Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-13 23:25

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/ett-osakligt-och-onyanserat-public-service-maste-reformeras/

DN Debatt

DN Debatt. ”Ett osakligt och onyanserat public service måste reformeras”

Det krävs mod att reformera public service, något som nuvarande regering undviker och något som övrig opposition ännu inte har en reformagenda för, skriver artikelförfattarna. Foto: Jessica Gow/TT

DN DEBATT 21/11. Public service-bolagen lever inte upp till saklighets- och opartiskhetskravet. Vi vill därför reformera public service genom att bland annat slå samman dagens tre public service-bolag till ett och inrätta ett vetenskapsråd som går igenom granskningsärenden. Andelen internationella nöjesproduktioner bör också begränsas, skriver fyra SD-företrädare.

Medielandskapet har de senaste decennierna dominerats av digitalisering och globalisering. En rekordsnabb förändring i hur medier konsumeras i Sverige och världen över har omformat medielandskapet i grunden. Public service är en grundläggande del av svensk informationsinfrastruktur. När medie- och informationsinfrastrukturen förändras, måste även public service förändras och anpassas så att denna grundläggande del av informationsinfrastrukturen hålls relevant för de behov som finns i samtiden och framtiden.

Därför behöver hela systemet kring public service i Sverige utvärderas och omformas till ett modernt format­oberoende mediebolag som använder digitaliseringens förändrade förutsättningar för kommunikation och informationsspridning. Det här är en av vår tids viktigaste kultur- och mediepolitiska frågor, och därmed högt på agendan under våra kommande landsdagar.

I det nya medielandskapet har möjligheterna att hitta information förenklats. Det innebär att medborgarna med enkelhet kan hitta olika vinklar och aspekter av händelseförlopp för att få en nyanserad bild. Det ställer nya krav på etablerade medieaktörer, däribland public service. De senaste åren har vi, och en drös andra opinionsbildare, påpekat att public service-bolagen inte lever upp till saklighets- och opartiskhetskravet som tilldelats dem. En onyanserad och osaklig nyhetsrapportering, vänsterslagsida inom kulturutbudet och en oförmåga att belysa samhällsutvecklingen har snarare varit regel än undantag. Det visar på allvarliga brister och är en orsak till att förtroendet för public service sjunkit. Intervjuobjekt på gatan eller experter som råkar ha förtroendeuppdrag inom vänstern utan att det redovisas har påkommits mer än en gång och vi ser ännu ingen tydlig bättring. Det måste åtgärdas.

En onyanserad och osaklig nyhetsrapportering, vänsterslagsida inom kulturutbudet och en oförmåga att belysa samhällsutvecklingen har snarare varit regel än undantag.

Synliggjorda brister är en möjlighet till förbättring. En möjlighet som vi som enda parti i riksdagen försöker ta vara på. Det är ett av skälen till att vi vill se över formen för public service i stort. Att enkom föreslå budgetneddragningar utan en parallell översyn av formerna, såsom vissa förespråkar, blir endast ett förslag om att försämra den grundläggande informationsinfrastruktur som public service är, och inte ett förslag om hur public service ska reformeras. Förbättringen sker genom en översyn av systemen. Samtidigt ska systemen genom översynen effektiviseras – dels genom att slå samman dagens tre public service-bolag till ett, och dels genom att generera kostnadseffektiviseringar för verksamheten i stort. Den analysen delas av såväl partistyrelse som motionärer till våra landsdagar.

Som en del av den grundläggande informationsinfrastrukturen är public service en av de bärande pelarna i Sveriges sammanhållning. Enligt historieprofessor Lars Trägårdh, som forskar kring den sociala tillitens villkor och rötter i Sverige, har tre institutioner varit grundläggande för den sociala sammanhållningen: allmän värnplikt, allmän folkskola, och public service. Utifrån det vi känner till om public services vikt för sammanhållningen är det angeläget att anpassa dess form för samtiden, så att denna gemensamma lägereld för svenska språket och svensk kulturförmedling inte går förlorad.

Public service spelar en viktig roll, som en del av totalförsvaret vid krig och kris, så att befolkningen kan erhålla trovärdig information när andra system är utslagna. Att public service även fyller en viktig funktion för medieinnehållet på våra minoritetsspråk och för personer med funktionsnedsättningar, tydliggör vidden av public services betydelse för kommunikation och förståelse i det svenska samhället. Däremot bör andelen internationella nöjesproduktioner som redan tillhandahålls av kommersiella plattformar begränsas, då det inte kan anses vara en del av public services unika uppdrag.

Därför förordar vi – utöver en totalöversyn – även införandet av ett antal mekanismer som främjar public services saklighet och oberoende. Bland annat kan rättelser enkelt och tydligt exponeras i den moderna medie­eran, en möjlighet som bör tas till vara. Genom att förändra granskningsnämnden och inrätta ett vetenskapsråd som går igenom granskningsärenden, kan olika nyanser och forskningsrön belysas i de fall ett reportage anmäls till granskningsnämnden. För att stärka hela organisationens balansering vill vi inrätta ett samarbete mellan de nordiska länderna genom ett sorts referentgranskningssystem. En möjlighet för bolagen att påpeka missade perspektiv i bolagens innehåll. På så viss kan vi minimera risken att vissa perspektiv glöms bort eller förtigs, och medborgarna får tillgång till en informationsförmedling som verkligen är i allmänhetens tjänst. För det är genom att leverera en nyanserad, sanningsenlig bild av verkligheten som väljare kan fatta goda beslut vid valurnan vart fjärde år.

Det nordiska samarbetet inom public service kan stärkas för att fördjupa förståelsen för vår närmaste omvärld – såväl språkligt som samhällsmässigt och kulturellt. Norden är vår närmaste kultursfär, och en förutsättning för en god relation med våra grannar är förståelse. Det är oroande att den nordiska språkförståelsen försämras i Sverige, där har public service en viktig roll i arbetet att stävja denna utveckling.

Medieutvecklingen har inneburit ökad konkurrens för kommersiella medieaktörer. Där stora globala nätjättar tillförskansat sig en allt större andel av annonsmarknaden, har små lokala medieaktörer fått det svårt att hävda sig och upprätthålla en god journalistisk bevakning. Institutet för mediestudier konstaterade i sin årsbok (2017/2018) att 75 av landets 290 kommuner saknar en regelbundet bemannad nyhetsredaktion. I en sådan situation är det viktigt att utvärdera public services roll. Dels för att se hur public service kan stärka den journalistiska bevakningen i svagt bevakade områden, men även för att se över om public services uppdrag kan förtydligas och renodlas i förhållande till kommersiella aktörer för att nå ett så välfungerande medieklimat som möjligt där en rad olika aktörer, från public service till medborgarjournalister sporrar varandra till hög mediekvalitet.

Vår vision är ett starkt och välfun­gerande medielandskap som tillgodoser den demokratiska processen med kärnfull information. I detta landskap står ett tidsanpassat public service som en del av infrastrukturen för kommunikation och sammanhållning. Ett konservativt budskap om att skynda långsamt och anpassa samhällsbärande institutioner för att bevara tillit, trygghet och sammanhållning. Det krävs mod att reformera public service, något som nuvarande regering undviker och något som övrig opposition ännu inte har en reformagenda för, även om vi välkomnar närmandet till vår problemformulering. Vi är det parti som har presenterat flest förslag till reformer och det är vi stolta över. Vi är samtidigt inte nöjda, utan öppna för att åstadkomma mer tillsammans i det konservativa blocket.