Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Ensamhet i skolan ökar risken för icke godkänt”

Det handlar om något så enkelt och något så svårt som att ha vänner. Något som tas för givet av de som har det, men som är den högsta drömmen för de som inte har det, skriver artikelförfattarna.
Det handlar om något så enkelt och något så svårt som att ha vänner. Något som tas för givet av de som har det, men som är den högsta drömmen för de som inte har det, skriver artikelförfattarna. Foto: Janerik Henriksson/TT

Barn som uppger att de är ensamma, som saknar socialt umgänge på rasterna, har tre gånger högre risk att få icke godkänt samma år. Det visar vår nya studie som fokuserar på hur elevers sociala sammanhang i skolan påverkar gymnasiebehörigheten, skriver företrädare för Friends och forskare från Örebro universitet.

Just nu sitter tusentals lärare och funderar på vilket betyg de ska dela ut till sina niondeklassare runt om i Sverige. Höstterminens betyg är viktiga för eleverna. Det är den sista fingervisningen för vilka möjligheter eleverna har att nå godkända betyg eller om risken är stor att få underkända betyg och därmed missa kraven för att komma in på gymnasiet.

Enligt Skolverkets senaste statistik från slutbetygen i våras så saknade nästan var femte elev i årskurs 9 behörighet till gymnasieskolan. Olika orsaker lyfts fram som förklaring till icke godkända betyg: Föräldrarnas utbildningsnivå, integrationsutmaningar och att pojkar har svårare att nå gymnasiebehörighet än flickor.

Men det finns andra faktorer som riskerar att bli avgörande. Friends och forskare från Örebro universitet presenterar i dag en helt unik studie som fokuserar på hur elevers sociala sammanhang i skolan påverkar gymnasiebehörigheten. Det gäller betygen i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska.

Sambandet mellan trygghet och lärande är mycket tydligt. Risken att inte få godkänt ökar kraftigt, när de sociala relationerna brister. Allra störst är risken för barn som är utan vänner.

Vi har i huvudsak tittat på tre olika faktorer och granskat hur de påverkar elevernas prestationer och möjligheterna att få godkända betyg. Dels har vi studerat ogiltig frånvaro, dels förekomsten av mobbning och kränkningar och slutligen hur avsaknad av vänner påverkar elevernas prestationer i skolan. Vår forskning är den första i sitt slag i Sverige och den har genomförts genom en longitudinell studie, där vi kunnat följa elever över flera år.

1

Den faktor, som av de tre, har allra största negativ inverkan på betygen är avsaknad av ett socialt umgänge på rasterna. Barn som uppger att de är ensamma har tre gånger högre risk att få icke godkänt samma år, jämfört med barn som har någon att vara med. Att inte ha några vänner, att inte ha någon som väntar på en efter lektionen, ingen som messar och frågar hur ens dag är och ingen som sätter sig bredvid en i matsalen, det är vardag för tusentals barn i Sverige. Och i denna studie är det alltså den faktor som har den enskilt största inverkan på möjligheterna att nå grundläggande gymnasiebehörighet.

Ensamma barn riskerar att missa möjligheten att studera vidare på gymnasiet. Det har att göra med det grundläggande mänskliga behovet av att bli erkänd och bekräftad av andra människor, att ha ett socialt sammanhang med vänner som bryr sig om en. Känslan av sammanhang är avgörande för att barnet ska känna sig erkänt och utveckla en god självkänsla. Det handlar om något så enkelt och något så svårt som att ha vänner. Något som tas för givet av de som har det, men som är den högsta drömmen för de som inte har det.

2

Även mobbning är en hög riskfaktor för att inte klara godkänt. Bland de barn som varit utsatta för mobbning någon gång under mätperioden ökar risken för att få icke godkänt i något av kärnämnena med 75 procent. Effekterna av mobbningen är dock olika för pojkar och flickor. Hos pojkarna är det förövarna, mobbarna, som löper högre risk att inte få godkänt. Hos flickor är det tvärtom utsattheten som skapar störst risker. Flickor som utsatts för mobbning löper mer än dubbelt så stor risk för att inte nå gymnasiebehörighet. En utsatthet vi sedan tidigare vet ofta innefattar sexuella trakasserier. Bland pojkar som varit utsatta för mobbning märks ingen signifikant skillnad i betygen, men bland pojkar som varit förövare ökar risken att inte få godkänt. Det finns också skillnader mellan skolor. De negativa effekterna ökar om det är en skola där relativt sett färre barn mobbas. Det skulle kunna förklaras av att stigmat är större om bara ett fåtal barn på en skola drabbas av mobbning.

3

Det tredje området vi undersökt är ogiltig frånvaro, skolk. Även där syns tydliga effekter. Mer skolk ger högre risk för icke godkända betyg. Dock är inblandning i mobbning en större riskfaktor för flickor än frånvaro i skolan. För pojkar är ogiltig frånvaro i skolan däremot en större riskfaktor än någon form av inblandning i mobbning.

I Skolinspektionens regelbundna tillsyn för första halvåret 2017 framkommer att några av de vanligaste bristerna på skolor med prioriterad tillsyn finns inom det hälsofrämjande arbetet, arbetet för trygghet och studiero samt mot kränkande behandling. Men situationen går att förändra.

Skollagen beskriver att skolans syfte är att elever ska inhämta och utveckla både kunskaper och värden. Men de talas ofta om som två separata uppdrag. Det avspeglas också i den offentliga debatten om skolans resultat och värdegrundsarbetet. I debattens fokus på skolans resultat tenderar de sociala relationernas betydelse att glömmas bort. För oss som forskar och arbetar med dessa frågor är det dock ingen överraskning att de hänger ihop och vi vet att detta redan är självklart för många som arbetar i skolorna, men trots det saknas tillräckliga satsningar för att främja elevers sociala relationer. Nu kan vi se tydligt hur starka dessa samband är och därför vill vi att:

  • Regeringen stärker uppdragen till våra skolmyndigheter att samla, utveckla och sprida praktisk och pedagogisk användbar kunskap och metoder och uppmana dem att vara mycket mer konkreta i sitt stöd till skolorna.
  • Huvudmän generellt måste förbättra sin analys, resursfördelning och stöd samt uppföljning i såväl det åtgärdande som det förebyggande och främjande arbetet i skolan. Genom ökad kravställan krävs också tydligare signaler gentemot sina skolenheter att det är ett högt prioriterat arbete.
  • Verktygen och förutsättningarna för att integrera kunskapsinhämtningen och värdegrundsarbetet till ett gemensamt arbete behöver utvecklas. Arbetet för barns rätt till trygghet i skolan får aldrig reduceras till en särskild tid, en särskild arbetsgrupp eller ett särskilt uppdrag. För när skolans uppdrag delas upp i två ställs de mot varandra och det ena riskerar att prioriteras lägre. Mer stöd och bättre erfarenhetsutbyte om hur värdegrundsarbetet kan genomsyra hela skoldagen behövs såväl inom som mellan huvudmän och skolor.

Forskningen som vi från Friends och Örebro universitet i dag presenterar visar att sambandet mellan trygghet och lärande är mycket tydligt. Risken att inte få godkänt ökar kraftigt, när de sociala relationerna brister. Allra störst är risken för barn som är utan vänner. När skolpersonal saknar tid och verktyg för främja elevers relationsarbete riskerar hela skolans uppdrag att falla. Ska vi lyckas skapa en skola där alla elever når sin fulla potential behöver arbetet med skolans värdegrund ännu tydligare vara en naturlig del av all ämnesundervisning. Annars kommer tiotusentals barn att vara utan såväl vänner som gymnasiebehörighet när sommaren närmar sig.

DN Debatt. 5 december 2017

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.