Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-20 05:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/en-forsta-linjens-socialtjanst-kan-stoppa-kriminella-gang/

DN DEBATT

DN Debatt. ”En första linjens socialtjänst kan stoppa kriminella gäng”

I somras skottskadades två barn i bostadsområdet Visättra i Huddinge kommun efter ett bråk mellan flera personer med kopplingar till kriminella gäng.
I somras skottskadades två barn i bostadsområdet Visättra i Huddinge kommun efter ett bråk mellan flera personer med kopplingar till kriminella gäng. Foto: Elin Åberg

DN DEBATT 6/10.

Monica Persson och Lina Blombergsson, Föreningen Sveriges socialchefer: Gör om socialtjänstlagen och skapa en första linjens socialtjänst. Familjer i utsatta områden måste snabbt kunna få hjälp. Gängkriminalitet löses inte enbart med kriminalpolitik.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

De senaste åren har vi sett en utveckling där barn och unga skjutits till döds i Sverige. Dessa ungdomar är ofta ”kända av polisen” och har ingått i gängrelaterad kriminalitet. De har ofta har en lång historia av kontakt med företrädare för samhället som inte förmått stödja och hjälpa på ett sätt som förhindrat ungdomarna från att hamna i en kriminell och farlig miljö.

Tillgången till vapen är stor och sättet som dessa används på har förändrats med tiden. Skjutningar sker numera på öppen gata, ofta i utsatta områden, mitt bland barn och vuxna som råkar vistas på platsen. Oskyldiga har fått sätta livet till och små barn skadades nyligen av skottlossning. I många utsatta områden upplever boende en stor otrygghet.

Samhället behöver säkerställa att varje skattekrona inom välfärden används effektivt. Vi har begränsade resurser som vi behöver prioritera klokt.

Debatten om gängkriminalitet handlar allt mer om att förstärka resurserna inom rättsväsendet och om tuffare tag mot kriminella. Samtidigt hör vi poliser som upprepade gånger säger att de inte på egen hand kan bryta trenden med nyrekrytering till gängen. Det som både vi och polisen ser är att satsningar också behövs inom andra delar av välfärden som skola och socialtjänst i utsatta områden.

Vi kan inte lösa gängkriminaliteten enbart med repressiva åtgärder. Det krävs mer för att vi på allvar ska kunna säga att vi använder samhällets gemensamma resurser ansvarsfullt och på ett sätt som kommer leda till varaktiga förändringar.

Vi ser flera problem i dagens samhälle som påverkar förutsättningar för jämlika villkor för barn och unga. Sedan 1980-talet har ojämlikheten kontinuerligt ökat i Sverige. Fattigdom och ojämlika levnadsvillkor bidrar till segregation och påverkar barn och unga som växer upp i utsatta områden.

Hälsan i dessa områden är betydligt sämre och påverkar skillnaden i livslängd med upp till 18 år (!) mellan exempelvis högutbildade i Danderyd och lågutbildade i Vårby. Arbetslösheten är generellt högre i utsatta områden. Skolor i segregerade områden kan uppvisa resultat där knappt hälften av pojkarna når fullständiga betyg efter grundskolan. Barn löper en ökad risk att utsättas för våld i familjen.

Vi vet vilka risker som kan leda till gängkriminalitet: avsaknad av mamma och pappa eller annan vårdnadshavare, en dysfunktionell familjesituation, våld i familjen, fattigdom, en icke-fungerande skolgång, bristande grupptillhörighet, socioekonomiskt utsatta bostadsområden och brist på goda relationer.

Det kan också handla om individuella riskfaktorer som hyperaktivitet och kognitiva svårigheter. Vi vet också att risken för att ett barn utvecklar allvarliga problem och ett normbrytande beteende minskar ju tidigare en sådan negativ utveckling kan stävjas.

Vi ser ett behov av att utveckla välfärdssystemet och efterlyser en modern socialtjänstlag. Socialtjänsten behöver bli långt mer tillgänglig och finnas där behoven finns. För drygt ett år sedan presenterades utredningen ”Hållbar socialtjänst – en ny socialtjänstlag” (SOU 2020:47). Remissinstanserna var generellt positiva och många väntar nu på att lagen ska bli verklighet.

Som socialarbetare behöver vi frigöra tid från administration. Vi behöver få familjer att våga söka vår hjälp, inte vänta tills de blir anmälda. Vi behöver samordna samhällets resurser i högre omfattning.

Barn och unga som har kontakt med socialtjänsten har ofta mångfasetterade behov och kan behöva stöd från skola, barn- och ungdomspsykiatrin och habiliteringen. Vi behöver anpassa verksamhetens utbud av insatser för att möta behoven och erbjuda ett adekvat stöd. Och sist men inte minst måste vi arbeta kunskapsbaserat.

Inom regionerna pågår den stora reformen ”en god och nära vård” där resurser satsas och flyttas till primärvården, den första linjens vård, som ska göras mer tillgänglig i syfte att fånga upp problemen innan de blir för stora. På samma sätt behöver socialtjänsten arbeta, resurssättas och reformeras. I dag har socialtjänsten inte laglig grund för att erbjuda ett individanpassat och lättillgängligt stöd utan att först inleda en utredning och sedan fatta ett myndighetsbeslut om insats.

I vårt remissvar föreslår vi att man bör inrätta en första och en andra linjens socialtjänst:

Till den första linjen ska de som behöver hjälp enkelt kunna vända sig för att få stöd och hjälp. Här ska vi inom socialtjänsten tidigt kunna fånga upp problemen innan de hunnit bli stora. Inga långa utredningar ska behövas och inte heller så mycket dokumentation. Detta kan bidra till att öka tilliten till myndigheter bland människor i utsatta områden. Inom ramen för den första linjen kan en nära samverkan byggas mellan förskola, skola, fritid, socialtjänst, polis, regionens första linje-verksamhet och civilsamhälle.

I den andra linjen fokuserar vi våra resurser för att möta individer som har behov av samordnade och omfattande insatser. Här behövs samordning och tvärprofessionella team som både utreder och ger insatser utifrån beprövade modeller och där olika huvudmän ges möjlighet att dela information mellan varandra. Team som finns kvar, håller ut och håller i, eftersom många kommer att ha behov av stöd under längre tid och ibland kanske komma och gå.

Vi efterlyser politisk handlingskraft från regeringen även på socialtjänstens område. Vi behöver en ny socialtjänstlag och att resurser tillskjuts så att den nya lagens intentioner kan uppfyllas. Ansvaret ligger på socialminister Lena Hallengren (S).

För att kunna mota gängkriminaliteten och stoppa nyrekrytering av barn och unga behöver socialtjänsten reformeras, också i sin organisation. Det går inte bara att reformera polis och rättsväsende utan att även socialtjänst, förskola, skola, andra myndigheter och civilsamhälle ges förutsättningar att möta behoven tidigt.

Först då kan de olika uppdragen som återfinns i huvudmännens uppdrag och lagstiftningar få genomslagskraft och bli kostnadseffektiva.

Ämnen i artikeln

Huddinge
Gängvåld

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt