Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Ekonomin måste styras bort från köp-och-släng-samhället”

Sverige har bostadsbrist men runt städerna växer förrådshotell upp, fyllda av saker som glömts bort, skriver Isabella Lövin och Gustav Fridolin.
Sverige har bostadsbrist men runt städerna växer förrådshotell upp, fyllda av saker som glömts bort, skriver Isabella Lövin och Gustav Fridolin. Foto: Erik Simander/TT

DN DEBATT 19/8. Vi lever i ett “köp och släng-samhälle” där prylar flygs hit från Asien och kastas innan de hunnit användas. En konsumtion som också orsakar utsläpp utomlands. Nu behöver ekonomin styras om så att den skapar lönsamhet i att prylar håller längre, har mindre klimatpåverkan, flera användare under sin livslängd och slutligen återvinns, skriver Gustav Fridolin (MP) och Isabella Lövin (MP).

VAL 2018

Sommarens extremväder har drabbat hela det norra halvklotet. Havsvattnet i Atlanten är nu så varmt att det arktiska istäcket smälter underifrån. I över 400 månader i sträck har jordens medeltemperatur legat över det normala. Torkan, värmeböljan och bränderna har blivit en ögonöppnare.

Klimatet är den stora solidaritetsfrågan i vår tid. Det är såväl fattiga världen över som vanligt folk här hemma som drabbas hårdast. Krig och konflikter i resursbristen spår driver människor på flykt. I sommarhettan sitter äldre fast i varma lägenheter, familjer ser generationsbesparingar brinna upp i skogen och bönder ser skörden torka bort på åkrarna. Klimatförändringarna sker inte någon annanstans någon annan gång. De är här och nu.

Det politiska svaret på klimathotet måste vara brett. Klimatlagen som Miljöpartiet samlat riksdagen bakom förbinder oss till minskade utsläpp. Vi har infört flygskatt och bonus-malus för nya bilar så att det miljövänliga valet ska bli billigare än det miljödåliga. Vi har fördubblat miljöbudgeten och gjort stora investeringar i tåg, gröna stadsdelar och förnybar energi. Vi ger industrin möjlighet att utveckla fossilfri produktion. Vårt klimatbistånd stödjer fattiga länders utveckling med grön teknik.

När vi har det vi behöver så kan inte alltid mer konsumtion göra oss lyckligare. Kvarteret behöver kanske inte en lövblås per hus.

Genom exemplets makt och internationellt samarbete kan vi i dag påverka andra. FN:s generalsekreterare António Guterres konstaterade nyligen att Sverige nu sannolikt har världens mest ambitiösa klimatpolitik. Vi tar det ledarskap som världen behöver.

Det är en position som förpliktigar. Vi har ingen möjlighet att vänta, vi behöver göra mer. Ett område har länge lämnats utanför den politiska debatten: konsekvenserna av överkonsumtionen. Vi mäter utsläpp bara utifrån de som genereras på svensk mark, och det saknas mål och styrmedel för de utsläpp som vår konsumtion av produkter, resor och tjänster orsakar på andra platser. Men klimathotet är globalt. Det spelar ingen roll var utsläppen görs, de påverkar oss i alla fall.

Skulle alla människor på jorden konsumera som genomsnittet i Sverige krävs det mer än fyra jordklot. Utvecklingen har accelererat. Redan 1968 skrev nationalekonomen, och moderaten, Staffan Burenstam Linder den banbrytande boken ”Den rastlösa välfärdsmänniskan”, om hur ekonomin spädde på en konsumtion av prylar vi i allt mindre utsträckning hade tid att använda. En debatt om “slit och släng-samhället” följde.

I dag lever vi allt mer i ett “köp och släng-samhälle”, där prylar flygs hit från Asien och sedan kastas innan de hunnit användas. Samtidigt som många har svårt att få månadens utgifter att gå ihop, ifrågasätter andra hur hemmen fylls med så mycket grejer som aldrig används. Sverige har bostadsbrist men runt städerna växer förrådshotell upp, fyllda av saker som glömts bort. Nyinköpta prylar går sönder på nolltid, och eftersom det är omöjligt eller allt för krångligt att laga dem slänger vi dem och köper nya.

Samtidigt växer en motreaktion fram. Människor ställer frågor och söker lösningar. Loppmarknader – fysiska och på nätet, intresse för vintage och second hand, bytesringar och bilpooler. Det är en rimlig reaktion. När vi har det vi behöver så kan inte alltid mer konsumtion göra oss lyckligare. Kvarteret behöver kanske inte en lövblås per hus.

Ny teknik kan ge oss nya möjligheter utan att hårdvara behöver bytas ut i samma takt. Samhällsekonomin är beroende av att människor har jobb och egenmakt, inte av hur många plastprylar som säljs. Återvinning och reparationer kan ge fler jobb än ständig nyförsäljning.

Det räcker inte längre att bara fokusera på utsläppen inom våra gränser. Nu är det dags att vi också riktar fokus mot de utsläpp som vår konsumtion orsakar utomlands. En modig politik stödjer en riktning bort från köp-och-släng:

1

Gemensamma mål. När de utsläpp som vår konsumtion orsakar utomlands vägs in blir Sveriges klimatpåverkan mer än dubbelt så stor, ändå saknas i dag mål för hur dessa utsläpp ska minska. Ett sådant mål behöver tas fram och förankras i klimatpolitiken.

2

Återbruk i stället för förbrukning. Vi vill ställa striktare krav på hållbarhet för produkter. Regelverket ska underlätta för second hand. När du köper en vara ska du få information om varans tänkta livslängd. Reklamationsrätten ska förstärkas. Avfallsförbränningsskatt ska återinföras och mer vinst behöver gå tillbaka till samhället när jungfruliga mineraler tas ur jordskorpan.

3

Det ska vara lätt att dela och billigt att laga. Att äga saker tillsammans ska underlättas. Vi vill göra det skattefritt för privatpersoner att hyra ut lösöre som bil, kläder, verktyg eller möbler för upp till 40.000 kronor per år. Vi har sänkt momsen på reparationer och vill gå vidare genom att införa ett Hyber-avdrag som förutom en skattereduktion på 50 procent för hushåll att hyra produkter också gör det billigare att reparera. Krav på produktpass inom EU underlättar både återvinning och reparation.

4

Digitalisering och modern teknik. Vi vill bygga ut bredband i hela landet, det stödjer tjänstesektorn i hela landet och kan minska onödigt resande. Det ska ställas krav att produkter kan repareras och att det är enkelt att till exempel byta batteri. Dagens teknologi kan användas för att främja klimatsmart design, att prylar håller längre och att samma hårdvara kan uppdateras med nya funktioner utan att något nytt behöver köpas.

5

Mat ska ätas, inte slängas. En stor del av konsumtionens miljöpåverkan kommer från importerad mat. Vi vill minska matsvinnet, bland annat genom att förbjuda grossister och andra som hanterar större mängder livsmedel att slänga ätbar mat. Importerat kött som kunnat bli billigt för att djuren betalat priset genom dålig djurhållning och överanvändning av antibiotika ska åläggas med en avgift. Det är inte rimligt att kött från djurhållning där antibiotika överanvänts konkurrerar ut svenska livsmedel. Med en avgift baserad på antibiotikaanvändningen kan vi bryta utvecklingen där köttkonsumtionen ökat samtidigt som det faktiskt blivit svårare att vara svensk bonde. Andelen vegetariskt kan öka, samtidigt som det kött som säljs håller svenska högre djurskydds- och miljökrav.

Det finns en längtan efter ett samhälle där vi vet att vi lever på ett sätt som inte sliter på våra egna och våra barns förutsättningar att leva ett gott liv. Det samhället är i dag inom räckhåll. Tekniken och lösningarna finns. Vi behöver styra om ekonomin så att den i stället för att fokusera på ständigt ny prylproduktion och konsumtion, skapar lönsamhet i att prylar håller längre, har mindre klimatpåverkan, flera användare under sin livslängd och slutligen återvinns. 

Resursförbrukning är inte någon liten fråga, den kräver partier som vågar ta också i de problem som hitintill stått utanför den politiska debatten. Det gör vi. För klimatet kan inte vänta. 

DN Debatt.19 augusti 2018

Debattartikel

Gustav Fridolin (MP) och Isabella Lövin (MP):
”Ekonomin måste styras bort från köp-och-släng-samhället”

Repliker

Jens Holm (V), miljöpolitisk talesperson och riksdagsledamot:
”Något skorrar falskt hos Fridolin och Lövin”

Slutreplik från Stina Bergström (MP), riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson:
”MP vill minska utsläppen från konsumtionen”

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.