Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-13 05:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/ett-vardlandsstodsavtal-med-finland-racker-inte/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Ett värdlandsstödsavtal med Finland räcker inte”

REPLIK DN DEBATT 29/7.

Pål Jonson (M) och Hans Wallmark (M): Vi stödjer det fördjupade samarbetet med Finland, men styrkeuppvisningen medför också en svaghet. 

På DN Debatt tar försvarsminister Peter Hultqvist chansen att beskriva det säkerhetspolitiska nät han försöker väva med utgångspunkt i det fördjupade samarbetet som Sverige i bred politisk enighet i riksdagen stakar ut med Finland. Problemet är att detta är tunt, otillräckligt och i förlängningen riskerar att utgöra en osäkerhetsdoktrin.

När det gäller det fördjupade samarbetet med Finland är det i grunden bra och något Moderaterna har stöttat under hela processen. Ett fördjupat militär-operativt samarbete skapar bättre förutsättningar för båda länderna att agera tillsammans i fred, kris och konflikt. Det finsk-svenska försvarssamarbetet bör också ses i europeiskt och transatlantiskt sammanhang för att vara trovärdigt. Det centrala är dock att detta inte på något sätt ersätter behovet av ett Natomedlemskap med bindande försvarsförpliktelser vilket har en väsentligt starkare krigsavhållande förmåga.

Med det värdlandsstöd regeringen pekar ut med Finland följer omfattande möjligheter till stöd. Sverige bör enligt försvarsberedningen till exempel kunna stödja vårt östra grannland med upp till en brigad.

Samtidigt medför denna styrkeuppvisning också en svaghet. Östersjöområdets säkerhet är direkt kopplat till Ryssland och den hotbild landet utgör. De närmaste som Polen, Estland, Lettland och Litauen är alla delar av Nato. Så även Norge, Danmark och Tyskland. Alla viktiga grannar till Sverige – och Finland. När vi fördjupar vårt samarbete med dessa länder genom avtal, övningar eller det särskilda partnerskap som finns med Nato är det i grunden bra men visar också vår omvärld vilka och vems intressen vi är villiga att skydda och värna. En ytterligare dimension skänks dessutom genom Sveriges EU-medlemskap.

Då går det inte längre att reflexmässigt hänvisa till Sveriges militära alliansfrihet som den rödgröna regeringen gör. Det är nämligen inte vad vi definierar som avgör utan hur omvärlden ser på oss. För andra är Sverige en aktiv del av västvärldens försvars- och säkerhetspolitiska hemisfär. Men istället för att vara stolt över detta ger Peter Hultqvist prov på hängande huvud. Men det spelar ingen roll vilken attityd som uppvisas. Precis som ambassadör Thomas Bertelman visade med sin utredning om Sveriges internationella försvarssamarbeten – axlar Sverige mycket av det ansvar som åvilar en Nato-medlem i norra Europa – men har inga av de fördelar som bindande förpliktelser och gemensam försvarsplanering utgör.

Försvarsministern skriver: ”Men att inte vara medlem i någon militär allians är inte detsamma som att inte samverka med andra eller att inte ha djupa och långtgående militära relationer.” Det är detta som är regeringens och Hultqvists osäkerhetsdoktrin. Tron på att genom samarbete och samverkan bygga säkerhet med andra är delad. Problemet är att i den hårda konflikten eller när allvaret är här så betyder välmenande formuleringar och höga proklamerande ambitioner litet. Då räknas först och främst bindande överenskommelser som bygger på en gemensam försvarsplanering. Ryssland vet var vi befinner oss. Men vi har inte de försvarsgarantier som endast ett Natomedlemskap kan ge oss.

Så ser realiteterna ut. Faktiskt.

Ämnen i artikeln

Finland
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt