Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-24 21:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/en-halv-miljon-svenskar-far-vard-utifran-osaker-metod/

DN DEBATT

DN Debatt. ”En halv miljon svenskar får vård utifrån osäker metod”

Underfunktion av sköldkörteln, som sitter i halsgropen, är en sjukdom som en halv miljon svenskar drabbats av. Men många mår trots medicinsk behandling mycket dåligt, skriver artikelförfattarna.
Underfunktion av sköldkörteln, som sitter i halsgropen, är en sjukdom som en halv miljon svenskar drabbats av. Men många mår trots medicinsk behandling mycket dåligt, skriver artikelförfattarna. Foto: Andriy Popov/Alamy

DN DEBATT 21/7.

Specialistläkarna Kerstin ­Brismar och Stefan Sjöberg och Sköldkörtelförbundet: Skapa nationellt vårdprogram om folksjukdomen hypotyreos.

Nu måste en halv miljon svenskar som drabbats av en underfunktion i sköldkörteln få vård baserad på ­aktuell kunskap.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

En halv miljon svenskar behandlas för hypotyreos, underfunktion i sköldkörteln, utifrån en analysmetod där forskningen länge pekat på brister. Kan det vara en förklaring till att sjukvården inte kunnat hjälpa var femte drabbad och att många trots behandling ändå mår mycket dåligt?

På 1980-talet började läkare mäta nivån av TSH, ett hormon som utsöndras av hypofysen, för att ställa diagnos och besluta om behandling av sköldkörteln. Men en systematisk översikt och metaanalys av 58 publicerade forskningsstudier visar att denna metod inte ger tillförlitliga indikationer på kroppens sköldkörtelstatus. Det kan vara en förklaring till varför så många drabbade trots behandling och ”bra” värden fortsätter att må dåligt.

Sköldkörteln sitter under struphuvudet på halsens framsida och tillverkar livsviktiga hormoner som kontrollerar kroppens ämnesomsättning. Brist på sköldkörtelhormon leder till att ämnesomsättningen blir för låg.

Många drabbade lider av trötthet, nedstämdhet, minnes- och koncentrationsproblem, frusenhet och värk. Symtomen sänker livskvaliteten, vilket i många fall inverkar på de drabbades arbetsförmåga. I förlängningen påverkas även anhöriga. Brist på sköldkörtelhormon kan också göra det svårt att bli gravid och vara orsak till barnlöshet.

Hypotyreos är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna i Sverige. ­Antalet drabbade har ökat dramatiskt de senaste åren. Nästan en halv miljon svenskar behandlas med sköldkörtelhormon. Det är ungefär lika många som har typ 2-diabetes, men till skillnad från diabetes är kunskapen och forskningen om hypotyreos mindre.

Sjukdomen behandlas genom att bristen på hormon ersätts med läkemedel, en behandling som oftast är livslång. Kvinnor drabbas oftare. Var tionde svensk kvinna behandlas med sköldkörtelhormon. Men även män drabbas. Den största ökningen under de senaste tio åren syns bland män.

Det huvudsakliga sättet att diagnostisera och följa upp sköldkörtelsjukdom inom hälso- och sjukvården är att mäta TSH-nivån i blodet. Trots att metoden inte är evidensbaserad – det vill säga inte bygger på bästa möjliga tillgängliga vetenskapliga kunskap – har TSH-prov varit styrande för diagnos och behandling, särskilt inom primärvården.

När man mäter TSH-nivåer i blodet för att få ett mått på sköldkörtelns status får man mindre träffsäkra svar. För att få en mer rättvisande bild behöver man mäta själva sköldkörtelhormonerna fritt T4 och fritt T3. Det är slutsatsen av en systematisk översikt och metaanalys i den medicinska tidskriften Thyroid av 58 publicerade forskningsstudier på patienter, där en majoritet inte behandlades med sköldkörtelhormon. Bakom forskningen står svensken Henrik Falhammar, forskare vid Karolinska universitetssjukhuset, och tre australiska forskare.

Resultaten visar att nivåerna av sköldkörtelhormonerna T4 och T3 har ett mer än dubbelt så starkt samband med sköldkörtelns status jämfört med TSH. Det står i stark kontrast till ­nuvarande rekommendationer där TSH är styrande för både diagnostik och behandling av sköldkörtelsjukdom.

Man kan jämföra detta med den absurda situationen om man enbart skulle mäta insulinet för att bedöma blodsockernivån hos personer med ­diabetes i stället för att mäta blodsockret. Studien gör det möjligt att dra slutsatsen att många med sköldkörtelsjukdom behandlas utifrån miss­visande eller ofullständiga prover och därför inte får den individanpassade behandling de skulle behöva.

Tyvärr bekräftas denna bild av många patienter. Undersökningsföretaget ­Kantar Sifo genom­förde 2018 på uppdrag av Sköldkörtelförbundet en undersökning av måendet hos 500 personer som uppgav att de har hypotyreos. Resultaten var skrämmande tydliga. Var femte person fortsätter trots behandling att må dåligt. Så många som sex av tio uppgav att de har kvar symtom som påverkar deras livskvalitet och i många fall även deras arbetskapacitet. Att upp till var femte person fortsätter må dåligt trots behandling bekräftas av internationella studier.

Vi lyfter därför fram tre viktiga ­åtgärder som nu behövs:

1. Nationella riktlinjer. Regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för diagnos och behandling av hypotyreos. Särskilt fokus bör riktas mot patientgruppen som inte mår bra, trots standard­behandling.

2. Ett nationellt vårdprogram. Sveriges kommuner och regioner bör ta fram ett nationellt vårdprogram för hypotyreos baserat på nationella riktlinjer och annan aktuell kunskap. Ett vårdprogram skulle medföra bättre kunskapsstyrning och minska skillnaderna i sköldkörtelvården mellan olika regioner. Vårdprogrammet bör förorda omfattande utredningar för diagnostik av sjukdomstillståndet, noggrann uppföljning av symtom och kliniska tecken och beskrivning av olika behandlingsalternativ.

3. Ett nationellt kvalitetsregister. Det behövs betydligt mer forskning på sköldkörtelområdet, men också ökad kännedom om befintlig forskning. Det gäller grundforskning, forskning om prevention samt klinisk forskning för att bland annat utreda och utveckla diagnos- och behandlingsmetoder. Ett nationellt kvalitetsregister skulle göra det möjligt att följa upp utfallet av olika vårdinsatser och behandlingsalternativ.

När forskare nu slagit fast att det inte är tillräckligt att få ett mått på sköldkörtelns status genom att endast mäta TSH-nivåer i blodet – ett prov som bygger på 40 år gammal, utdaterad praxis – måste denna kunskap föras hela vägen ut till primärvården och läkare som möter de drabbade.

Först då kan personer med sköldkörtelsjukdom få en korrekt diagnos och möjlighet till individanpassad behandling. Det skulle innebära stora samhällsekonomiska vinster och ge hundratusentals svenska kvinnor och män livet tillbaka.

Ämnen i artikeln

Sjukvård

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt