Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-21 07:25

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/en-kriskommission-kravs-for-sjukvarden/

DN DEBATT

DN Debatt. ”En kriskommission krävs för sjukvården”

Sverige har för få vårdplatser sett till behoven, skriver representanter för Läkarförbundet och Vårdförbundet.
Sverige har för få vårdplatser sett till behoven, skriver representanter för Läkarförbundet och Vårdförbundet. Foto: Anette Nantell

DN DEBATT 14/1.

Läkarförbundet och Vårdförbundet: Hundratusentals svenskar väntar på operation, arbetsmiljön inom vården brister på många håll och patientsäkerheten hotas. Men det är inte bara pandemin som pressar sjukvården, problemet är större än så. Nu kräver vi att regeringen tillsätter en kriskommission.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Regeringen behöver omgående tillsätta en kriskommission för arbetsmiljön i vården. Situationen i vården har under pandemin blivit nästan ohållbar. Det går inte att fortsätta som om pandemin i grunden inte har förändrat förutsättningarna för att arbeta i vården. Och allt tyder på att vi kommer att fortsätta att arbeta i skuggan av pandemin.

Vården är extremt pressad. Pande­min bara fortsätter och fortsätter. Varningstecknen är många och tydliga. Just nu väntar minst 171 000 svenskar på operation. På flera av landets akutmottagningar brister det i arbetsmiljön; bristerna är så pass allvarliga att akuta åtgärder krävs för att kunna bedriva verksamheten.

På Danderyd, Helsingborg och Öster­sunds sjukhus har arbetsmiljön varit så ansträngd att patientsäkerheten hotas, då läkares och sjuksköterskors möjligheter att göra ett bra jobb kraftigt begränsats. Ett annat exempel är beslutet från Ivo om att snabbt inrätta 30 nya vårdplatser på Akademiska sjuk­huset – eller behöva betala ett vite på 20 miljoner kronor.

Vårdpersonalen på akutmottagningarna får lägga stor del av sin tid på att jaga en vårdplats

Nu driver Läkarförbundet och Vårdförbundet gemensamt dessa ärenden vidare till Arbetsmiljöverket som flera gånger dömt ut bötesbelopp till regionerna som arbetsgivare. Det verkar dock som att många regioner hellre betalar miljonbelopp än att de på allvar tar itu med bristerna som skyddsombuden påtalar.

En grund till trycket på vården är den stora bristen på vårdplatser. Vård­personalen på akutmottagningarna får lägga stor del av sin tid på att jaga en vårdplats för att den som är färdig­behandlad på akuten ska komma vidare i vårdkedjan.

Bristen på vårdplatser runt om i Sverige visar tyvärr att regionerna inte förmår att leverera. Vårdplatserna har de senaste åren fortsatt att minska i 16 av 21 regioner och på sex av sju universitetssjukhus. Sverige har sedan många år lägst antal vårdplatser per person i hela EU och det finns för få vårdplatser att fördela.

Det är givetvis en god målsättning att patienter inte ska ligga på sjukhus i onödan, men Sverige har för få vårdplatser sett till behoven. Särskilt som anledningen till att vårdplatserna inte kan hållas öppna är att det saknas personal med rätt kompetens. Sjukhusen förmår sedan långt tillbaka inte rekrytera och behålla tillräckligt många läkare och sjuksköterskor. Staten måste stärka regelverket kring vårdplatser och ge Socialstyrelsen i uppdrag att granska att detta sker.

Pandemin har förstärkt problemen. Vårdplatsbrist, köer till vård, arbetsmiljöproblemen och brist på vila och återhämtning för personalen har alla försämrats. Det handlar inte om att det behövs nya sjukhuslokaler, sängar eller utrustning utan det är den strategiska kompetensförsörjningen som inte fungerar. Pandemin har också visat att beredskapen för allvarliga kriser, särskilt långvariga, är dålig. Staten måste ta ett ökat ansvar för vården ska vara redo för att möta både pandemier och andra kriser.

Det handlar inte om att det behövs nya sjukhuslokaler, sängar eller utrustning utan det är den strategiska kompetensförsörjningen som inte fungerar

Vårdens anställda har under pandemin tagit stort ansvar för att i en extraordinär situation säkerställa bästa möjliga omhändertagande såväl för de som insjuknat i covid-19 som för övriga patienter. Ansvarstagandet har för många inneburit en mycket hög arbetsbelastning och längre arbetsdagar.

Brist på skyddsutrustning under inledningen av pandemin innebar att vårdpersonalen och patienter utsattes för påtagliga risker att smittas. Rege­ringen behöver säkerställa att Sverige lagerhåller tillräckliga volymer av och säkrar leveranskedjor för skyddsutrustning, så att liknande situationer undviks i framtiden. Staten måste ta det övergripande ansvaret för beredskapen i vården.

Många läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal har under pandemin insjuknat i covid-19.

Regelverket kring arbetsskada och arbetssjukdom behöver ändras, så att den som till följd av arbetet smittas av sjukdom inte riskerar att drabbas ekonomiskt genom alltför hårda krav för rätt till ersättning.

Ingen har ännu dömts för arbetsmiljöbrott till följd av kronisk arbetsrelaterad stress. Regelverket behöver göras om

Regeringen bör snarast tillsätta en nationell kommission som årligen analyserar några av de värst utsatta yrkesgruppernas arbetsmiljö och får mandat att peka på nödvändiga åtgärder och var ansvaret ligger. Det skulle dels lyfta frågan nationellt, dels ge våra regionala och andra skyddsombud hjälp i arbetet att få till en bättre arbetsmiljö i vården.

Här är våra krav till politiken:

1. En nationell kriskommission för bättre arbetsmiljö.

2. Domstolar och Arbetsmiljöverket bör få ökade anslag och resurser samt vässade verktyg för att kunna utkräva ansvar. Tuffare lagar mot arbetsmiljöbrott. Ingen har ännu dömts för arbetsmiljöbrott till följd av kronisk arbetsrelaterad stress. Regelverket behöver göras om.

3. Den som smittats av covid-19 i arbete inom vård och omsorg måste få rätt till ekonomisk kompensation genom arbetsskadeförsäkringen. Det måste gälla även vid framtida pandemier.

4. Staten måste ta ansvaret för att kompetensförsörjningen till vården ska fungera bättre genom att styra mer genom sina myndigheter än via intresseorganisationen SKR, Sveriges kommuner och regioner.

5. Socialstyrelsen bör ta ansvar att samordna vårdköerna för att hantera den uppskjutna vården och vårdköerna.

6. Rätten till vila och återhämtning för vårdens medarbetare måste bli grundbulten i hur vård organiseras om målet för en långsiktigt hållbar vård ska nås för samhället.

Läkares, sjuksköterskors, barn­morskors, biomedicinska analytikers och röntgensjuksköterskors villkor är en samhällsfråga. Nu måste den nya regeringen agera.

Ämnen i artikeln

Sjukvård

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt