I Sverige, landet utan ”lockdown”, utegångsförbud eller generellt krav på munskydd, är antalet dödsfall med covid-19 högre än i närliggande länder, men lägre än i många andra europeiska länder. Effekten av nedstängda samhällen, stängda skolor, testning etcetera debatteras och mängder av studier görs.

En datasökning i databasen Pubmed 10 februari 2021 med ”covid-19” som sökord gav som resultat 96 122 vetenskapliga publikationer på ett år. Ingen lär väl ha läst alla dessa och ingen sitter inne med sanningen om hur man ska bete sig, eller skulle ha betett sig för att på bästa sätt hindra de negativa följderna av pandemin. Fortfarande har vi begränsad kunskap om hur negativa följder av åtgärder mot pandemin balanseras av vinster i form av minskad smittspridning och dödlighet.

Vissa forskare försöker göra en saklig bedömning baserat på forsknings­resultat inom specificerade områden. En del framför i medierna åsikter för och emot Sveriges pandemihantering, då det ofta är fråga om just avvägningar. Detta är bra, då alla goda argument behöver komma fram. Några håller tyvärr ett mycket högt tonläge och drar sig inte för att utsätta forskarkollegor för påhopp. Det är då inte fråga om att kalla experter för talanglösa, utan att i mejl och sociala medier ägna sig åt smutskastning och regelrätta hot.

Detta kunde man kanske ta med viss ro, men under senare tid har vi sett hur konspirationsteorier och demagogi åstadkommit mycket farliga rörelser i USA som direkt hotat demokrati och riskerar livet på dem som står upp för öppenhet och sanning.

Detta kunde man kanske ta med viss ro, men under senare tid har vi sett hur konspirationsteorier och demagogi åstadkommit mycket farliga rörelser i USA som direkt hotat demokrati och riskerar livet på dem som står upp för öppenhet och sanning. Vi ser också hur hanteringen av covid-19 tas som intäkt för antidemokratiska aktiviteter i flera länder, där mänskliga fri- och rättigheter begränsas långt utöver vad pandemin berättigar till.

Sverige har en lång demokratisk tradition med medier som medverkat till en öppen fri diskussion. Argument ventileras, för och emot på ett sansat sätt. Detsamma gäller inom forskning, där man som forskare skolats att så objektivt som möjligt väga olika forskningsresultat, och sedan öppet i tidskrifter och möten försöka närma sig sanningen.

Hätska stämningar piskas upp, hat och hot sprids i sociala medier och tar sig allt grövre uttryck.

Tyvärr tycks coronapandemin ha satt normala mekanismer och regler för kommunikation ur spel. Hätska stämningar piskas upp, hat och hot sprids i sociala medier och tar sig allt grövre uttryck.

Vi kan i Läkartidningen (10/2) läsa om hur forskare tystas av trycket från massiva påhopp. En så kallad dold Facebookgrupp, vars verksamhet beskrivs av SR:s Vetenskapsradion sägs ägna sig åt spridning av obekräftade uppgifter och smutskastning. Vissa i gruppen uppges även driva tesen att människor som dött med covid-19 i Sverige i själva verket utsatts för medvetet folkmord och att ansvariga därför borde ställa inför rätta i internationell domstol. I gruppen rapporteras flera forskare ingå, som lyckats få tunga internationella tidskrifter att publicera artiklar där Sverige svartmålas.

Coronapandemin och dess hantering tål att och behöver diskuteras. Vilka positiva och negativa konsekvenser har olika åtgärder på kort och lång sikt? Vad säger vetenskapen (de 96 122 publikationerna?) Hur väger vi människoliv mot andra konsekvenser i Sverige, i västvärlden och i utvecklingsländer? Vad betyder åtgärderna för barn, ungdomar, kvinnor, män, unga och gamla?

Vi vet att en del människor saknar civilkurage, och vi kan inte förvänta oss att alla debattörer ska våga sig fram från anonymitetens gömslen.

Vi vet att en del människor saknar civilkurage, och vi kan inte förvänta oss att alla debattörer ska våga sig fram från anonymitetens gömslen.

Yttrandefriheten väger givetvis tungt och vem som helst må ha rätten att ingå i slutna Facebook-grupper men som läkare och forskare själva anser vi att:

1 Det är ett krav att i varje fall läkare och forskare träder fram öppet och framför sina argument, respektfullt och med så väl underbyggda argument som möjligt. Vi motsätter oss bestämt att fake news och konspirationsteorier sprids i det fördolda.

2 Journalisters arbete med att ­avslöja hur dolda Facebook- grupper, eller andra ”trollfabriker” försöker skapa konflikter, underminera vetenskap eller svartmåla och smutskasta dem som inte har ”rätt åsikt” förtjänar stöd.

3 Det är oacceptabelt när forskare ägnar sig åt personangrepp i sociala medier. Våra lärosäten, akademier och institutioner behöver se över sina etiska riktlinjer och hur dessa följs. Vi alla behöver fundera på hur ett akademiskt samtal ska föras.

4 Antidemokratiska rörelser behöver motverkas kraftfullt. Mass- hysteri och demagogi kan, som historien visar, få katastrofala följder.