Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-14 16:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/enkvists-forslag-ar-delvis-redan-infort/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Enkvists förslag är delvis redan infört”

REPLIK DN DEBATT 22/6.

Björn Birgersson och Joakim Edsjö, Stockholms universitet: Djupa ämnesstudier är redan ett krav för att bli lärare i naturvetenskapliga ämnen hos oss.

”Krisen går inte att lösa om man inte inser att den är både kvantitativ och kvalitativ”, skriver Inger Enkvist i sin debattartikel och föreslår ett antal åtgärder för att komma till rätta med problemen inom lärarutbildningen. Vi vill, med fokus på ämneslärarutbildningen, kommentera den åtgärd hon själv uttrycker som kärnpunkten i förslaget, att blivande lärare bör studera ämnena först och därefter under ett avslutande skolförlagt år på halvtid få praktisk handledning och studera undervisningsrelaterade ämnen.

Förslaget är inte helt olikt den redan existerande kompletterande pedagogiska utbildningen, KPU, som vänder sig till dem som redan har ämnesstudier från universitetet och vill komplettera dessa med kurser i ”undervisningsrelaterade ämnen” och verksamhetsförlagd utbildning (”praktik”). De senaste åren har vi inom det naturvetenskapliga området vid Stockholms universitet examinerat betydligt fler lärare via KPU än från det ordinarie femåriga ämneslärarprogrammet. KPU lockar fler och mer motiverade studenter som redan har läst ämnesstudierna. De tar examen i högre grad. 

Därför har vi stoppat antagningen till ämneslärarprogrammet från i år och erbjuder inom naturvetenskapliga ämnen endast ämneslärarutbildning i form av KPU.

En viktig aspekt är att ett effektivt och ändamålsenligt resursutnyttjande är av central betydelse för både kvalitet och kvantitet i all utbildning, vilket föranlett Riksrevisionen att inleda en omfattande nationell granskning av ämneslärarprogrammet. Vid Stockholm universitet har vi inom naturvetenskap haft en genomströmning på mindre än 20 procent på ämneslärarprogrammet de senaste tio åren, och väldigt små studentgrupper inom respektive ämne. Det är inte hållbart. 

Därför har vi stoppat antagningen till ämneslärarprogrammet från i år och erbjuder inom naturvetenskapliga ämnen endast ämneslärarutbildning i form av KPU. Det skapar goda förutsättningar att i stället utveckla kvaliteten i den praktiskt pedagogiska/didaktiska delen av utbildningen, och sänder en viktig signal om ämneskunskapernas betydelse för en ämneslärare, vilket knappast kan överskattas.

Kunnande inom bedömning, konflikthantering, styrdokument och andra delar som ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan är viktigt och svårt att nå med ett avslutande år på halvfart som Enkvist föreslår.

Ämnesstudierna kommer därmed att vara ett krav för att utbilda sig till ämneslärare. Vi har även höjt antagningskravet till KPU till motsvarande en kandidatexamen i ett undervisningsämne. En stark ämnesmässig bakgrund lägger en utmärkt grund för att tillägna sig den pedagogiska delen av utbildningen. Kärnpunkten i Inger Enkvists förslag är därför delvis redan genomförd vid Stockholms universitet.

Vi föreslår i stället att utveckla den undervisningsrelaterade delen med högt ställda krav på både utbildningen och antagningskraven. Det skulle i förlängningen kunna innebära en tvåårig masterutbildning för att bli ämneslärare.

Däremot vänder vi oss starkt mot att förkorta den undervisningsrelaterade delen av utbildningen till lärare. Kunnande inom bedömning, konflikthantering, styrdokument och andra delar som ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan är viktigt och svårt att nå med ett avslutande år på halvfart som Enkvist föreslår.

Vi föreslår i stället att utveckla den undervisningsrelaterade delen med högt ställda krav på både utbildningen och antagningskraven. Det skulle i förlängningen kunna innebära en tvåårig masterutbildning för att bli ämneslärare. På sikt skulle detta höja både kvaliteten, kvantiteten och statusen för lärarutbildningen och minska lärarbristen.

Ämnen i artikeln

Skolan
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt