Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”EU-domslutet om genteknik hotar nödvändig växtforskning”

Det är beklagansvärt att domstolen inte tagit hänsyn till de vetenskapliga bevis som finns. Exempelvis att genom-editerade växter innehåller mer precisa förändringar än de växter som behandlats med radioaktiv strålning eller mutagena kemikalier, skriver artikelförfattarna.
Det är beklagansvärt att domstolen inte tagit hänsyn till de vetenskapliga bevis som finns. Exempelvis att genom-editerade växter innehåller mer precisa förändringar än de växter som behandlats med radioaktiv strålning eller mutagena kemikalier, skriver artikelförfattarna. Foto: Matt York/TT

DN DEBATT 12/9. Vi är starkt kritiska till utslaget i EU-domstolen om den nya gentekniken Crispr. Det hotar vår framtida livsmedelsförsörjning och arbetet med att minska jordbrukets negativa miljöpåverkan. Politikerna måste inse de om­fattande negativa konsekvenserna och skyndsamt utarbeta en vetenskapligt baserad policy, skriver sex universitets- och högskolerektorer.

Vi, rektorer vid svenska universitet och högskolor, är starkt kritiska till ett utslag i EU-domstolen, som likställer den nya så kallade genom-editeringstekniken (Crispr) med den äldre GMO-tekniken. Vetenskapligt är teknikerna klart åtskilda, med olika potentialer, möjlig­heter och helt olika effekter.

Genom begränsningen av möjligheterna att använda detta nya precisa forskningsredskap, begränsas möjligheterna att hitta nya grödor. Detta hotar Europas framtida livsmedelsförsörjning, försörjningen med andra viktiga biologiska produkter och arbetet med att minska jordbrukets negativa miljöpåverkan.

Genom-editering innebär en liten riktad specifik förändring i växten som kan jämföras med en naturlig mutation. I och med EU-domstolens utslag kommer en onödigt omfattande riskvärdering att behövas när tekniken används.

Vi bedömer att de negativa effekterna av EU-domstolens utslag blir omfattande på forskning och innovation nödvändiga för den nya bioekonomin. Kostnaderna för att nå ett marknadsgodkännande blir nu så stora att det i praktiken blir omöjligt för universitetsanknutna forskare eller små och medelstora företag att ta fram genom-editerade grödor för marknaden. Klassificeringen av genom-editerade grödor som GMO innebär i praktiken ett odlingsförbud inom EU.

EU kommer att tvingas försöka reglera import av genom-editerade grödor från resten av världen – där de kommer att odlas som ”vanliga grödor” – trots att de inte kan särskiljas; något som kommer att uppmuntra fusk och osund konkurrens.

Detta kommer att ha en negativ inverkan på vår möjlighet att utveckla ett framtida lantbruk med minskad användning av bekämpningsmedel och gödselmedel, med bibehållna skörde­nivåer. Det kommer också att försvåra en önskvärd utveckling av lantbruket med nya sorters grödor eller grödor med nya önskade egenskaper som till exempel torktolerans, högre näringsvärde eller resistens mot växtsjuk­domar.

Det är anmärkningsvärt att domslutet vidhåller att slumpvisa mutationer, framkallade med radioaktiv strålning eller mutagena kemikalier, ska undantas från reglering, medan nya mer precisa metoderna för att åstadkomma samma sak, ska regleras. Som skäl anför domstolen att växter som muterats med hjälp av kemikalier och strålning använts under en lång tid och att metoderna därmed kan anses vara väl beprövade. Nämnas bör också att EU redan har lagt ner miljardbelopp på att undersöka risker med växter som modifierats med andra molekylära tekniker (GMO) utan att ha hittat några belägg för generella risker.

Domstolen gör en bedömning av ett direktiv, stick i stäv med sin egen general­advokats bedömning från januari 2018 och det svenska Jordbruksverkets bedömning från 2015. Dessa ansåg att växter, hos vilka man introducerat mutationer, ska behandlas likadant oavsett vilken metod som använts. Likartade bedömningar har även gjorts av myndigheterna i bland annat USA och Japan. Genom-editering vid arbetet med växtförädling möter i dag inga hinder i Afrika, Amerika och Asien, där tekniken ses som mycket lovande, bland annat i arbetet med att säkra matförsörjningen i regioner där svält fortfarande är allmänt förekommande.

Vi anser att det är beklagansvärt att domstolen inte har tagit hänsyn till de vetenskapliga bevis som finns, till exempel att genom-editerade växter innehåller mer precisa förändringar än de växter som behandlats med radio­aktiv strålning eller mutagena kemikalier. Detta minskar naturligtvis risken för oönskade effekter av växtförädlingen.

Trots att domslutet hänvisar till försiktighetsprincipen och risken av oönskade miljöeffekter kan vi konstatera att den europeiska biosäkerhetslagstiftningen, i det här sammanhanget, motverkar sitt eget syfte eftersom den reglerar likartade grödor – med lika risker – olika. Vi menar att försiktighetsprincipen bör kunna belysa mer än ett perspektiv. Vi är i det sammanhanget övertygade om behovet av modern växtförädling för en trygg matförsörjning, för att ta fram nya biologiska produkter och för att minska miljöproblem i ljuset av bland annat klimatförändringarna. Det föreligger alltså en avsevärd risk för att vi inte kommer att klara att möta framtidens stora utmaningar om vi inte tillåts använda dessa tekniker.

Växter är fotosyntesdrivna kemiska fabriker och en hörnpelare i en framtida biobaserad ekonomi är att utveckla växter som producerar andra nyttigheter än dagens – på åkrar, vid trädgårdsodling, i odlingsbassänger, eller i slutna bioreaktorer. Svensk universitetsforskning ligger här långt framme, men våra projekt är beroende av de molekylära tekniker som nu har belagts med förbud genom domslutet.

Slutligen kommer domslutet att ha en negativ inverkan på internationella samarbeten med länder som valt att inte reglera genom-editerade grödor på detta sätt. EU kommer att tvingas försöka reglera import av genom-editerade grödor från resten av världen – där de kommer att odlas som ”vanliga grödor” – trots att de inte kan särskiljas; något som kommer att uppmuntra fusk och osund konkurrens.

Utifrån domslutet är det uppenbart att fall av vetenskaplig karaktär kräver utökade insatser från institutioner med kompetens inom området. Svenska myndigheter som Jordbruksverket och Livsmedelsverket och den Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) utför ett utmärkt arbete i samklang med den etablerade vetenskapen; dessa skulle kunna ge vägledning inför en reformering av lagstiftningen.

De akademiska institutionerna står givetvis till förfogande för att bidra med vetenskaplig kunskap om till exempel hur genom-editerade grödor skiljer sig från konventionellt förädlade grödor. Vi tvingas konstatera att våra åsikter och vår kompetens inte getts vikt ännu, men hoppas att en reformerad biosäkerhetslagstiftning ska kunna baseras på akademisk kunskap.

Vi hoppas att politiker på nationell och EU-nivå inser de omfattande negativa konsekvenserna av detta domslut och att man skyndsamt utarbetar en policy inom detta område baserad på vetenskap.

Bakgrund.EU-domstolens beslut och Crispr

EU-domstolen beslöt 25 juli 2018 att grödor skapade med nya genom-editeringstekniker som gensaxen Crispr ska klassas som genmodifierade organismer, GMO.

GMO definieras i EU:s direktiv från 2001 som "en organism, med undantag för människa, i vilken det genetiska materialet har ändrats på ett sådant sätt som inte sker naturligt genom parning och/eller naturlig rekombination".

EU-länderna måste godkänna GMO-grödor med två tredjedelars majoritet. I praktiken har inte en enda växt godkänts och börjat odlas kommersiellt sedan senaste EU-direktivet om GMO trädde i kraft 2001.

Crispr är en teknik för att göra riktade förändringar i dna, i syfte att ändra egenskaperna hos en organism. Det kan handla om färg, tillväxt eller motståndskraft mot till exempel svampangrepp. För att hitta den plats i arvsmassan som ska “redigeras” används en målsökande RNA-molekyl. Ett enzym som kallas Cas9 klipper itu dna-strängen på den plats som till exempel kodar för något oönskat. Dna:t lagar sig sedan själv.

DN Debatt.12 september 2018

Debattartikel

Hans Adolfsson, rektor, Umeå universitet; Stefan Bengtsson, rektor, Chalmers; Peter Högberg, rektor, Sveriges lantbruksuniversitet; Sigbritt Karlsson, rektor, KTH; Torbjörn von Schantz, rektor, Lunds universitet och Astrid Söderbergh Widding, rektor, Stockholms universitet:
”EU-domslutet om genteknik hotar nödvändig växtforskning”

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.