Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-22 14:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/eu-parlamentarikerna-fran-m-kd-och-sd-far-daligt-miljobetyg/

DN Debatt

DN Debatt. ”EU-parlamentarikerna från M, KD och SD får dåligt miljöbetyg”

I rapporten presenterar vi en kartläggning av hur de svenska EU-parlamentarikerna har röstat i 32 av de mest centrala miljöomröstningarna under mandatperioden, skriver artikelförfattarna. Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT, Henrik Montgomery/TT

DN DEBATT 11/4. I dag publicerar vi en granskning av de svenska EU-parlamentarikernas miljöinsatser 2014–2019. Den visar på stora skillnader i engagemang och ambitionsnivå. En handfull parlamentariker har utmärkt sig som pådrivande miljöröster, medan andra utgjort bromsklossar för miljöpolitiken, skriver Johanna Sandahl och Karin Lexén, Naturskyddsföreningen.

Rätta artikel

Valet till EU-parlamentet den 26 maj är ett viktigt val för miljön. De globala utsläppen av växthusgaser måste halveras inom bara tio år för att undvika de katastrofala konsekvenser som följer av en global uppvärmning på över 1,5 grader.

Samtidigt fortgår en förödande massutrotning av arter. Vår förmåga att hantera dessa utmaningar är helt avgörande för hela den mänskliga civilisationens förutsättningar till ett gott och tryggt liv. Beslut inom EU påverkar i hög grad allt detta. EU beslutar om allt ifrån regler för utsläpp från bilar till skydd av värdefull natur och användning av farliga kemikalier.

En stor del av EU:s miljöpolitik har under den gångna mandatperioden handlat om klimatet. Några av de viktigaste lagstiftningsbesluten har handlat om energi och utsläpp av växthusgaser. Steg i rätt riktning har tagits inom jordbruket, exempelvis genom ett förbud mot all utomhusanvändning av tre neonikotinoider, en ämnesgrupp som är mycket skadlig för bin och andra insekter. Det har också fattats viktiga beslut inom fiskeri- och kemikalie­politiken. Samtidigt har EU gjort långt ifrån tillräckligt, och motståndet från en del politiska grupperingar och lobbyister mot en progressiv miljöpolitik har varit stort.

Liberalerna argumenterar ofta för att medlemskapet i EU ska användas för en bättre miljö. Därför är det förvånande att partiet inte drivit miljöfrågor mer aktivt i EU-parlamentet.

I dag lanserar Naturskyddsföreningen rapporten ”Blåslampor och bromsklossar – Granskning av de svenska EU-parlamentarikernas miljöinsatser 2014–2019”. Granskningen visar på stora skillnader mellan de olika EU-parlamentarikernas engagemang och ambitionsnivå under den gångna mandatperioden. En handfull parlamentariker har utmärkt sig som pådrivande miljöröster, medan andra utgjort bromsklossar för miljöpolitiken.

I rapporten presenterar vi en kartläggning av hur de svenska EU-parlamentarikerna har röstat i 32 av de mest centrala miljöomröstningarna under mandatperioden, som spänner över en bredd av viktiga miljöfrågor. Vi har också gått igenom tusentals inlägg, ändringsförslag, betänkanden och yttranden från de svenska parlamentarikerna.

Utifrån röstbeteende och samlat miljöengagemang har vi sedan gett varje parlamentariker ett miljöbetyg: utmärkt, bra, okej eller dåligt.

Utmärkt miljöbetyg

Resultatet visar att fyra av Sveriges tjugo EU-parlamentariker har utmärkt sig särskilt och får därför utmärkt miljö­betyg av Naturskyddsföreningen. Dessa politiker representerar Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. De har lagt en bra miljöröst i minst 75 procent av de granskade omröstningarna, och dessutom på andra sätt varit mycket aktiva inom miljöpolitiken i det parlamentariska arbetet.

Linnéa Engström (MP) har förhandlat fram ambitiös lagstiftning inom EU:s fiskeripolitik och är den svenska EU-parlamentariker som flest gånger lett arbetet med att ta fram ny miljölag­stiftning.

Jakop Dalunde (MP) har, trots att han bara suttit halva mandatperioden, hunnit med att vara drivande för bland annat ett bättre tågbokningssystem inom Europa, stärkt klimatforskning och en klimatlag på EU-nivå.

Jytte Guteland (S) har bland annat varit den socialdemokratiska gruppens huvudförhandlare om EU:s utsläppshandelssystem, som resulterat i att priset på en utsläppsrätt höjts från 50 kronor till 200 kronor.

Malin Björk (V) har, trots att hon inte sitter i ett miljörelaterat utskott, lyft miljörelaterade frågor ett 80-tal gånger i plenum.

Bra miljöbetyg

Bra miljöbetyg får EU-parlamentarikerna från Feministiskt initiativ, Centerpartiet samt övriga representanter för Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Politikerna från MP, S och Fi har röstat bra för miljön i minst 75 procent av omröstningarna, men inte utmärkt sig som särskilt drivande i miljöfrågor. Exempelvis har Soraya Post (Fi) röstat helt rätt för miljön i samtliga granskade omröstningarna, men inte varit miljöpolitiskt aktiv i övrigt.

Bra miljöbetyg kan också parlamentariker få om de röstat bra för miljön i minst 50 procent av omröstningarna och samtidigt visat ett starkt miljö­politiskt engagemang. Fredrick Federley (C) har bara röstat bra i drygt hälften av de granskade omröstningarna, men varit pådrivande för förnybar energi, energieffektiviseringar och en mer ambitiös klimatpolitik.

Okej miljöbetyg

EU-parlamentarikerna från Liberalerna får ett okej miljöbetyget. Cecilia Wikström (L) och Jasenko Selimovic (L) har röstat bra för miljön i drygt hälften av omröstningarna, men i övrigt visat ett mycket begränsat engagemang för miljö­politiken. På klimatområdet har de lagt en bra miljöröst i 4 av 14 granskade omröstningar. Liberalerna argumenterar ofta för att medlemskapet i EU ska användas för en bättre miljö. Därför är det förvånande att partiet inte drivit miljöfrågor mer aktivt i EU-parlamentet.

Dåligt miljöbetyg

Samtliga ledamöter från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverige­demokraterna får dåligt miljöbetyg av Naturskyddsföreningen.

Moderaternas tre EU-parlamentariker Gunnar Hökmark (M), Anna Maria Corazza Bildt (M) och Christofer Fjellner (M) har röstat bra för miljön i endast en dryg fjärdedel av de granskade omröstningarna. Exempelvis har röstat emot bindande klimatmål på nationell och EU-nivå. Likaså har de röstat emot nationellt bindande mål för förnybar energi och minskad energi­användning.

Kristdemokraterna representerades under större delen av mandatperioden av Lars Adaktusson (KD). Han har inte uppvisat något aktivt miljöengagemang under mandatperioden, och har röstat bra för miljön i endast en dryg femtedel av de granskade omröstningarna. Det ger honom en delad sista plats tillsammans med Sverigedemokraterna.

Sverigedemokraterna kom in i EU-parlamentet 2014. Deras representanter Peter Lundgren (SD) och Kristina Winberg (SD) hamnar, med bara en femtedel bra miljöröster, i botten av vår granskning. Partiet har inte drivit miljöfrågor alls. Tvärtom var Sverige­demokraterna det enda svenska partiet som inte röstade ja till ett förslag om att sätta ett mål för minskat matsvinn.

Världen står inför en oerhörd uppgift som kräver höga ambitioner och resolut agerande från våra folkvalda. EU måste växla upp rejält för att få en miljöpolitik som svarar mot de enorma utmaningar som våra samhällen i Europa står inför. Vad EU gör de närmaste fem åren avgör vår framtid. Vår granskning visar att det går att göra mycket för miljön som enskild EU-parlamentariker.

Det är dags att de folkvalda från samtliga politiska partier visar att de tänker förvalta det stora ansvar som åligger på dem – att driva en politik som säkrar ett tryggt liv för alla, på en frisk planet.