Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

"EU kan ersätta USA i globalt ledarskap inom handeln"

För att hindra att en Trump-inspirerad rättslöshet sprider sig är det viktigt att tongivande WTO-medlemmar som EU med flera deklarerar ett slags ”pakt” för att slå vakt om det multilaterala handelssystemet, skriver Carl B Hamilton.
För att hindra att en Trump-inspirerad rättslöshet sprider sig är det viktigt att tongivande WTO-medlemmar som EU med flera deklarerar ett slags ”pakt” för att slå vakt om det multilaterala handelssystemet, skriver Carl B Hamilton. Foto: IBL

DN DEBATT 2/10. Under Donald Trumps tid vid makten har USA:s handelspolitik blivit alltmer protektionistisk. Det har gjort EU:s roll som global aktör och för­svarare av ett multilateralt handelssystem än viktigare. Luckan efter USA kan inte fyllas om EU skulle agera enligt en ”EU first”-princip, skriver Carl B Hamilton, särskild rådgivare till EU:s handels­kommissionär.

USA:s president Donald Trump är ombytlig men på en punkt har han varit konsekvent i tre år­tionden: Han är övertygad om att högre amerikanska tullar skapar ökat välstånd i Amerika, ökad säkerhet för Amerika, och skulle återföra jobb och inkomster till Amerika från andra länder. Är USA och världen med Trump på väg tillbaka till perioder med protektionism och isolationism?

Det som sker i USA är sannolikt en permanent kursändring i USA:s handelspolitik, men trots allt endast en tillfällig avvikelse för världsekonomin. Den fortsätter med ökad handel, lägre handelshinder och högre levnads­standard för de handlande länderna. Att avskaffa handelshinder som motiveras av hälsa, säkerhet och miljö, kommer dock ofta att ses som oacceptabelt.

De standardökningar som åstad­kommits genom ett öppet internationellt handelsutbyte har varit enorma – särskilt för människor i Stillahavs­asien som Kina, Japan och Sydkorea, men även Indien, Vietnam, Thailand och stora delar av Latinamerika, samt – naturligtvis – det numera odelade Europa. En förutsättning för dagens levnadsstandard är att företag och konsumenter i olika ekonomier kan fortsätta att handla med varandra, och sprida teknik, ny kunskap och information sinsemellan. Protektionism innebär motsatsen: lägre levnadsstandard och långsammare teknisk förändring, jämfört med öppnare och mer handlande länder.

Asiens exempellöst framgångsrika handelsnationer kommer knappast att backa från dagens levnadsstandard för att tillfredsställa protektionism och traditionell nationalism.

Asiens exempellöst framgångsrika handelsnationer kommer knappast att backa från dagens levnadsstandard för att tillfredsställa protektionism och traditionell nationalism. Det som vi ofta ser i dessa länder är en hybrid av frihandel och odemokrati – exempelvis kallad ”vägledd demokrati”. Men inte protektionism. När det gäller att lyfta materiell levnadsstandard kör protektionismen ofelbart huvudet i väggen.

Alla inser att ett stort land som USA lättare kan leva avskärmat från omvärlden än ett litet land som Sverige. Skyddet av Europas levnadsstandard i en värld med handelskrig är EU:s ”inre marknad”, där inga tullar och enbart EU-godkända regleringar får hindra en fri handel.

En bister erfarenhet av Trumps tid vid makten är att USA:s konstitution och maktdelning inte fungerar som ursprungligen tänkt. På 1970-talet delegerade USA:s kongress till presidenten makten att vid behov använda begreppet ”nationell säkerhet” för att stoppa import. Sedan dess har presidenten bara undantagsvis utnyttjat sin möjlighet att stoppa import av vilka varor han vill, från vilket land han vill, så länge han vill, utan krav på likabehandling av länder eller varor, och utan att behöva motivera begreppet nationell säkerhet. Först med Trump som president har 70-talets lagstiftning använts hämningslöst och i stor skala mot import.

I enlighet med konstitutionens doktrin om maktdelning borde USA-kongressens delegering av makt till presidenten med hänvisning till nationell säkerhet begränsas. För Amerikas och övriga världens företag och konsumenter innebär Trumps lättsinniga exploatering av begreppet en ny rättslöshet och svårhanterlig osäkerhet. Andra länder bör tydligt hävda att USA:s lagstiftning bör göras förutsägbar och inriktad på öppenhet.

För att hindra att en Trump-inspirerad rättslöshet sprider sig till Världshandelsorganisationen WTO:s medlemmar är det viktigt att tongivande WTO-medlemmar – som EU, Japan, Kina, Australien, Indien, Kanada, Brasilien – snart samlar sig och deklarerar ett slags ”pakt” för att slå vakt om det multilaterala handelssystemet såsom vi känner det. En förutsättning för att en sådan pakt ska kunna fungera utan starka inre spänningar är dock att Kinas handelspolitik också reformeras, och att Kina accepterar nya WTO-regler som förbjuder stöd till det egna näringslivet av den omfattning och av de slag som i dag tillämpas i Kina.

Europa får framdeles sköta handels-, försvars- och säkerhetspolitik mer självständigt från USA. Det innebär ökade egna resurser och höjd beredskap för att axla ett globalt ansvar. Luckan efter USA kan inte fyllas om EU skulle agera enligt en ”EU first”-maxim. Ett globalt ledarskap innebär att verka för bredare principer, som multilateralism, och en beredskap att också ta kostnader i sådana strider. EU kan naturligtvis inte enbart satsa på att självt komma undan åtgärder som drabbar övriga länder, till exempel genom att söka undan­tag enbart för sig självt från Trumps protektionistiska åtgärder.

Trump har med sin handelspolitik drivit samman EU-länderna i handels­politiska frågor. De är i dag mer eniga än någonsin i EU:s historia. Även Sydeuropa har valt en mer frihandels­vänlig hållning som svar på USA:s ökade protektionism. EU:s köpstarka inre marknad – fri från handels­hinder – är attraktiv och fungerar som ett viktigt skydd av EU-ländernas levnadsstandard mot konsekvenserna av ett globalt handelskrig.

EU vill gärna ta ledningen i försvaret av det multilaterala handelssystemet, och förhandlar med snart sagt hela världen. En tanke är att bilda en ”circle of friends” för WTO och det multilaterala handelssystemet med tre uppgifter:

1

Ett närmare samarbete mellan EU och de stora handelsnationerna. Gruppen diskuterar nu förslag till ett delvis nytt regelverk inom WTO. Fokus är på problemen med industrisubventioner och påtvingad teknologiöverföring, det vill säga punkter där Kinas agerande skapar stora spänningar. Även vissa av WTO:s arbetsformer och tvistlösningssystemet diskuteras. Förhoppningen är att USA trots allt visar sig genuint intresserat av att rädda WTO:s funktion och framtid.

2

EU har skapat en arbetsgrupp med Kina. Kina uttalar sig allmänt positivt och är uppenbart angeläget att WTO och dess regler ska överleva. Nu gäller det dock för Kina att gå från ord till konkreta åtgärder för att kunna nå framgång.

3

EU har lagt fram ett antal förslag till bredare reformer av WTO. De förslagen diskuteras hösten-vintern 2018–2019 med ett stort antal WTO-medlemmar, bland annat vid ministermöten.

Utöver dessa initiativ finns det ett generellt behov av stärkt globalt ledarskap när det gäller klimathänsyn och liberala hållningar. Förutom frihandel och marknadsekonomi rör det demokrati och rättstrygghet. På denna punkt har Kina föga att erbjuda, och EU en självklar uppgift. Utrikespolitik och handel kan inte enbart styras av egenintresse utan även av ideal.

DN Debatt.2 oktober 2018

Debattartikel

Carl B Hamilton (L), professor i internationell ekonomi och särskild rådgivare till EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström:
"EU kan ersätta USA i globalt ledarskap inom handeln"

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.