Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Eleverna förlorare när gymnasier går i konkurs”

Nästa krisbransch. Förmånliga statsbidrag och gynnsamma villkor har skapat en fri gymnasieskola som i dag står med för stor kostym när antalet elever sjunker. Eftersom vi har ett marknadsstyrt skolsystem riskerar de att gå i konkurs och tusentals elever kan stå utan utbildning och förlora flera år i studietid, skriver Sten Svensson.

Efter bank- och finansbranschens kris kan nu gymnasieskolan bli nästa krisbransch. Orsaken är en stor överetablering med alldeles för många elevplatser och fallande elevantal. Från en topp för ett par år sedan faller nu elevtalen med totalt cirka 25 procent eller med närmare 100.000 elever till en lägsta nivå runt 2017 för att sedan sakta börja stiga igen.

Dessutom påverkas branschen av den nya gymnasieskolan med nya behörighetsregler för tillträde till högskolan och att den nya skollagen inte längre har kvar de undantag som tidigare fanns för fristående skolor. Möjligheterna att hitta på kreativa lösningar som innebär lägre kostnader för skolbolagen har minskat.

I denna nya situationen upptäcker många fristående gymnasieskolor att de har problem med att fylla sina elevplatser och att de har fått ekonomiska problem. Vi ser nu de första tecknen på en klassisk överproduktionskris eller en bubbla inom den fristående gymnasiebranschen. Under de goda åren har många skolföretag vuxit snabbt och nu står de med för stor kostym.

Precis som i andra krisbranscher kan omslaget ske snabbt och överraskande och skadeverkningarna kan bli stora. När exempelvis en bostadsbubbla spricker sker vändningen plötsligt från en stor efterfrågan med ökande priser till tvärnit och fallande priser. Från en dag till en annan går husen inte att sälja och låntagarna kan inte betala sina lån.

Något likande kan mycket väl hända i gymnasiebranschen. I det läge som råder med en stor överetablering av fristående gymnasieskolor och för många elevplatser är det mycket riskabelt att välja en fristående skola eftersom de kan gå i konkurs. Risken är stor att eleverna blir utan utbildning eller att de förlorar ett eller flera år i studietid.

I dag kan valet av gymnasieskola liknas vid att välja en bank med insättningsgaranti eller en bank utan. I det läget kommer allt fler att välja en kommunal skola där utbildningen är garanterad eftersom en kommunal skola inte kan gå i konkurs. När detta blir uppenbart för eleverna kan det bli en massflykt från de fristående gymnasieskolorna och krisen är ett faktum.

Tillväxten av fristående skolor har varit mycket snabb i Sverige och extra snabb har den varit inom gymnasieskolan. Från några få skolor i början på 90-talet går i dag drygt 94.000 elever i 500 fristående gymnasieskolor vilket motsvarar 25 procent av det totala elevantalet.

En huvudorsak bakom den snabba tillväxten av fristående gymnasieskolor har varit de mycket goda vinstmöjligheterna och de i övrigt förmånliga villkoren. En fristående gymnasieskola har fått samma ersättning per elev som en kommunal skola men de har inte haft samma skyldigheter och de har kunnat organisera undervisningen till en lägre kostnad. Dessutom var systemet med den så kallade riksprislistan, som gällde till för ett par år sedan, mycket förmånlig för de fristående skolorna.

Jämfört med grundskolan, där villkoren inte varit lika förmånliga, har tillväxten varit dubbelt så snabb inom gymnasieskolan. Man kan säga att den fristående gymnasiebranschen har varit dopad med förmånliga statsbidrag och gynnsamma villkor.

Varje år hittills har de fristående gymnasieskolorna ökat sin andel av eleverna och de kommunala har minskat. Men nu är ett trendbrott på gång. För första gången sedan besluten om de fristående skolorna togs ökar inte längre de fristående gymnasieskolorna i Stockholms län sin andel av elevantalet. Förra läsåret var det 40 procent av eleverna som valde en fristående gymnasieskola och i år är det 38 procent. Det är ett tydligt tecken och en första signal om att elever och föräldrar börjar bli mer försiktiga med att välja en fristående gymnasieskola.

Att vi riskerar att få en gymnasiebubbla som kan spricka visar hur olämpligt det är att ha en marknadsstyrd skola. Marknadens principer fungerar bra inom många områden men när det gäller utbildning av de unga är det inte så välbetänkt. Det marknadsstyrda skolsystem som vi har i Sverige leder till att skolor går i konkurs och slås ut och. De som inte klarar konkurrensen ska slås ut enligt marknadens spelregler. Kommunerna har inte längre någon möjlighet att organisera eller dimensionera gymnasieskolan utan det gör marknaden.

Ett bra skolsystem är en samhällelig ange­lägenhet av yttersta vikt och det måste vara stabilt och kunna klara att elevtalen går upp och ner och att det sker förändringar i lagstiftningen utan att organisationen riskerar att braka samman. Det gör uppenbarligen inte dagens marknadsstyrda system.

 

Sten Svensson, fristående skoldebattör, tidigare chefredaktör för Lärarnas tidning, utredare av skolans likvärdighet på uppdrag av Lärarförbundet.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.