Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-13 06:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/ersatt-bromma-med-bana-for-gront-flyg-pa-arlanda/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Ersätt Bromma med bana för grönt flyg på Arlanda”

Regeringen behöver köpa loss Arlandabanan för att möjliggöra för ökat tågresande. Även tågförbindelserna mellan Arlanda och övriga Mälardalen samt med Ostkusten behöver förbättras, skriver artikelförfattarna.
Regeringen behöver köpa loss Arlandabanan för att möjliggöra för ökat tågresande. Även tågförbindelserna mellan Arlanda och övriga Mälardalen samt med Ostkusten behöver förbättras, skriver artikelförfattarna. Foto: Patrik C Österberg/TT

DN DEBATT 22/5.

Stockholms Handelskammare: Vi är beredda att ompröva vår hittillsvarande ståndpunkt och menar nu att Bromma kan avvecklas.

Vi föreslår att den rullbana som måste anläggas på nya Arlanda för att ersätta Bromma bör göras till en ”grön rullbana” och tillägnas hållbart flyg, såsom elektriska flygplan och framtida vätgasplan, skriver Urban Edenström och Andreas Hatzigeorgiou.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Vi är beredda att ompröva vår tidigare position om att både Arlanda och Bromma flygplats ska finnas kvar. Stockholms Handelskammare var drivande bakom etablerandet av Arlanda flygplats 1962 och Bromma flygplats 1936. Vår grundläggande övertygelse om infrastrukturens centrala betydelse för investeringar, innovation och hållbar tillväxt har inte förändrats. Men mot bakgrund av den intensifierade digitaliseringen, urbaniseringen och elektrifieringen, tillsammans med ett allt större behov att skynda på den gröna omställningen, finns starka skäl att tänka nytt kring Sveriges infrastruktur.

Det är välkommet att frågan om framtidens resor och transporter nu står högt på den politiska dagordningen. En helt ny analys från Stockholms Handelskammare baserad på statistik från SCB påvisar att Sverige under 2020 förlorade närmare 100 miljarder kronor av sin tjänsteexport.

En viktig förklaring till dessa förlorade miljarder är de försämrade möjligheterna för människor och företag att mötas och göra affärer över längre avstånd samt över gränser. Av de förlorade 100 miljarderna försvann närmare 50 miljarder från resesektorn och 17 miljarder från flygtransporttjänster.

Möjligheterna till utbyte mellan människor, företag och länder måste återställas och stärkas. Det betyder inte att allt kommer att återgå till hur det var innan pandemin. Klimatkrisen hade redan före pandemin skapat ett betydande och nödvändigt förändringsbehov.

Regeringens besked är att utredningen om flygplatsinfrastrukturen ska vara färdig den 31 augusti. Nedan beskriver vi näringslivets fem krav på vad utredningen behöver beakta och vad som krävs av regeringen inför beslutet om fram­tidens svenska flyginfrastruktur.

1 Ett långsiktigt perspektiv och transparens. Precis som infrastrukturen för transporter på marken kräver ett helhetsperspektiv behöver infrastrukturen för flyget det också. Regeringens utredning kan inte bygga på en ögonblicksbild fångad under en historiskt exceptionell situation. Dessutom får inte utredningens analys och slutsatser undanhållas från allmänheten utan ska hanteras transparent och tåla en öppen diskussion. Hanteringen av regeringens tidigare utredning genomförd av det så kallade Arlandarådet, då man valde att undanhålla underlag, får inte upprepas.

Förändrade beteenden kommer sannolikt påverka resmönster. Vi måste nu vara ödmjuka inför att vi i dagsläget inte vet exakt hur dessa kommer te sig eller hur långtgående förändringarna blir.

Förändrade beteenden kommer sannolikt påverka resmönster. Vi måste nu vara ödmjuka inför att vi i dagsläget inte vet exakt hur dessa kommer te sig eller hur långtgående förändringarna blir. Olika typer av kollektiva resor har minskat under pandemin. I länder som kommit långt med sin vaccinering finns emellertid tecken på en stark återhämtning av resandet, vilket innebär att beslut inte kan fattas utifrån nuvarande reseflöden, oavsett vilket transportslag det handlar om.

2 Skyndsamma beslut – som tas i rätt ordning. Arlanda är Sveriges största flygplats och Bromma är landets tredje största. Syftet med en strategisk omstrukturering av flygplatsinfrastrukturen ska inte vara att öka flygandet utan att öka de samlade nyttorna för näringsliv, samhälle och klimat. Vi anser att det går att uppnå detta genom att integrera två av Sveriges tre största flygplatser, Arlanda och Bromma. Men om det ska gå att konsolidera Bromma med Arlanda flygplats krävs först en kraftfull satsning på Arlanda.

Denna satsning skulle möjliggöra för etablerandet av ”nya” Arlanda i samband med att flygplatsen nästa år fyller 60. Det ger ett ypperligt tillfälle att döpa om det nya Arlanda till Alfred Nobel Airport för större internationell kännedom.

Denna satsning skulle möjliggöra för etablerandet av ”nya” Arlanda i samband med att flygplatsen nästa år fyller 60. Det ger ett ypperligt tillfälle att döpa om det nya Arlanda till Alfred Nobel Airport för större internationell kännedom.

För att nya Alfred Nobel Airport över huvud taget ska kunna absorbera trafiken från landets tredje största flygplats behöver Brommas rullbana flyttas till Arlanda. Det handlar alltså inte om att bygga ytterligare en rullbana i Stockholm, utan om att ersätta en ny rullbana med en gammal på en mer lämplig plats. Även andra kapacitetsstärkande åtgärder behöver genomföras.

3 Omfamna tekniksprånget. För drygt 100 år sedan var tåg ett smutsigt transportslag som drevs av kol och sedan med diesel. Elektrifieringen gjorde tåg till ett av de mest klimat­smarta transportslagen som nu finns. En satsning på ett nytt Arlanda främjar motsvarande transformation inom flyget. Med kreativa och modiga insatser kan det nya Arlanda bli världens mest hållbara flygplats. Handelskammaren anser därför att den rullbana som måste anläggas på nya Arlanda genom integrationen med Bromma bör göras till en ”grön rullbana” och tillägnas hållbart flyg, såsom elektriska flygplan och framtida vätgasplan.

Handelskammaren anser därför att den rullbana som måste anläggas på nya Arlanda genom integrationen med Bromma bör göras till en ”grön rullbana” och tillägnas hållbart flyg, såsom elektriska flygplan och framtida vätgasplan.

Eftersom de nya elflygplanen är mindre och har mer begränsat utrymme för passagerare skapar det ett ökat behov av rullbanekapacitet jämfört med konventionella plan. Det innebär att en ordnad avveckling av Bromma flygplats kan genomföras när det nya Arlanda med sin gröna rullbana börjar ta form. Annars föreligger en risk att Sverige inte har möjlighet att omhänderta de klimatsmarta elflygplanen när de inom några år kommer finnas i tillgängliga.

4 Gör Arlanda till ett nav för kollektivresor. Beslut som förändrar Sveriges flygplatsinfrastruktur kräver ett systemperspektiv. Ett omfattande investeringsprogram på och omkring nya Arlanda är nödvändigt för att förverkliga de högt ställda ambitionerna på ökad samhällsnytta, bättre tillgänglighet och grön omställning.

Regeringen behöver köpa loss Arlandabanan för att möjliggöra för ökat tågresande. Även tågförbindelserna mellan Arlanda och övriga Mälardalen samt med Ostkusten behöver förbättras.

Resorna till och från nya Arlanda måste vara effektiva och klimatsmarta. I dag sker en alltför hög andel av resorna till och från Arlanda på ett ineffektivt och klimatbelastande sätt. Det ska vara smidigt, effektivt och hållbart att resa från dörr till flygplats och ända fram till slutdestinationen. Då behöver man exempelvis kunna ta sig till och från det nya Arlanda betydligt billigare och enklare med tåg än i dag. Regeringen behöver köpa loss Arlandabanan för att möjliggöra för ökat tågresande. Även tågförbindelserna mellan Arlanda och övriga Mälardalen samt med Ostkusten behöver förbättras.

5 Satsa på en ny Agenda 2030-stad. Stora nyttor föreligger med att bygga en ny och dynamisk blandstad på den mark som Bromma flygplats i dag upptar. Marken är attraktiv och bebyggelse skulle innebära samhällsekonomiska nyttor på över 40 miljarder kronor enligt beräkningar som Handels­kammaren låtit det internationella konsultbolaget Ramboll göra.

Skiftet möjliggör för det mest betydelsefulla stadsbyggnadsprojektet sedan Vällingby byggdes ut, vilket skulle bidra till att mildra den allvarliga bostadsbristen. Siktet bör vara inställt på att skapa en ny svensk föregångsstad i världen vad gäller innovation, attraktivitet och hållbarhet: en mönsterstad i Agenda 2030-anda.

Siktet bör vara inställt på att skapa en ny svensk föregångsstad i världen vad gäller innovation, attraktivitet och hållbarhet: en mönsterstad i Agenda 2030-anda.

Men för att dessa nyttor ska kunna realiseras måste vi redan nu planera för en expansion av nödvändig infrastruktur, såsom en utbyggnad av tunnel­banan och förstärkt vägkapacitet i och omkring området. Dessutom behöver vi säkra tillräcklig kraft i elnätet, vatten- och avloppssystemet samt framtidssäkra den digitala infrastrukturen. Den sociala dimensionen behöver genomsyra planeringen för att främja mångfald och inkludering.

De beslut som i närtid ska fattas gällande flyget rör centrala delar av Sveriges infrastruktur. De nödvändiga besluten måste tas i rätt ordning, genom ett helhetsgrepp samt utifrån ett strategiskt och långsiktigt perspektiv. Så möjliggör vi för fler jobb, hållbar tillväxt, utbyte mellan såväl olika landsändar av Sverige som med andra framstående kluster globalt – samtidigt som vi påskyndar flygets gröna omställning.

Ämnen i artikeln

Arlanda
Flygtrafik

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt