet

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt