Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Ekologiskt jordbruk har aldrig varit bättre för miljön”

Huvudfåran inom svenskt jordbruk har utmärkta förutsättningar att fortsätta utvecklas till ett både miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart jordbruk, skriver debattörerna.
Huvudfåran inom svenskt jordbruk har utmärkta förutsättningar att fortsätta utvecklas till ett både miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart jordbruk, skriver debattörerna. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Ny rapport från Livsmedelsverket. Det är dags att fasa ut de statliga subventionerna till det ekologiska jordbruket och att ta fram en ny, vetenskapsbaserad miljömärkning för svenska jordbruksprodukter, skriver Torbjörn Fagerström, professor emeritus i teoretisk ekologi, och Jens Sundström, docent i växtfysiologi.

Trenden att köpa ekologiskt odlade livsmedel består, samtidigt som forskare brukar påpeka att de påstådda miljö- eller hälsofördelarna knappast kan beläggas vetenskapligt. Många lever med den konflikten – mellan viljan att göra rätt och osäkerheten om hur man ska bete sig för att faktiskt göra rätt. Tidigare i år föreläste vi för inköpsansvariga på landets storkök – från skolor, vårdhem, sjukhus – och såg tydligt vilka svårigheter de ställs inför när de ska försöka navigera mellan politiska direktiv om att välja ekologiskt, krav på att upphandla billigast möjliga råvaror och önskan att agera på ett miljömässigt ansvarsfullt sätt.

Men strax före midsommar släppte Livsmedelsverket (SLV) en rapport (nr 2, 2016) som borde kunna lösa det dilemmat. Där presenteras en detaljerad och omfattande jämförelse av det ekologiska och det konventionella jordbrukets miljönytta, sammanställd utifrån ett stort antal vetenskapliga studier inom och utom Sverige. Redan tidigare har SLV klargjort att det inte entydigt finns några hälsomässiga skäl till att välja eko. Den nya rapporten visar att det inte heller är motiverat att anta att det ekologiska jordbruket per definition är synonymt med ett miljövänligt jordbruk.

 

Egentligen är det lite nedsättande att kalla detta jordbruk för ”konventionellt” – det förtjänar snarare epitetet ”vetenskapsbaserat”.

 

Vi noterar att SLV:s rapport inte har rönt den uppmärksamhet som vi tycker att den förtjänar. Studien, som är en kunskapsöversikt som SLV beställt, bygger på så kallad livscykelanalys, det vill säga miljökonsekvenserna beräknas för hela produktionskedjan – ”från vaggan till graven”. Om vi tar energiåtgång som exempel, beräknar man alltså den totala energiåtgången för att producera en råvara – till exempel ett kilo nötkött – i form av drivmedel till traktorer, drivmedel för transport av förnödenheter till gården, energiförbrukning vid tillverkning av konstgödsel, etcetera.

I tabellen presenteras miljöeffekterna av att producera ett kilo av en produkt:

Foto:

Författarna konstaterar: ”Sammanfattningsvis [går det] inte att säga att det ena produktionssystemet är överlägset det andra ur miljösynpunkt för någon livsmedelsgrupp, då man jämför i relation till kg produkt. Det beror på att resultaten från olika studier pekar åt olika håll för enskilda miljöaspekter, eller att resultatet för olika miljöaspekter pekar åt olika håll för samma livsmedelsgrupp. Det kan också bero på att de båda systemen presterar likvärdigt.”

Man kan ju bryta denna lakoniska slutsats mot storleken på de extra penningströmmar som går till det ekologiska jordbruket; siffrorna är uppskattade och gäller enbart Sverige; på EU-nivå uppskattar vi att det offentliga stödet uppgår till 15 miljarder kronor):

Statliga subventioner till det ekologiska jordbruket: 600 miljoner kronor per år.

Merkostnad för offentliga sektorns inköp av ekomat: 270–310 miljoner kronor per år.

Merkostnad för konsumenternas inköp av ekomat: 1 750–2 000 miljoner kronor per år.

Det är uppenbart att Livsmedelsverkets rapport går stick i stäv med den allmänna uppfattningen att eko är synonymt med miljövänligt. Den uppfattningen bygger på en illusion som skapats och effektivt hålls vid liv av ekojordbrukets förespråkare, till den grad att det påverkar både innehållet i grundskolans läromedel och kommunernas och landstingens upphandlingsregler.

Illusionen har tre komponenter. Först kidnappar man begreppet ekologi från naturvetenskapen och laddar det med positiva värden så att miljöengagerade konsumenter likställer ekologiskt jordbruk med miljövänligt. Sedan sjösätter man ett antal regler för hur jordbruk ska bedrivas på detta påstått mer miljövänliga och hållbara sätt, regler som generellt sett leder till dyrare produktion och därmed högre priser, men som samtidigt särskiljer det från övrigt jordbruk. Slutligen övertygar man det politiska systemet om att det ekologiska jordbruket ska bli positivt särbehandlat.

Vi tycker att det nu är dags att dra ett antal skarpa slutsatser som bryter denna särbehandling. Det är till exempel dags att fasa ut de statliga subventionerna till det ekologiska jordbruket. Likaså bör nog kommunerna ta sig en funderare på om kommuninvånarnas skattepengar verkligen ska användas till att bekosta merkostnaden för att upphandla ekologiska produkter. Högtflygande ambitioner om ”100 procent ekologiskt” som vissa kommuner stoltserar med är definitivt bortom all reson.

Ur ett miljöperspektiv är det hög tid att börja utveckla kriterier på ett hållbart och miljövänligt jordbruk som är användbara, trovärdiga och som – vilket är det allra viktigaste – gäller för hela jordbruket. Det är alltså dags att punktera ekorörelsens självpåtagna rätt att på oklara grunder fastslå, a priori, att det ekologiska jordbrukets metoder är mer hållbara än andra. Det är inte så, och det har aldrig varit så, vilket i  varje fall forskarvärlden har vetat (och påpekat) länge.

I stället behövs mätbara, vetenskapligt baserade kriterier på miljömässig hållbarhet, i termer av vilka negativa miljöeffekter som är tolerabla, respektive vilka positiva som är eftersträvansvärda. Då kommer jordbruket naturligen att utnyttja bästa tillgängliga teknik och kunskap för att nå de målen, oavsett om det är metoder som det ekologiska jordbruket godkänner eller inte, och den i grunden konstlade och kontraproduktiva gränsdragningen mellan ekologiskt och konventionellt jordbruk kommer att suddas ut. Oskicket att öronmärka forskningspengar till det ekologiska jordbruket faller då på eget grepp och kommer att upphöra – som en ren bonus.

Både i Sverige och på EU-nivå pågår ett omfattande arbete med att ta fram strategier för livsmedels- och jordbrukssektorn. Även i dessa sammanhang utgör SLV:s rapport en väckarklocka. Den visar att huvudfåran inom svenskt jordbruk har utmärkta förutsättningar att fortsätta utvecklas till ett både miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart jordbruk. Egentligen är det lite nedsättande att kalla detta jordbruk för ”konventionellt” – det förtjänar snarare epitetet ”vetenskapsbaserat”.

Det är detta som är sensmoralen: Det vetenskapsbaserade jordbruket är en dynamisk, högteknologisk och kunskapsintensiv bransch som har framtiden för sig. Det är inte alls konventionellt – tvärtom anvisar vetenskapen hela tiden nya, okonventionella innovationer som kan bidra till ett framtida svenskt jordbruk som är både konkurrenskraftigt och produktivt. Med den utgångspunkten är det också hög tid att ta fram en ny, vetenskapsbaserad miljömärkning för svenska jordbruksprodukter. Det skulle göra det enklare för både oss konsumenter och inköpsansvariga vid landets storkök att göra rätt val.

DN Debatt. 17 juli 2016

Debattartikeln
Torbjörn Fagerström och Jens Sundström:
”Ekologiskt jordbruk har aldrig varit bättre för miljön” 

Repliker
Torbjörn Fagerström och Jens Sundström:
”Våga stå för era resultat” 
Gunnar Rundgren, bonde och författare:
”Jordbrukarnas val styrs av marknaden”
Kersti Linderholm, agronomie doktor:
”Viktigt att besluten baseras på vetenskap”
Birgit Landquist, Maria Nordborg och Sara Hornborg:
”Slutsatsen saknar stöd i vår rapport”
Rickard Bjerselius, toxikolog på Livsmedelsverket:
”Vilseledande om Livsmedelsverket”
David Aronsson, miljöskyddsspecialist:
”Argumentationen liknar propaganda”
Artur Granstedt, docent i ekologisk odling: 
”Satsa på ekologiskt kretsloppsjordbruk” 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.